Per-Olow Leijon

Från Wikipedia

Per-Olow Leijon, född 31 maj 1938 i Matteus församling, Stockholm, död 18 augusti 2011 i Hässelby församling, Stockholm[1], var en svensk konstvetare och sinolog.

Per-Olow Leijon var son till journalisten Evert Leijon (1903–1995). Han tillbringade tre år på stipendium i Kina 1959–1962 och utbildade sig därefter på Stockholms universitet i bland annat konsthistoria. Han ägnade sig därefter åt kinesisk konsthistoria, bland annat som intendent under 30 år på Östasiatiska museet i Stockholm och senare på Etnografiska museet i Stockholm. Under åren 1967–1969 var han kulturattaché på Sveriges ambassad i Peking. Han var också gästprofessor vid Stanforduniversitetet i Kalifornien i USA. Per-Olow Leijon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Per-Olow Leijon: Tre år i Maos Kina, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1963
  • Per-Olow Leijon: Om Kinas konst och kultur, Svensk-kinesiska vänskapsförbundets resebyrå, Stockholm 1982, ISBN 91-85538-08-6
  • Per-Olow Leijon och Robert von Sandor: Japansk tatueringskonst, Östasiatiska museet nr 43, Stockholm 1986, ISSN 0585-3257

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Minnesord i Dagens Nyheter 2011-10-29, sidan 30
  1. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  2. ^ SvenskaGravar