Piero della Francesca

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Piero della Francesca - "Kristi dop" (1448-1450). National Gallery, London.

Piero della Francesca, eg. Piero di Benedetto dei Franceschi, född cirka 1415 Borgo San Sepolcro, Toscana, död 12 oktober 1492 i Borgo San Sepolcro, var en italiensk målare.

Piero della Francesca var lärjunge till Domenico Veneziano i Florens och förenade sina umbriska ungdomsintryck med den florentinska skolans nyvinningar. Särskilt var Paolo Uccellos perspektivstuder betydelsefulla för honom. I sina mogna verk visade han nya vägar för måleriet. Riktiga rumsförhållanden skapade han inte endast genom perspektivisk förminskning av figurerna, utan även genom avtoning och modellering. Som en föregångsman framstod han dessutom in sin behandling av det fria ljuset, vilket han lät spela i reflexer på kropparna. Genom den tektoniska kompositionen, som stöddes av de starkt plastiska figurernas stora, slutna konturer, uppnådde han en intryckfull mural stil. Det enda bevarade exemplet på hans monumentalmålningar utgörs av hans på 1460-talet tillkomna fresker i San Francesco i Arezzo, som skildrar episoder ur det heliga korsets legend. Av Francescas tavlor märks särskilt porträtt av Federigo av Urbino och hans gemål Battista Sforza, idag i Uffizierna.[1]

Av betydelse för Francescas måleri var en oljemålningsteknik, som han blandade med den tidigare temperatekniken. Han var en av de första i Italien, som tog intryck av den nederländska konsten. Han kom själv, liksom sina båda lärjungar Luca Signorelli och Melozzo da Forlì att utöva ett stort inflytande över utvecklingen inom det italienska måleriet.[1]

Piero della Francesca var en av ungrenässansens mest tongivande konstnärer och en pionjär för den perspektiviska bildkonstruktionen. Han skrev även en bok i ämnet, De Prospectiva Pigendi.

I Pieros tidiga verk är inflytandet från Masaccio tydligt, men så småningom utvecklade han en helt egen stil. Tre berömda verk är Kristi dop, Kristi gisslande samt Uppståndelsen. Pieros kompositioner utmärks av ett matematiskt exakt uträknat rumsdjup, men deras innebörd har varit ämne för många kontroverser.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]