Postdoktor
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
En postdoktoral (förkortas postdok)[1] medarbetare innehar en temporär forskningstjänst eller forskningsstipendium, ofta i utlandet, efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Periodens längd varierar kraftigt, men syftet är att skapa ett oberoende gentemot förutvarande doktorandhandledaren.
Inom de flesta vetenskapliga fält är en eller flera postdoktorsperioder en stor fördel när forskaren söker nästa typ av tjänst, temporär eller fast. Till Sverige återvänder en del postdoktorala forskare för att ta upp en forskarassistenttjänst.
Postdoktorer kan ha viss mån av undervisning i sin tjänst men arbetar överhängande med forskning och har en tidsbegränsad anställning på 2 år (se arbetsmiljöverket- avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor, Bilaga. 2008-09-04.) Däremot kan denne koncentrera sig nästan enbart på forskning, vilket universitetslärare sällan kan.
Referenser
