Progestagen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Processen av steroidproduktion. Progestagenerna finns i det övre gula fältet.

Progestagener eller gestagener är en grupp steroidhormoner, som innehåller progesteron och syntetiska ekvivalenter till progesteron såsom progestiner. De senare ingår i vissa läkemedel, i synnerhet sådana som behandlar fortplantning. Det räknas framför allt som ett kvinnligt könshormon, men det är också ett förstadium till kortisol och till andra könshormoner.

Progestagener bildas i äggstockarna, binjurar och gliaceller i hjärnan,[1] och utsöndras hos kvinnor efter ägglossning för att hämma östrogenets och gonadotropinernas verkningar, för att vidhålla befruktning och graviditet med mera. Det hämmar omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron, och förhindrar mineralkortikoider att binda vid sina receptorer. Dess verkan beror på att det kan binda inte bara vid sina egna receptorer (progestagenreceptorer), utan också vid östrogenreceptorer, mineralkortikoidreceptorer, vissa androgenreceptorer och glukokortikoidreceptorer.[2]

Progestagener binds också till hjärnan där det påverkar centrala nervsystemet. Hos kvinnor sänker progestagener humöret, vilket märks på humöret efter ägglossning och i fråga om premenstruella störningar. Liksom andra könshormoner påverkar det aktiviteten på signalsubstanser och neuropeptider genom att förändra deras receptorer.[1]

Syntetiska progestagener ingår i p-piller för att ta ner en del av östrogenets effekter på livmoderns slemhinna, endometriet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] A.R.Genazzani et al, Progesterone, progestagens and the central nervous system, Human Reproduction, Vol. 15, (Suppl. 1), pp. 14-27, 2000
  2. ^ Regine Sitruk-Ware, New progestagens for contraceptive use, Hum. Reprod. Update (March/April 2006) 12 (2): 169-178