Östrogen

Strukturformeln för östradiol, den viktigaste av östrogenerna.

Östrogen är en grupp steroidhormoner, som främst betraktas som ett kvinnligt könshormon. Östrogen finns i kroppen hos både kvinnor och män, men i avsevärt högre halter hos kvinnor.

Typer av östrogener och produktion

De tre typer av östrogen som finns naturligt hos människan är östradiol, östriol och östron. I kroppen bildas de genom enzymatiska reaktioner från androgener; östradiol tillverkas av testosteron och östron av androstendion genom aromatisering av enzymet aromatas. Östron har svagare verkan än östradiol, och kvinnor som passerat klimakteriet har mera östron än östradiol.

Hos kvinnor tillverkas östrogen främst i äggstockarna, av äggblåsorna och av gulkroppen (corpus luteum), och när kvinnan är gravid även av moderkakan. Män producerar en del östrogen i testiklarna. Utöver detta sker östrogenproduktion perifert i kroppen, i levern och i binjurarna hos bägge könen och hos kvinnan även i brösten.

Funktioner

Från puberteten är östrogenet viktigt för att utveckla sekundära könskarakteristika hos kvinnan, såsom utvecklingen av en timglasformad kropp, med lägre midja-höft-kvot och större bröst. Östrogenet är ett av de hormoner som reglerar bröststorleken; från flickors pubertet styr det tillväxten av brösten och ökning av östrogen kan senare leda till större byst. Även män kan utveckla bröst till följd av höga östrogennivåer.

Hos könsmogna kvinnor är östrogenet ett av flera viktiga hormoner i menscykeln, och har bland annat betydelse för hur endometriet, slemhinnan på insidan av livmodern, blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg.

Östrogen är också viktigt för benstommen och centrala nervsystemet, och det skyddar mot hjärtinfarkt vilket förklarar varför kvinnor inte är lika drabbade av denna sjukdom som män, men också varför största delen av kvinnors skydd mot hjärtinfarkt förefaller försvinna efter klimakteriet, samtidigt som benskörheten hos äldre kvinnor är mer påtaglig än hos män. Hos män är östrogen viktigt för spermieproduktionen.

Östrogennivåerna sjunker under tider av näringsbrist, hård fysisk träning och stress, och beteenden som hör samman med androgenerna tilltar då. För låga värden kallas hypoöstrogenism och för höga hyperöstrogenism.

Molekylär mekanism

Östrogenet, liksom övriga steroidhormoner, verkar genom att tränga igenom cellmembranet in i själva cellen och där binda till en östrogenreceptor. När östrogenreceptorn bundit sin ligand, östrogenet, binder den till särskilda DNA-sekvenser i genomet, och påverkar gentranskriptionen och därmed produktionen av vissa proteiner.

Det finns två olika östrogenreceptorer, alfa och beta. Hur dessa distribueras i kroppens olika organ är en del av förklaringen till hur östrogenet kan ha olika effekter i olika organ. Östrogenreceptor beta upptäcktes av en svensk forskargrupp vid institutionen för näringslära vid Karolinska institutet och har bidragit till utvecklandet av bröstcancermedicinerna tamoxifen samt raloxifen. Det är idag vedertaget att de två östrogenreceptorerna alfa och beta motverkar varandra; om alfa stimulerar till uttryck av en viss gen kommer beta att hämma uttryck.

Östrogenreceptorn är en form av nukleär receptor.

Medicinska tillämpningar

Östrogenbehandling kan grovindelas i två typer: Systemisk behandling, som används mot värmevallningar och svettningar och påverkar hela kroppen, samt lokal behandling i underlivet, som verkar endast lokalt i underlivet.

På grund av östrogenets betydelse för menscykeln, innehåller vanliga p-piller (men inte minipiller) östrogen. Östrogenbehandling mot övergångsbesvär, ofta tillsammans med gestagener, är vanligt men ett flertal larmrapporter om ökad risk för bröstcancer har lett till något större försiktighet i detta användningsområde. I hälsokostbutiker säljs preparat under namn som bidrottninggelé, vilket i stort fungerar på samma sätt och innehåller stora mängder fytoöstrogener, växtöstrogener som bina utvunnit ur pollen.

Antiöstrogena medel, till exempel aromatashämmare, som binder till östrogenreceptorn men blockerar denna så östrogenet inte kommer åt att verka, används mot vissa typer av bröstcancer.

Miljöproblem

Den moderna livsstilen har lett till att stora mängder östrogen och dess nedbrytningsprodukter kommer ut i avloppet. Detta har visat sig leda till minskad fertilitet hos hanfisk i närheten av reningsverkens utsläpp. Utöver detta påverkas både naturen och människan av miljögifter med östrogen effekt, och farhågor finns om att detta ska kunna leda till nedsatt fertilitet och försämring av hjärnans utveckling hos foster.

Östrogener finns av flera typer: xenoöstrogener i exempelvis bekämpningsmedel, fytoöstrogener i växter som exempelvis kål, mykoöstrogener som i svamp, och "vanliga" östrogener. Det är osäkert vilka östrogenkällor som orsakar vilka problem.

Den amerikanska studie som visade att grodor bytt kön på grund av bekämpningsmedel bekämpades hårt av det företag som tillverkar världens mest sålda bekämpningsmedel, men godkändes för publicering i en känd amerikansk vetenskaplig tidskrift. ^{[förtydliga]}