Östrogen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strukturformeln för östradiol, den viktigaste av östrogenerna.

Östrogen är en grupp steroidhormoner, som främst betraktas som ett kvinnligt könshormon. Östrogen finns i kroppen hos både kvinnor och män, men i avsevärt högre halter hos kvinnor. De viktigaste kroppsegna östrogenerna är östradiol, östron och östriol.

Syntetiska östrogener ingår i p-piller. Till gruppen syntetiska östrogener hör dietylstilbestrol (DES), som visat sig vara hormonstörande och cancerogent i många generationer efter exponering, och därför förbjudits. Godkända syntetiska östrogener innefattar etinylöstradiol, som saknar känd cancerogen effekt.

Det har betydelse för feminisation, men agerar också i flera andra kroppsliga system. Det färdas med blodet till sina målceller i flera system i kroppen, och verkar efter att de fäster vid östrogenreceptorer.

Typer av östrogener och produktion[redigera | redigera wikitext]

Östradiolnivåer under menstruationscykeln hos icke-gravida kvinnor.

De tre viktigaste typerna av östrogen som finns naturligt hos människan är östradiol, östriol och östron. I kroppen bildas de genom enzymatiska reaktioner från androgener; östradiol tillverkas av testosteron och östron av androstendion genom aromatisering av enzymet aromatas. Östron har svagare verkan än östradiol, och kvinnor som passerat klimakteriet har mera östron än östradiol.

Hos fertila kvinnor tillverkas östrogen främst i äggstockarna, av äggblåsorna och av gulkroppen (corpus luteum), och när kvinnan är gravid även av moderkakan. Män producerar en del östrogen i testiklarna. Kvinnor som passerat klimakteriet får ett förändrat mönster av östogenproduktionen.[1] Östrogenproduktion sker också perifert i kroppen, fibroblaster i fettceller och huden, hjärnan, skelett, den glatta muskulaturen i aorta, och i binjurarna hos bägge könen och hos kvinnan även i brösten. Produktionen av östrogen från andra vävnader än könorganen är viktig för båda könen.[2][3] Ökad produktion av östrogen i t.ex. kvinnobröst kan dock också vara en cancermarkör, vid sidan av att det kan ha en normal funktion.[4]

Hos fertila, icke-gravida kvinnor varierna nivåerna av östrogen under menstruationscykeln. Nivåerna når en hastig topp strax före ägglossningen, är medelhöga efter ägglossningen, för att sjunka vid menstruationen.

Mängden östrogen som bildas hos fertila kvinnor styrs från hypotalamus som med hjälp av peptiden kisspeptin känner av det östrogen som cirkulerar i blodet. Om mängden bedöms vara för låg utsöndras frisättningshormonet GnRH, som fäster vid receptorer på hypofysen. Hypofysen svarar genom att frisätta follikelstimulerande hormon (FSH). FSH stimulerar follikeltillväxten i äggstockarna. Den ökande aktiviteten i äggstockarna leder till bildning av östrogen. Östrogen och FSH reagerar på varandra med positiv feedback - ju mer av det ena hormonet, desto mer av det andra. GnRH reagerar negativt på progesteron. Efter ägglossningen ökar nivån progesteron, varvid östrogennivåerna miskar. De minskade nivåerna östrogen leder till menstruation.[5][6]

Östrogenerna är de sista hormonerna i steroidkedjan. De brytas sedan ner genom hydroxylation innan de utsöndras med urinen. Vanligen sker detta genom att OH-molekylen fäster vid positionerna C2, C4 eller C16. Nedbrytningsprodukter innefattar 16-alfa-hydroxyöstron och 2-hydroöstron. 16-alfa-hydroöstron har större östrogenverkan än östronet.[7] Östrogenet kan ha cancerogen verkan (livmodercancer och bröstcancer), vilket enligt somliga kan ha att göra med relationen mellan metaboliterna. I synnerhet 16-alfa-östron och hydroxylation på positionen C4 anses av dessa vara genotoxiska.[8][9]

Funktioner[redigera | redigera wikitext]

Östrogen är viktigt för bentätheten och centrala nervsystemet, och det skyddar mot hjärtinfarkt vilket förklarar varför kvinnor inte är lika drabbade av denna sjukdom som män, men också varför största delen av kvinnors skydd mot hjärtinfarkt förefaller försvinna efter klimakteriet[10], samtidigt som benskörheten hos äldre kvinnor är mer påtaglig än hos män. För låga värden kallas hypoöstrogenism och för höga hyperöstrogenism.

Östrogen har en motsägelsefull relation till hjärt- och kärlsjukdomar. P-piller med syntetiskt östrogen och HRT har visat på en förhöjd risk för blodpropp, men mycket tyder på att kroppseget östrogen på flera sätt skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnor som i fertil ålder opererat bort äggstockarna (och därmed östrogenkörtlarna), och kvinnor som har tidig menopaus, har uppåt 50% högre risk att drabbas av stroke.[11] Om stroke inträffar, har neurogenes och återhämtning ett klart samband med förhöjda nivåer östrogen. Det råder dock oenighet om huruvida östrogenets roll för återhämtning gäller båda könen.[12][13][14]

Östrogenet påverkar centrala nervsystemet. Det ökar koncentrationen och effekten av nervtillväxtfaktor, serotonin, dopamin och noradrenalin, vilket har en rad effekter på hjärnans åldrande och sinnesstämningen under olika åldrar, samt ökar produktionen av endorfiner och opioider.[15] Östrogennivåerna sjunker under tider av näringsbrist, hård fysisk träning och stress, och beteenden som hör samman med androgenerna tilltar då.[16] Av den anledningen kan stress leda till menstruationsstörningar.[17] Det finns uttryckt i flera delar av hjärnan som påverkar beteenden som att kunna lugna ner sig efter att ha blivit skrämd (när det inte föreligger fara), såsom amygdala, prefrontala cortex och hippocampus, vilket kan förklara att kvinnor är mer sårbara för ångeststörningar och depression.[18] Östrogen verkar skydda åtminstone kvinnor med benägenhet till schizofreni.[19][20]

Östrogenerna påverkar fettmetabolismen. För det första reglerar det vart kroppsfett placerar sig. Kvinnor tenderar att lägga på sig överskottsfett runt stussen eller bysten, medan män tenderar att få bukfetma. Bukfetma hos kvinnor beror som regel på låga östrogennivåer. För det andra samverkar det med orexinliknande peptider, t.ex. ghrelin och melaninkoncentrerande hormon. För det tredje samverkar det med neuropeptider som minskar hungern, såsom insulin, serotonin och leptin.[21]

Liksom androgener påverkar också östrogenet håret. Medan androgener leder till kortare tillväxtfas av hårstrået samt till manligt håravfall, ger östrogen en mera långvarig tillväxtfas med längre hår och mindre håravfall.[22]

Det är antiinflammatoriskt genom att minska antalet cytokiner, och skyddar nervcellerna.[23] Den antiinflammatoriska verkan har lett till att man antar att det kan finnas ett samband mellan bristande östrogenfunktion och uppkomsten av vissa autoimmuna sjukdomar, och östriol har använts terapeutiskt mot en del sådana.[24] Man antar att östrogen ökar njurarnas clearance av urinsyra, genom att hämma proteinerna URAT1 och Glut9. Kvinnor med höga värden östrogen får därför lägre blodvärden urinsyra än de skulla ha haft annars, och det är mera ovanligt att unga kvinnor drabbas av hyperurikemi och gikt än män med högre värden testosteron.[25]

Östrogen är ett av de hormoner som ökar uttrycken av oxytocin, och påverkar därmed förmågan till tillgivenhet.[26]

Funktioner för kvinnor[redigera | redigera wikitext]

Från puberteten är östrogenet viktigt för att utveckla sekundära könskarakteristika hos kvinnan, såsom utvecklingen av en timglasformad kropp, med lägre midja-höft-kvot och större bröst. Östrogenet är ett av de hormoner som reglerar bröststorleken; från flickors pubertet styr det tillväxten av brösten och ökning av östrogen kan senare leda till större byst.

Hos könsmogna kvinnor är östrogenet ett av flera viktiga hormoner i menscykeln, och har bland annat betydelse för hur endometriet, slemhinnan på insidan av livmodern, blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Störningar i östrogennivåerna kan yttra sig i menstruationsstörningar.

Hos kvinnor finns ett tydligt samband mellan hypoöstrogenism och insjuknande i schizofreni och andra psykossjukdomar. Orsaken skulle kunna vara att stress minskar östrogennivåerna, att den antipsykotiska medicinen gör det, men sannolikt har östrogenet en skyddande roll vid sjukdomens uppkomst.[27] Liknande effekt verkar östrogen har på affektiva störningar, PMS och postpartumdepression.[28]

Sambandet med oxytocin korrelerar med modersbeteenden, och oxytocinet sänker dessutom ångesten hos honor.[29] Djurförsök har visat att dominanta honor har mer oxytocin än de som underkastar sig, oberoende av nivåerna östrogen. Östrogenet ökar benägenheten till anknytning, oberoende av mängd oxytocin. Dock är östrogenets roll vid anknytning beroende av serotonin, och med mindre mängd serotonin blev honorna mera aggressiva mot andra honor under dem i hierarkin i proportion till nivåerna östrogen.[30] Östrogen tycks öka syntesen av prolaktin i hypotalamus.[31]

Funktioner för män[redigera | redigera wikitext]

Även män kan utveckla bröst till följd av höga östrogennivåer, vilket kallas gynekomasti. Hos män är östrogen viktigt för spermieproduktionen.

Molekylär mekanism[redigera | redigera wikitext]

Östrogenet, liksom övriga steroidhormoner, verkar genom att tränga igenom cellmembranet in i själva cellen och där binda till en östrogenreceptor. När östrogenreceptorn bundit sin ligand, östrogenet, binder den till särskilda DNA-sekvenser i genomet, och påverkar gentranskriptionen och därmed produktionen av vissa proteiner.

Det finns två olika östrogenreceptorer, alfa och beta. Hur dessa distribueras i kroppens olika organ är en del av förklaringen till hur östrogenet kan ha olika effekter i olika organ. Östrogenreceptor beta upptäcktes av en svensk forskargrupp vid institutionen för näringslära vid Karolinska institutet och har bidragit till utvecklandet av bröstcancermedicinerna tamoxifen samt raloxifen. Det är idag vedertaget att de två östrogenreceptorerna alfa och beta motverkar varandra; om alfa stimulerar till uttryck av en viss gen kommer beta att hämma uttryck.

Östrogenreceptorn är en form av nukleär receptor.

Medicinska tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Vid klimakteriebevärd insätts ibland HRT med östrogen, ibland i kombination med gestagen. Östrogenbehandling kan grovindelas i två typer: Systemisk behandling, som används mot värmevallningar och svettningar och påverkar hela kroppen, samt lokal behandling i underlivet, som verkar endast lokalt i underlivet.

På grund av östrogenets betydelse för menscykeln, innehåller vanliga p-piller (men inte minipiller) östrogen. Östrogenbehandling mot övergångsbesvär, ofta tillsammans med gestagener, är vanligt men ett flertal larmrapporter om ökad risk för bröstcancer har lett till något större försiktighet i detta användningsområde. I hälsokostbutiker säljs preparat under namn som bidrottninggelé, vilket i stort fungerar på samma sätt och innehåller stora mängder fytoöstrogener, växtöstrogener som bina utvunnit ur pollen.

Antiöstrogena medel, till exempel aromatashämmare, som binder till östrogenreceptorn men blockerar denna så östrogenet inte kommer åt att verka, används mot vissa typer av bröstcancer.

Miljöproblem[redigera | redigera wikitext]

Den moderna livsstilen har lett till att stora mängder xenoöstrogen och dess nedbrytningsprodukter kommer ut i avloppet. Detta har visat sig leda till minskad fertilitet hos hanfisk i närheten av reningsverkens utsläpp. Utöver detta påverkas både naturen och människan av miljögifter med östrogen effekt, och farhågor finns om att detta ska kunna leda till nedsatt fertilitet och försämring av hjärnans utveckling hos foster.

Östrogener finns av flera typer: xenoöstrogener i exempelvis bekämpningsmedel, fytoöstrogener i växter som exempelvis kål, mykoöstrogener som i svamp, och "vanliga" östrogener. Det är osäkert vilka östrogenkällor som orsakar vilka problem.

Den amerikanska studie som visade att grodor bytt kön på grund av bekämpningsmedel bekämpades hårt av det företag som tillverkar världens mest sålda bekämpningsmedel, men godkändes för publicering i en känd amerikansk vetenskaplig tidskrift. [förtydliga]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.vll.se/Sve/Lokalt/Nedladdningsboxar/Filer/Klimakterie%2007%20ok.pdf
  2. ^ Simpson, E. R. "Sources of estrogen and their importance." The Journal of steroid biochemistry and molecular biology 86.3 (2003): 225-230.
  3. ^ Nelson, Linda R., and Serdar E. Bulun. "Estrogen production and action." Journal of the American Academy of Dermatology 45.3 (2001): S116-S124.
  4. ^ Miller, W. R., and J. O'Neill. "The importance of local synthesis of estrogen within the breast." Steroids 50.4 (1987): 537-548.
  5. ^ http://www.biotopics.co.uk/newgcse/menstrualhormones.html
  6. ^ http://users.rcn.com/jkimball.ma.ultranet/BiologyPages/S/SexHormones.html
  7. ^ http://www.chiro.org/nutrition/FULL/Estrogens_Two-Way_Street.shtml
  8. ^ Muti, Paola, et al. "Estrogen metabolism and risk of breast cancer: a prospective study of the 2: 16α-hydroxyestrone ratio in premenopausal and postmenopausal women." Epidemiology 11.6 (2000): 635-640.
  9. ^ Barbara J. Fuhrman et al, Estrogen Metabolism and Risk of Breast Cancer in Postmenopausal Women, JNCI J Natl Cancer Inst (2012) 104 (4): 326-339
  10. ^ Roy-O'Reilly, Meaghan, and Louise D. McCullough. "Sex differences in stroke: the contribution of coagulation." Experimental neurology (2014).
  11. ^ Rexrode, Kathryn M., and JoAnn E. Manson. "Estrogens and stroke: disentangling a complex relationship." Menopause 19.3 (2012): 247-249.
  12. ^ Li, Jun, et al. "Estrogen enhances neurogenesis and behavioral recovery after stroke." Journal of Cerebral Blood Flow & Metabolism 31.2 (2010): 413-425.
  13. ^ Liu, Ran, and Shao-Hua Yang. "Window of opportunity: Estrogen as a treatment for ischemic stroke." Brain research 1514 (2013): 83-90.
  14. ^ Broughton, Brad RS, et al. "Sex-Dependent Effects of G Protein–Coupled Estrogen Receptor Activity on Outcome After Ischemic Stroke." Stroke 45.3 (2014): 835-841.
  15. ^ http://www.medscape.com/viewarticle/406718_2
  16. ^ Elizabeth Cashdan, Waist-to-Hip Ratio across Cultures: Trade-Offs between Androgen- and Estrogen-Dependent Traits
  17. ^ Ballinger, Susan. "Stress as a factor in lowered estrogen levels in the early postmenopause." Annals of the New York Academy of Sciences 592.1 (1990): 95-113.
  18. ^ Milad, Mohammed R., and Gregory J. Quirk. "Fear extinction as a model for translational neuroscience: ten years of progress." Annual review of psychology 63 (2012): 129-151.
  19. ^ Kulkarni, Jayashri, et al. "Role of estrogen treatment in the management of schizophrenia." CNS drugs 26.7 (2012): 549-557.
  20. ^ Kulkarni, Jayashri, et al. "The Role of Estrogen in the Treatment of Men with Schizophrenia." International journal of endocrinology and metabolism 11.3 (2013): 129.
  21. ^ Brown, L. M., and D. J. Clegg. "Central effects of estradiol in the regulation of food intake, body weight, and adiposity." The Journal of steroid biochemistry and molecular biology 122.1 (2010): 65-73.
  22. ^ Conrad, Franziska, et al. "Estrogens and human scalp hair growth—still more questions than answers." Journal of investigative dermatology 122.3 (2004): 840-842.
  23. ^ Brown, L. M., and D. J. Clegg. "Central effects of estradiol in the regulation of food intake, body weight, and adiposity." The Journal of steroid biochemistry and molecular biology 122.1 (2010): 65-73.
  24. ^ Papenfuss, Tracey L., et al. "Estriol generates tolerogenic dendritic cells in vivo that protect against autoimmunity." The Journal of Immunology 186.6 (2011): 3346-3355.
  25. ^ Moriwaki, Y. "Effects on Uric Acid Metabolism of the Drugs except the Antihyperuricemics." J Bioequiv Availab 6 (2014): 010-017.
  26. ^ Esch, Tobias, and George B. Stefano. "The neurobiological link between compassion and love." Medical Science Monitor 17.3 (2011): RA65-RA75.
  27. ^ Riecher-Rössler, Anita, and Jayashri Kulkarni. "Estrogens and gonadal function in schizophrenia and related psychoses." Biological Basis of Sex Differences in Psychopharmacology. Springer Berlin Heidelberg, 2011. 155-171.
  28. ^ Lokuge, S., et al. "Depression in women: windows of vulnerability and new insights into the link between estrogen and serotonin." The Journal of clinical psychiatry 72.11 (2011): e1563-9.
  29. ^ McCarthy, M. M. "Estrogen modulation of oxytocin and its relation to behavior." Advances in experimental medicine and biology 395 (1994): 235-245.
  30. ^ Michopoulos, Vasiliki, et al. "Estradiol effects on behavior and serum oxytocin are modified by social status and polymorphisms in the serotonin transporter gene in female rhesus monkeys." Hormones and behavior 59.4 (2011): 528-535.
  31. ^ Freeman, Marc E., et al. "Prolactin: structure, function, and regulation of secretion." Physiological reviews 80.4 (2000): 1523-1631.