Protestantiska kyrkogården

Målning av Protestantiska kyrkogården i Rom med Cestiuspyramiden i bakgrunden
Cimitero acattolico di Roma, en begravningsplats för icke-katoliker i Rom.

Protestantiska kyrkogården, italienska Cimitero acattolico di Roma, är sedan 1700-talet – ordagrant översatt – en begravningsplats för icke-katoliker i Rom. Den kallas även Cimitero dei protestanti och Cimitero degli Inglesi, det vill säga protestantiska respektive engelska begravningsplatsen. Det finns ett kapell på platsen men ingen kyrka.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Begravningsplatsen ligger bredvid den förkristna Cestiuspyramiden i södra delen av Roms centrum. Platsen består av två avdelningar. Den gamla avdelningen vid Cestius pyramid tillkom på 1700-talet. Dessförinnan begravdes icke-katoliker vid Muro Torto mellan Monte Pincio och Villa Borghese. Den nya delen av griftegården tillkom längs den Aurelianska muren efter klagomål om platsbrist från de engelska och preussiska regeringarna 1822.[1] Över huvudingången står det RESVRRECTVRIS, vilket på latin betyder ”För dem som skall uppstå”.

Kända personers gravar[redigera | redigera wikitext]

August von Goethe (1789-1830), den tyske diktarfursten Goethes kärleksbarn med Christiane Vulpius har sin grav här. De mest kända gravarna tillhör annars de engelska poeterna John Keats (1795–1821) och Percy Bysshe Shelley (1792–1822). Den senare bekände sig inte till någon trosform, inte heller till protestantism, utan var ateist. Den italienske kommunisten Antonio Gramsci (1891–1937) är begravd här liksom den svenske konstnären Jonas Åkerström (1759–1795).

Griftegården var stängd för nya begravningar från mitten av 1900-talet, men ett undantag gjordes våren 2001, då den amerikanske beatpoeten Gregory Corso på begäran begravdes här vid foten av den beundrade kollegan Shelleys grav. Corso var katolik, men ett undantag gjordes även för detta. Ingraverat på hans liggande sten finns en dikt av Corso själv:

Spirit
is Life
it flows thru
the death of me
endlessly
like a river
unafraid
of becoming
the sea

Ande
är Liv
den flyter genom
min död
oändligt
som en flod
orädd
för att bli
havet

Begravda svenskar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Beck-Friis, Johan, Protestantiska kyrkogården i Rom: konstnärernas och poeternas kyrkogård. Malmö: Allhems förlag 1956.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bildt, C: "Svenska minnen och märken i Rom", s 302. P.A. Norstedt & söners förlag, 1900

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]