Ateism

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Baron d'Holbach, fransk 1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som betytt mycket för ateismens utveckling.

Ateism (grekiska α, icke och θεος, gud) är positionen att det inte finns någon gud, gudar eller högre makter. Begreppet är omdiskuterat och spänner från begreppsbestämningen avsaknad av tro (på någon eller några gudar eller högre makter) till definitionen en tro (på att det inte finns någon eller några gudar eller högre makter). Många stora uppslagsverk i världen anger bägge definitionerna samt preciseringar som ligger mellan dessa.[1]

Innehåll

[redigera] Definitioner

Oxford English Dictionary (OED), Second Edition definierar ateism på följande sätt:

(Känna) misstro mot eller förnekande av existensen av en gud ("Disbelief in, or denial of, the existence of a god.")

Oxford English Dictionary försöker sedan definiera begreppen "misstro" (disbelief) och "förnekande" (denial):

Misstro (disbelief): att inte tro eller erkänna; att vägra ha tilltro till: en utsago eller ett (påstått) faktum; att avvisa sanning eller sakförhållande.
Förnekande (denial):
1. Bestrida eller motsäga (något förklarat eller påstått), att förklara det som osant eller ohållbart, eller inte vara vad det uppges vara.
2. Logiskt. Motsatsen till att bekräfta, att peka på det motsägelsefulla (i ett förslag).
3. Att vägra att erkänna sanningen (beträffande en doktrin eller princip), att tillbakavisa något som osant eller ogrundat, motsatsen till hävda eller bedyra.
4. Att vägra erkänna eller kännas vid (en person eller sak) om den/det skulle ha en viss egenskap eller legitima anspråk; att förneka, att förkasta, att bestrida, att avstå. [2]

I samtliga dessa fall krävs en viljeyttring eller ett ställningstagande från ateisten, som känner till att religionen finns och att anhängarna där strävar efter ett närmande till en gud. Ateisten måste förhålla sig till den existerande religionen på något sätt. Den som helt avstår från att tycka någonting alls, som i punkt 4 ovan, ligger närmast den definition av ateism som varken medför tror eller inte tro. Ontario Consultans on Religious Tolerance har utvecklat detta när de hävdar att den äkta ateisten är en person som helt enkelt är omedveten om guden. Han kan vara ett litet barn eller en mentalt efterbliven person som fullständigt saknar kunskap i denna fråga.[3] Många ateister brukar därför säga att det inte finns någon gudom att tro på snarare än att de säger sig sakna tro på att gudomen existerar.

Begreppet ateism är delvis skilt från agnosticism, som är uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma. Vissa inriktningar av så kallad svag ateism kan dock sägas vara närbesläktade med agnosticism. En del ateister menar att många av dem som kallar sig agnostiker i själva verket per definition är ateister, då de inte tror på gud[4], medan dessa agnostiker inte vill kalla sig ateister för att de inte kan motbevisa guds existens. Ateism är sekulär, men vissa menar att trossystem som inte omfattar tro på gudar kan kallas förreligioner, till exempel Auguste Comtes positivistiska Religion de l'humanité liksom grenar av buddhismen och jainismen.

I Thomas Henry Huxleys ursprungliga, moderna definition av agnosticism betydde begreppet att förneka kunskap om tillvarons yttersta grunder. Historiskt har ordet ateist ofta använts även om dem som inte tillhört den dominerande religionen; exempelvis har judar i det kristna Europa definierats som ateister, och de muslimer korstågsfararna drog ut för att "befria" det heliga landet ifrån skälldes ömsom för att vara hedningar, ömsom för att vara ateister. Romarna kallade följaktligen även de kristna för ateister under de första århundradena v.t.eftersom de inte trodde på gudarna i det polyteistiska Rom. [5] [6] [7].

Numera är det en vanlig uppfattning bland filosofer att ateism är detsamma som svag ateism. [källa behövs] I vissa sammanhang används begreppet ateism för att beteckna avsaknad av tro på en viss gud, till exempel den kristna guden. [källa behövs]

[redigera] Indelning

Andel icke-troende individer i världen. Mörkare = större andel icketroende. Grått = data saknas.
Betydelsen av religion i världen. Mörkast röd = de mest religiösa, ljusast röd = de minst religiösa. Grått = data saknas.

Välkända ateister i det förgångna såsom Baron d'Holbach (1770), Richard Carlile (1826), Charles Southwell (1842), Charles Bradlaugh (1876) och Anne Besant (1877) använde ordet ateism i betydelsen avsaknad av tro på Gud. Sedan dess har ateistiska tänkare och religionsfilosofer använt ordet i den betydelsen[8]. Bland människor som inte är filosofer eller ateister finns en spridd uppfattning att ateister inte enbart saknar tro på existensen av gudar utan att de även har en tro att det inte existerar några gudar. Men eftersom det finns olika uppfattningar om detta bland ateister bör den enskilde ateisten vid behov förtydliga sin ståndpunkt.

[redigera] Stark och svag ateism

I sammanhang då distinktioner mellan olika tolkningar av ordet ateism behöver göras brukar man dela upp ateismen i svag respektive stark ateism. Svag ateism kallas ibland för agnostisk ateism, negativ ateism eller implicit ateism. Stark ateism kallas ibland positiv ateism eller explicit ateism.

Svag ateism innebär avsaknad av tro på existensen av gudar. Stark ateism innebär att man har uppfattningen att gudar inte existerar och hävdar eventuellt att det även är ytterst osannolikt att det finns gudar, eller att det till och med finns bevis för att gudar inte existerar. Det innebär att en stark ateist samtidigt alltid är en svag ateist. Många ateister menar att det inte går att bevisa icke-existensen av gudar och att därför bevisbördan ligger hos dem som tror att det finns en gud.

Sammanfattningsvis används två begrepp: stark ateism och svag ateism. Svag ateism är en avsaknad av tro på en eller flera gudar. Stark ateism är en övertygelse om, eller stark tro på, att det inte finns några gudar.

Svag ateism: A tror inte att gud finns = ingen tro
Stark ateism: A tror att gud inte finns = tro [9]

[redigera] Allmän och specifik ateism

Ateism kan också delas in i ateism i allmän mening och ateism i specifik mening[10]. Ateism i allmän mening innebär att man tar ställning till alla gudar medan ateism i specifik mening tar ställning till en personlig gud som är allvetande, allsmäktig, god och skapare av himmel och jord. Ateism i allmän respektive specifik mening finns både i en negativ och en positiv form. Exempelvis är en negativ ateist i specifik mening en person som inte tror på en personlig gud av det slag som just beskrivits. En panteist är ett sådan ateist, trots att det inte är säkert att någon panteist skulle acceptera etiketten ateist om sig själv. Cartesius, Spinoza och Einstein trodde samtliga på tesen att gud och universum är samma sak, och beskrev var och en för sig i vilken mening de ansåg sig vara reliösa. Ingen av dem beskrev sig själv som ateist. Albert Einstein är den kanske mest kände personen som var svag ateist i specifik mening.[källa behövs] Det är också denna typ av ateism som vanligtvis förekommer i filosofiska debatter mellan ateister och teister i Västerlandet. [källa behövs]

[redigera] Nonkognitivistisk ateism

Det finns också så kallad nonkognitivistisk ateism som hävdar att ordet "gud" är språkligt meningslöst. För en nonkognitivistisk ateist är påståenden som "Gud existerar" eller "Gud existerar inte" meningslösa. Därför kan en sådan ateist inte räknas som en positiv ateist, men däremot som en negativ ateist. Ytterligare en aspekt är att en person kan ha olika typer av ateistiska uppfattningar i förhållande till olika gudsbegrepp.

[redigera] Ateism och agnosticism

Liksom för ordet ateism finns flera olika tolkningar av vad ordet agnosticism betyder. En vanlig uppfattning är att en agnostiker är en person som varken tror eller inte tror att Gud existerar. Sådan agnosticism är kompatibel med negativ ateism, det vill säga att det ligger ingen motsägelse i att vara både agnostiker i denna betydelse och negativ ateist samtidigt.

Ordet agnosticism introducerades av T.H. Huxley som enkelt uttryckt menade att man inte vet om man kan veta något om Guds existens. Denna innebörd kan kallas för agnosticism i egentlig mening. En agnostiker i den meningen kan även vara ateist eller teist. Agnosticism i den meningen handlar alltså inte om att tro eller inte tro på Gud utan är enbart ett ställningstagande till möjligheten att veta någonting om Guds existens.

Vissa agnostiker anser dock att ordet agnosticism innebär mer än detta, nämligen att en agnostiker dessutom varken tror eller inte tror att Gud eller gudar existerar eftersom man menar att gudars existens inte kan bevisas eller motbevisas på rationella grunder. Den betydelsen av ordet är kompatibel med negativ ateism.[11]

[redigera] Förekomst och opinioner

Världens 25 mest ateistiska länder
Stat, rankning Andel ateister,
min - max
1. Sverige Sverige 46-85%
2. Vietnam Vietnam 81%
3. Danmark Danmark 43-80%
4. Norge Norge 31-72%
5. Japan Japan 64-65%
6. Tjeckien Tjeckien 54-61%
7. Finland Finland 28-60%
8. Frankrike Frankrike 43-54%
9. Sydkorea Sydkorea 30%-52%
10. Estland Estland 49%
11. Tyskland Tyskland 41-49%
12. Ryssland Ryssland 24-48%
13. Ungern Ungern 32-46%
14. Nederländerna Nederländerna 39-44%
15. Storbritannien Storbritannien 31-44%
16. Belgien Belgien 42-43%
17. Bulgarien Bulgarien 34-40%
18. Slovenien Slovenien 35-38%
19. Israel Israel 15-37%
20. Kanada Kanada 19-30%
21. Lettland Lettland 20-29%
22. Slovakien Slovakien 10-28%
23. Schweiz Schweiz 17-27%
24. Österrike Österrike 18-26%
25. Australien Australien 24-25%
Källa: Zuckerman, Phil (2007). Atheism: Contemporary Rates and Patterns PDF i Martin, Michael (red). Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: University of Cambridge Press.
Karta över ateism i Europa. Resultatet av en Eurobarometer år 2005

Andelarna religiösa eller icke-troende kan vara svårt att mäta. Dels uppfattas begrepp som "gud", "högre makt", "att tro", och "ateism" mycket olika. Dels så råder olika konventioner om vad som är acceptabelt tro och säga i olika länder. I de flesta länder råder normer mot att säga öppet att man inte delar tro på gudar eller den dominerande religionen. På samma sätt föreligger även en skillnad mellan att medvetet kalla sig för ateist och att de facto vara icke-troende genom att sakna tro på gudar. Vissa personer som inte tror att det finns någon gud kallar sig ateister eller agnostiker, andra menar att man inte behöver sätta etiketter på icke-tro. Ett sätt som samhällsvetenskapligt ofta räknas som en bättre metod för att avgöra vad individer verkligen tror på är att studera hur de handlar snarare än vad de säger. Detta sätt att bedöma människors tro och värderingar kallas för avslöjad preferens. Studier visar konsekvent att ett mindre antal människor beter sig såsom om de tror, än den andel som uppger att de tror på gud.[källa behövs]

[redigera] Ateism och religiositet i Sverige

Se även Sveriges demografi.

Sverige är enligt en rad studier ett av världens minst religiösa länder. En religionssociologisk studie visar att mellan 46 och 85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icke gudstroende.[12] Enligt en Gallup-undersökning från 2009, så var Sverige världens näst minst religiösa land, efter Estland. I Sverige höll endast 17 % med om att "religionen är en viktig del i mitt dagliga liv". De lägsta värdena i övrigt fanns i Norden, Östasien och Europa. De högsta värderna, där uppemot 100 % av befolkningen svarade att religion var viktigt i det dagliga livet, återfanns i Mellanöstern, Centralafrika och Sydasien.[13]

Få människor identifierar dock sig själva som ateister; för Sverige gäller det enligt två olika undersökningar 6,7% eller 17% av befolkningen.[12][14] De allra flesta individer befinner sig någonstans mellan bokstavstrogen religiositet och ateism. Det kan innebära att de antingen är agnostiker eller liberala kristna, vilka ofta tenderar att se Bibelns ord som bildliga snarare än bokstavliga. I Sverige uppger dock 28 % respektive 31 % att de saknar gudstro i två SIFO-undersökningar som utförts på uppdrag av Dagen.[15][16]

[redigera] Sekularisering och ökad förekomst av ateism

Huvudartikel: Sekularisering

Över tid har andelen människor som inte tror på gud ökat, en process som kallas för sekularisering. Sekulariseringen beror bland annat på förbättrad utbildning och förbättrad ekonomisk trygghet och har pågått i flera hundra år. Sekulariseringsprocessen kan mätas såväl i hur många som anger sig vara ateister eller religiösa, i människors attityder på andra områden, i politiska reformer, liksom i förändringar av individernas beteende. Sekulariseringen fortgår ännu och har inte avstannat, men processen har gått långsammare än vad flera tidigare bedömningar gjorde gällande.

[redigera] Organiserad ateism och humanism

I Sverige organiserade sig länge ateister och agnostiker i Human-etiska förbundet. Idag har Human-etiska förbundet bytt namn till Humanisterna. Humanisterna har ökat i medlemstal och synlighet de senaste åren. Även i många andra länder verkar humanistiska eller andra rörelser som förespråkar sekularisering. Norge är ett land med mycket höga medlemskap i humanistiska organissationer. Internationellt finns en paraplyorganisation som heter International Humanist and Ethical Union (IHEU) och som bildades av UNESCOs dåvarande generalsekreterare Julian Huxley. IHEU har bevakningsstatus i UNESCO och flera andra av FN:s församlingar. I många länder där religionen fortfarande har stort inflytande över politiken är ateistiska eller sekulärt förespråkande sammanslutningar betydligt mer politiska och radikala. I vissa muslimska länder är medlemskap i ateistiska sammanslutningar i praktiken förbjudet och kan resultera i förföljelser. Även i vissa starkt religiösa områden i USA utsätts ateister för trakasserier och har svårt att få jämlik tillgång till politisk representation.

[redigera] Kritik av ateism

Huvudartikel: Kritik av ateism
Huvudartikel: Gudsbevis

Kritiker mot ateism beskriver ibland den moderna sekulära människan som mer olycklig än människor i andra delar av världen eller i andra tider, trots god fysisk hälsa och materiell standard. Barn, sjuka och äldre kommer i kläm i det sekulariserade samhället, eftersom den vuxna individens behov sätts i centrum, samhället sexualiseras, skilsmässor är vanligare och omsorg överlåts på institutioner istället för familjen. Kriminalitet och drogmissbruk ökar.[17]

En utbredd uppfattning bland teister och agnostiker, men som även förekommer bland ateister, är att frågan om Guds (eller gudars) existens aldrig konklusivt kan betraktas som avgjord genom filosofiska eller vetenskapliga argument. Ämnet är enligt dessa utanför vetenskapens domän. Se demarkationsproblemet. Ateismen beskrivs därför av vissa som en religion. Även vissa ateister beskriver sin uppfattning som en tro, t.ex. Christer Sturmark. Andra ateister menar att man då missförstått att ateism i grund och botten är avsaknad av en viss tro. Man menar också att man inte behöver bevisa att Gud inte finns, eftersom bevisbördan ligger hos teisten, som är den som kommer med påståendet att Gud finns, se Probatio Diabolica. Det finns också ateister såsom Richard Dawkins och Victor J. Stenger som menar att vetenskapen kan ge belägg för eller mot Guds existens, under förutsättning att Gud har effekter i den fysiska verkligheten.[18][19] Ateism är heller inte samma sak som materialism eller sekularism, även om dessa begrepp kan förenas.

Andra betraktar inte ateismen som religion, men menar istället att ateism är just religionsförnekelse. Denna ståndpunkt ignorerar att det finns religioner som kan uppfattas som ateistiska, och att frånvaro av gudstro inte nödvändigtvis innebär förnekande av en andlig verklighet eller moral. Ett annat argument för att ateismen inte är någon religion är att ateismen inte har några gudar, inga heliga skrifter, inga sakrament, inga riter eller på annat sätt uppfyller religionens sociala funktion; den är inget system utan bara en viss uppfattning i en viss sakfråga, och kan i andra frågor förenas med vilken uppfattning som helst.

Det teleologiska argumentet för guds existens innebär att livet eller universum är så komplext och ändamålsenligt att det måste vara skapat. Exempelvis menar den före detta ateistiske tänkaren Antony Flew att det avgörande argumentet för hans omvändelse till deism var att DNA-molekylens och livets uppkomst fortfarande inte har fått en tillfredsställande naturvetenskaplig förklaring. Han hävdade tidigare att man bör förutsätta ateism så länge bevis på en Gud saknas. Han står fortfarande bakom denna evidensbaserade hållning, även om han på senare år har blivit övertygad om att sådana bevis existerar.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Infidels.org (2007, 2008, 2009) är en webbplats som under rubriken More on Definitions of Atheism redovisar de definitioner av "ateism" som finns i Oxford English Dictionary respektive Webster's 3rd New International Dictionary Unabridged.
  2. ^ ibid
  3. ^ Ontario Consultans on Religious Tolerance (2006, 2007, 2008) avsnittet Definitions of the term "Atheism".
  4. ^ Smith, George H. Atheism: The Case Against God Prometheus Books, New York, 1989 ISBN 978-0-87975-124-1
  5. ^ Elizabeth DePalma Digeser "Lactantius, Porphyry, and the Debate over Religious Toleration" The Journal of Roman Studies, Vol. 88, 1998 (1998), pp. 129-146
  6. ^ Elaine Pagels "Christian Apologists and 'The Fall of the Angels': An Attack on Roman Imperial Power?" The Harvard Theological Review, Vol. 78, No. 3/4 (Jul. - Oct., 1985), pp. 301-325
  7. ^ William R. Schoedel "Christian 'Atheism' and the Peace of the Roman Empire" Church History, Vol. 42, No. 3 (Sep., 1973), pp. 309-319
  8. ^ Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990, sid 463ff
  9. ^ Bendz, Fredrik (2003) artikeln Definition av ordet ateism på sajten Ateism.se
  10. ^ Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990
  11. ^ Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990, sid 466f
  12. ^ [a b] Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6
  13. ^ Crabtree & Pelham (2009). What Alabamians and Iranians Have in Common: A global perspective on Americans’ religiosity offers a few surprises. Gallup.com.
  14. ^ Source book of the 1999/2000 European Values Study Surveys [1], tabell 28
  15. ^ SIFO Research International: Allmänheten om sin livsåskådning
  16. ^ SIFO Research International: Din egen livsåskådning
  17. ^ Torsten Pettersson."Varför mår vi så dåligt" SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_481561.svd
  18. ^ Victor J. Stenger Has Science Found God, ISBN 1-59102-018-2
  19. ^ Richard Dawkins, 2006. The God Delusion. Transworld Publishers, ISBN 0-593-05548-9

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

  • Se även ordet ”ateism” på svenskspråkiga Wiktionary.

[redigera] Litteratur

  • Baggini, J, Atheism: A Very Short Introduction
  • Carrier, R, Sense & Goodness Without God: A Defense of Metaphysical Naturalism
  • Dawkins, R, The God Delusion, 2006, ISBN 0-593-05548-9
  • Harbour, D, An Intelligent Person's Guide to Atheism
  • Harris, S, The End of Faith: Religion, Terror, and the Future of Reason
  • Harris, S, Letter to a Christian Nation
  • Hitchens, C, god is not Great: How Religion Poisions Everything
  • Johnson, B.C, The Atheist Debater's Handbook
  • Krueger, D.E, What is Atheism? A Short Introduction
  • Martin, M The Improbability of God, 2006, ISBN 1-59102-381-5
  • Mills, D, The Atheist Universe, 2004, ISBN 1-4134-3481-9
  • Nielsen, K, Atheism and philosophy, 2005, ISBN 1-59102-298-3
  • Onfray, Michel, Handbok för ateister, Bokförlaget Nya Doxa, 2006, ISBN 91-578-0483-4
  • Paulos, J.A, Irreligion
  • Smith, G.H, Atheism - The Case Against God
  • Smith, G.H, Why Atheism?
  • Stenger, V.J, God - The Failed Hypothesis
Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenska Wikipedia.

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Ateism"
Personliga verktyg
Skapa en bok