Pungmullvadar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pungmullvadar
Sydlig pungmullvad
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Underklass Theria
Infraklass Pungdjur
Marsupialia
Ordning Mullvadspungdjur se text
Notoryctemorphia
Kirsch , 1977
Familj Pungmullvadar se text
Notoryctidae
Ogilby, 1892
Släkte Notoryctes
Stirling, 1891
Arter
Synonymer
Notoryctemorpha felstavning
Hitta fler artiklar om djur med

Pungmullvadar eller mullvadspungdjur (Notoryctemorphia[1][2][3]) är en ordning i infraklassen pungdjur, som består av den enda familjen Notoryctidae och enda släktet Notoryctes, med två arter. Hur dessa djur är släkt med andra pungdjur är inte helt klarlagt. Det är en utvecklingslinje i infraklassen pungdjur som skilde sig för 50 miljoner år sen från de andra arterna i djurgruppen. Ibland används trivialnamnet mullvadspungdjur för ordningen, medan familjen kallas pungmullvadar.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Pungmullvadar lever i sandiga ökenområden eller gräsmarker i mellersta Australien.[4] Arten sydlig pungmullvad (Notoryctes typhlops) förekommer i ett vidsträckt område på kontinenten och nordvästlig pungmullvad (Notoryctes caurinus) lever i nordvästra Western Australia.[5][6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Angående kroppsbyggnad och storlek liknar dessa djur guldmullvadar. De blir mellan 9 och 18 cm lång (genomsnitt 14 cm) och har en kort svans som är ungefär 2 cm lång.[4] Pälsens färg varierar mellan vit, rosa och rödguld. Kroppen är bra anpassade för att gräva i marken. Den tredje och fjärde tån av de främre extremiteterna är förstorad och liknar en skovel, alla andra tår är små och har klor. Benen är så korta att de ligger gömda i pälsen och bara fötterna sticker fram. Den stumpliknande svansen bär grov hud.[7][4]

På nosens rygg finns ansamlingar av hornämne som underlättar grävandet. De små öronöppningarna ligger under pälsen och kan slutas med ett hudveck. Ögonen är nästan fullständigt tillbakabildade och täckta av muskler och hud. Ryggkotorna i halsen är sammanvuxna.[2]

Tandformeln är I 4/3 C 1/1 P 2/3 M 4/4, alltså 44 tänder.[4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Pungmullvadar är inte så fast bundna till livet under markytan som mullvadar. De gräver sig genom sanden i tunnlar som inte ligger djupare än åtta centimeter under ytan. Dessa tunnlar är inte särskild fast och faller oftast direkt efter pungmullvaden eller lite senare ihop. Ibland vistas de ovanpå markytan.[4] Pungmullvadar kan vara aktiva på dagen och på natten.[2]

Dessa djur lever huvudsakligen ensamma. De framför nästan inga läten utom några få som liknar syrsornas sirpande.[2]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Pungmullvadar livnär sig företrädesvis av insektlarver.[7] De äter även fullt utvecklade insekter och frön.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Det är inte så mycket känt om pungmullvadarnas fortplantning. Hanarnas testiklar sitter inne i kroppen. Honor har en flack pung med öppningen bakåt. Genom ett hudveck är pungen delad i två avdelningar men var sin mjölkvårta. Honor gräver grottor som kan bestå över längre tider och det antas att ungarna stannar där en tid efter att de lämnat pungen.[2]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Bägge arterna listades av IUCN länge som stark hotade (endangered) men numera klassificeras de med kunskapsbrist (Data Deficient).[6] [5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”ORDER NOTORYCTEMORPHIA” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  2. ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) sid. 82-83 online
  3. ^ Notoryctemorphia, ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  4. ^ [a b c d e] McDonald (2009) sid. 13
  5. ^ [a b] Dickman, C., Burbidge, A., Aplin, K. & Benshemesh, J. 2008. Notoryctes typhlops. Från: IUCN 2010. 2010 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2011-01-02.
  6. ^ [a b] Benshemesh, J. & Burbidge, A. 2008. Notoryctes caurinus. Från: IUCN 2010. 2010 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2011-01-02.
  7. ^ [a b] Jordens djur (1984) sid. 114

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Macdonald, David W. (red.), (1984) Jordens Djur 5: Pungdjuren, fladdermössen, insektätarna m.fl.. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91-34-50357-9
  • McDonald, David W. (red.) (2009) (på engelska). The Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956799-7 
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9