Rekord-Magasinet

Från Wikipedia
Version från den 8 mars 2017 kl. 22.38 av Hesekiel (Diskussion | Bidrag) (Vidare läsning.)
För TV-programmet, se Rekordmagazinet.
Rekordmagasinet
KategorierSport
Utgivningsfrekvens52 gånger per år
Första numret1 december 1942
Sista numret1969
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
ISSNOkänd
Baksida av Rekord-Magasinet nr 1 från 1942 med lagbild på IF Elfsborg.

Rekordmagasinet var en svensk idrottstidning för ungdomar, som gavs ut åren 1942-1969. Bakom tidningen stod den svenske tidningsutgivaren och boxningspromotorn Edwin Ahlqvist.

Mitt under det brinnande andra världskriget, den 1 december 1942, utkom det första numret av Rekord-Magasinet, en tidning med en ny ungdomlig form och stil. Förutom idrottare innehöll tidningen även äventyrsberättelser, deckare och humor. Tidskriften var även ett inslag i samhällsdebatten när den försökte motverka fascism och nazism samt ge ungdomen goda förebilder. Rekord-Magasinet anklagades för socialist- och kommunistpropaganda, men Edwin Ahlqvist menade att "man ska våga säga vad man tycker och stå för sina åsikter".[1]

Tidningen, som kom varje vecka, blev en stor succé och sålde som mest i cirka 300 000 exemplar under Ingo-epoken åren runt 1960.

Rekordmagasinet kallades även grabbarnas tidning. Den gav reportage om idrottshändelser, porträtterade idrottare och skildrade sporten i ord och bilder, gärna på vers med rim. På sista sidan fanns alltid en lagbild. Serierna innehöll fiktiva figurer som Per Stigman, Allan Kämpe och Sven Ståhl.

Tidningen namn ändrades 1956 till Tidningen Rekord, och 1968 till Nya Rekord. Den lades ned 1969. Det första året 1942 utkom Rekordmagasinet med två nummer. Dessa är idag eftertraktade samlarobjekt och svåra att finna i gott skick.

Från andra världskrigets beredskapsår publicerades i tidningen äventyrsserien om Per Stigman, en slags ungdomsvariant av "Rid i natt!" som utspelade sig i Sverige på Albrekt av Mecklenburgs tid under 1300-talet, och handlar om Per Stigman som leder böndernas kamp mot tyskt inflytande.[2]

Referenser

Noter

  1. ^ Hockeysommar, Tabergs tryckeri AB, 1996.
  2. ^ ”Dagens Nyheter”. 7 maj 2009. http://www.svd.se/kultur/understrecket/per-stigman-varnade-barnen-for-nazisterna_2849893.svd. Läst 18 oktober 2011. 

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 40-41. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Externa länkar