Tidning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Press” leder hit. För andra betydelser, se Press (olika betydelser).
Street Scene - Salta - Argentina.jpg

En tidning är en återkommande publikation. Tidningar kan förekomma i många olika varianter såsom dagstidning eller tidskrift. Dagstidningar finns av två typer, morgontidningar och kvällstidningar.

Om en tidning ges ut inom ett begränsat geografiskt område benämns den lokaltidning. Populärpress är en sammanfattande beteckning för serietidningar, vecko- och månadstidningar samt olika typer av specialtidningar, till skillnad från fackpress som riktar sig till en viss yrkesgrupp.

Svenska tidningar listas av Kungliga biblioteket inom projektet Nya Lundstedt.

En posttidning är en tidning som delas ut av Postens brevbärare istället för av ett tidningsbud.

Formen har trots konkurrensen av radio, television och Internet stått sig väl. Numera ges många tidningar även ut på internet och vissa tidningar finns som TV-magasin.

Prenumerant kallas den som regelbundet får en tidning hemskickad. Genom löpsedlar gör tidningarna reklam för sig själva. Tidningarnas viktigaste inkomstkällor är ofta annonser.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Faksimil av Kaiyuan Za Bao, en av världens första tidningar.

Före de rörliga typerna[redigera | redigera wikitext]

I det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Diurna. De var ristade i sten eller metall och sattes upp på allmänna platser.

I Kina sändes statliga nyhetsblad, tipao, bland rättstjänare, under Handynastin (2-300-talen, e.Kr.). Senare, mellan 713 och 734, publicerade Tangdynastin, Kaiyuan Za Bao ("Folkets bulletin"). De skrevs för hand på silke och lästes upp av statliga tjänstemän. De första omnämnandena av privata publiceringar av nyhetsblad, rapporteras 1582, under Mingdynastin.

1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte, som kostade en gazetta. Tidningen vara handskrivna nyhetsbrev, gjorda för att sprida politisk, militär och ekonomiska nyheter fort genom Europa.

Tidningar med rörliga typer[redigera | redigera wikitext]

Tidningar med rörliga typer finns från början av 1600-talet. Den första sägs ofta vara Johann Carolus Relation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien, med början 1605 i Strassburg. Flera tidningar publicerades sedan i Amsterdam, som var centrum för mycket av världens handel. Dessa tidningar började övergå till folio-format snarare än quarto-format.

1645 startades Sveriges första tidning Ordinari Post Tijdender, den utkom dock oregelbundet. Det är den äldsta tidningen som fortfarande utkommer, även om den numera enbart publiceras på nätet.

Efter den industriella revolutionen[redigera | redigera wikitext]

Vid början av 1800-talet, gavs det ut tidningar i många städer i Europa och Nord-och Sydamerika. Tekniska landvinningar inom tryckeribranschen gjorde att tidningarna spreds och blev ett av de första sätten för masskommunikation.

1990-talets tekniska revolution[redigera | redigera wikitext]

På sent 1990-tal blev de TV-kanaler som sände nyheter dygnet runt, och sedan också internet, en stående utmaning för den affärsmodell som tidningarna i de flesta I-länder hade anammat. Prenumerationer har minskat, medan annonsintäkterna har flyttat från tryckt media till nya medier. Många tidningar började därför publicera nätupplagor för att nå nya eller behålla de gamla läsarna.

Dagstidningar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Dagstidning

Dagstidningar innehåller nyheter, information och annonser, ofta tryckt på ett papper av låg kvalitet, på engelska kallat Newsprint. Den kan variera från allmänt till speciellt intresse och brukar för det mesta utkomma dagligen eller varje vecka. I en tidning finns tidningsartiklar, som normalt skrivs av journalister och vars innehåll ska vara dokumentärt. Dessutom finns ledarsidor, kolumner och kåserier vars innehåll kan vara åsiktsbaserat och ofta följer tidningens politiska färg. Andra avdelningar innehåller annonser, tecknade serier, väderprognoser, recensioner av filmer, böcker, restauranger, etc, korsord och rabattkuponger. De flesta dagstidningar och en del veckotidningar har så kallade familjesidor där familjer kan kungöra födslar, förlovningar, giftermål, dödsfall och liknande.

Journalistik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Journalist

De skribenter som är involverade i att få fram material för en tidning kallas journalister. I deras arbete ingår bl.a. textförfattande, fotografering, layout, korrekturläsning, redigering av text och bild, och rubriksättning.

Det finns olika typer av journalistik, från skjutjärnsjournalistik till mer djupgående intervjuer.

Tidningar har spelat en viktig roll för att värna yttrandefrihet. Läckor av information vid till exempel politiska eller finansiella korruptionshärvor väljer ofta att informera tidningsjournalister snarare än journalister från andra medier, baserat på en upplevd välvilja hos tidningsredaktörer att avslöja hemligheter och lögner.

Journalister kritiseras för flera olika saker, ibland mycket hårt. Trovärdighet ifrågasätts ibland för användning av anonyma källor, korrekturfel, verklig och upplevd subjektivitet, och skandaler angående plagiat, så kallade tidningsankor och fabricerade artiklar. Tidningarna har svarat på denna kritik med att inrätta ombudsmän och frivilligt anamma pressetiska regler. I många fall får de som intervjuas chansen att syna artiklar innan publicering.

Nyheter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nyhet

Tidningars innehåll är varierat, men huvudorsaken till att de flesta läser tidningar är nyheter, det vill säga tidigare okänd information om händelser som ligger nära i tiden och som sprids till tredje part eller en större publik. Nyheterna presenteras i en särskild stil, som inte bara omfattar ordförråd och meningsbyggnad utan också hur informationen presenteras vad gäller vikt, ton och målgrupp. Nyhetsrapportering försöker ofta svara på de grundläggande frågorna i de första två eller tre styckena: när, var, hur, var, vem och varför?. Denna struktur kallas ibland den "inverterade pyramiden", eftersom det viktigaste i artikeln presenteras först och därefter material med allt mindre vikt. I övrigt gäller samma sorts sakprosa som används i uppslagsverk och annan facklitteratur. Den ska vara lättfattlig för de flesta läsare, kortfattad och sakligt hållen.

Nyheter bygger ofta på en av följande viktiga egenskaper: närhet, vikt (samhällsposition), aktualitet, mänskligt intresse, underlighet eller konsekvenser.

Många tidningar köper in nyhetsmaterial från nyhetsbyråer såsom Associated press, Reuters, Nya Kina och Tidningarnas Telegrambyrå. På dessa nyhetsbyråer arbetar journalister med nyheter som har internationell vikt. En del tidningar tar in materialet från nyhetsbyråerna utan ändringar. Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas, startade i Paris 1835.

En ovanligt bred rubrik - över åtta spalter - förkunnar att människor för första gången satt sin fot på månen.

En nyhetsartikels uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tidningsrubrik

En nyhetsartikel presenteras med en rubrik överst. Tidningsrubriker skiljer sig från andra rubriker eller överskrifter genom att de inte bara ska sammanfatta innehållet i en artikel utan också locka till läsning. Därmed vill rubriksättaren skruva eller vinkla rubriken så hårt som möjligt, utan att för den sakens skull göra avkall på sanningen. Rubriksättning utsätts ofta för kritik i modern journalistik.

Vanliga rubriker sätts i olika typ för att skilja ut viktiga artiklar från mindre viktiga. Rubrikens storlek anges ofta i antal spalter som rubriken täcker. Ibland finns en så kallad dårrad över rubriken och ibland en nedryckare (en underrubrik), som ofta utgörs av ett citat ur artikeln för att visa på artikelns vinkel.

Först i själva artikeln finns en ingress som sammanfattar artikeln på två-fyra rader. Ingressen är vanligtvis satt i fetstil. Ibland inleds ingressen med en ingångsrubrik som då är satt i kapitäler.

Artikeltexten kan löpa över flera spalter, beroende på ämnets vikt, och är i så fall indelat med mellanrubriker.

Världens största tidningar[redigera | redigera wikitext]

Här listas världens 10 största tidningar enligt World Association of Newspapers[1]:

Rank Tidning Upplagor
(1000-tal)
Land
1 Yomiuri Shimbun 14 067  Japan
2 Asahi Shimbun 12 121  Japan
3 Mainichi Shimbun 5 587  Japan
4 Nihon Keizai Shimbun 4 635  Japan
5 Chunichi Shimbun 4 512  Japan
6 Bild 3 867  Tyskland
7 Sankei Shimbun 2 757  Japan
8 Canako Xiaoxi 2 627  Kina
9 Renmin Ribao 2 509  Kina
10 Tokyo Sports 2 425  Japan


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia
  1. ^ ”World’s 100 Largest Newspapers” (på engelska). World Association of Newspapers. http://www.wan-press.org/article2825.html. Läst 6 augusti 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]