Relik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Reliker kallas kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon. Ordet härstammar från det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor och som är en form av verbet relinquere som betyder lämna kvar.

Det kan vara kvarlevor av helgons kroppar eller ägodelar eller sådant som har varit i beröring med dem och anses vara heliga. Det som anses heligt är till exempel bitar av Sanna korset, helgons kvarlevor, helgons svepningar, kläder etcetera. Korset kan också betraktas som ett föremål som uppfylla relik egenskaper. Varje katolskt och ortodoxt altare bör ha en relik. Vördnad för reliker förbjöds av reformatorerna. Relikkult förekommer även i exempelvis buddhismen och hellenismen.

Det finns tre olika kategorier eller klasser av kristna reliker:

  1. Första klassens reliker är Kristi pinoredskap, till exempel bitar av det sanna korset, spikarna, törnen från törnekronan m.m. Till första klassen räknas även delar av ett helgons kropp, d.v.s. olika skelettdelar.
  2. Andra klassens reliker är ett helgons klädesplagg och ägodelar samt en martyrs tortyrinstrument.
  3. Tredje klassens reliker är föremål eller tygdelar som har varit i kontakt med första eller andra klassens reliker. Dessa kallas därför "kontaktreliker".

Relikerna förvaras i relikvarium, relikskrin, som ofta är mycket konstfullt utsmyckade. Inte sällan föreställer relikskrinet något som förstärker innehållet, till exempel kan benen från ett helgons arm placeras i ett skrin som ser ut som en juvelbeströdd arm. Vissa relikvarium är utformade med hål så att besökare, eller helgedomens förvaltare, kan föra in ett föremål och på så sätt få en kontaktrelik.

Exempel på reliker[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]