Riksföreningen Sverige–Tyskland
Riksföreningen Sverige–Tyskland var en svensk, pronazistisk[1][2] kulturförening bildad i december 1937 i Lund. Riksföreningens uttalade syfte att "på rent svensk grundval, utan ställningstagande i partipolitiken, verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" med tillägget att detta inte innebar "drivande av nationalsocialistisk propaganda" utan endast en strävan att förhindra "en ohjälplig söndring mellan tvenne stambefryndade folk".[3][4]
Bakgrund
Sedan Hitler blivit rikskansler i januari 1933 kom debattörer med lundensisk anknytning att spela en betydelsefull roll i den svenska debatten.
Publicisten Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning tog från början tydlig ställning mot nazismen. Den inflytelserika litteraturprofessorn och ledamoten av Svenska akademien Fredrik Böök beundrade däremot den nya regimen och såg Hitler som Europas räddare.
"De handlingskraftiga tyskarna" hyllades av Lundagårdsredaktören Åke Ohlmarks. Teologiprofessorn Hugo Odeberg var nazivänlig och vek aldrig från den ståndpunkten. 1937 talade han om judefrågan på Nationella Studentklubben och visade stor förståelse för den etniska rensning som inletts i Tyskland. "En nation bör inte finna sig i ett obehörigt judiskt inflytande". Mötet var välbesökt och refererades positivt i Lunds Dagblad.
Föreningens initiativtagare
Bland initiativtagarna fanns flera lundaakademiker som professor emeritus i praktisk filosofi Efraim Liljequist, professor emeritus Ivar Broman, professorn i historia Gottfrid Carlsson, professorn i genetik Herman Nilsson-Ehle och docenten i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.[5]
Verksamhet
Riksföreningen Sverige-Tyskland satsade främst på att ge ut den månatliga tidskriften tidskriften Sverige-Tyskland, som började utges våren 1938. Tidningen utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958.[6] En stor del av Riksföreningens uppgift var att samla in pengar eller låna upp pengar till hög ränta för att sedan skicka pengarna till Tyskland där de användes för att rusta upp krigsmakten.[källa behövs]
Medlemmar och politisk framtoning
Över 5 000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland.[7] Alla kan inte kategoriseras som nazister då många kan ha haft andra skäl till medlemskap, exempelvis affärsmässiga.[8] Många svenska kulturpersonligheter var medlemmar såsom Carl Milles och Sven Hedin.[9] Två medlemmar i föreningen, Björn Frithiofsson Holmgren och Edvard Lithander, var riksdagsledamöter för den icke-nazistiska högern (nuvarande Moderaterna).[3]
Vid säkerhetspolisens undersökning 1940 av officerare med nazistsympatier räknades medlemmar i Riksföreningen med i gruppen nazistsympatisörer.[10]
Ordförandelängd
- 1937-1939 – Herman Nilsson-Ehle
- 1939-1941 – Efraim Liljequist
- 1941-1943 – Hugo Odeberg[4]
Källa:[3]
Referenser
- ^ Thulstrup, Åke. Med lock och pock: Tyska försök att påverka svensk opinion 1933-45. sid. 138
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210021410/http://www3.lu.se/info/lum/LUM_06_96/LUM6_03_lundanazism.html. Läst 22 juli 2014.
- ^ [a b c] Karl K A Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm u å), sid. 155.
- ^ [a b] Håkan Bengtsson (2005). ”Hugo Odeberg, kännare av judendom och nazist?”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070610114647/http://www.hist.uu.se/historikermote05/program/Histanv-forintelsen2/P9Bengtsson.pdf.
- ^ Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945[död länk]
- ^ LIBRIS bibliotekskatalog
- ^ Riksföreningen Sverige-Tysklands medlemslista
- ^ von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar
- ^ Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården[död länk]
- ^ Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev Arkiverad 2 november 2004 hämtat från the Wayback Machine.
Litteratur
- Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget, ISBN 91-972850-0-5
Externa länkar
- Medlemsförteckning Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938-42, Källa:Professor Hugo Odebergs arkiv (Lunds universitetsbibliotek), Riksföreningen Sverige-Tysklands arkiv (volym 1, Riksarkivet), Sverige-Tyskland (1/1938)