Robert Luhr
| Robert E. Luhr | |
 | |
| Född | 4 april 1836[1][2] Västerås domkyrkoförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 maj 1905[1] (69 år) Zürich[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Apotekare[1][2], kommunalpolitiker[1] |
| Redigera Wikidata | |
Robert Emanuel Luhr, född 4 april 1836 i Västerås, död 29 maj 1929 i Zürich, var en svensk apotekare och kommunalpolitiker.
Robert Luhr var son till slottsinspektören Axel Gabriel Luhr. Efter studier vid Västerås högre allmänna läroverk 1851-1852 blev han lärling vid apoteket Bävern i Västerås och fortsatte sedan som lärling i Strängnäs, Jönköping och Stockholm. 1854 avlade Luhr farmakologie studentexamen och 1859 apotekarexamen. Han arbetade 1859-1860 vid Apoteket Morianen i Stockholm, 1860-1863 vid Apoteket Gripen i Sundsvall och 1863 vid hovapoteket Lejonet i Stockholm. 1863-1868 innehade Luhr apoteket i Trosa och därefter apoteket Vasen på Djurgården 1868-1877. Han var samtidigt vice ordförande i Farmaceutiska föreningen 1873-1875, ledamot av styrelsen för Apotekarnes mineralvattensaktiebolag 1874-1876 och direktör för apotekarsocietén 1875-1877. 1877 övertog Luhr istället apoteket Hjorten i Göteborg. I Göteborg var han 1878-1893 ledamot av folkskolestyrelsen, 1878-1893 ledamot av brandstodskommittén för Städernas allmänna brandstodsbolag, 1886-1929 ledamot av gatu- och vägförvaltningen, 1889-1893 av byggnadskommittén för bandanstalten vid Majorna och ledamot av stadsfullmäktige 1889-1929. Luhr var även ordförande i styrelsen för Renströmska badanstalten i Majorna 1892-1929 och ordförande i styrelsen för apotekarekårens livränte- och pensionskassa 1894-1929. Han avled av en hjärtattack under en semesterresa i Schweiz.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Olle Franzén: Robert E Luhr i Svenskt biografiskt lexikon (1982–1984)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Svenskt biografiskt lexikon, Robert E Luhr, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 5 Lindorm-O, vol. 5, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 84, läs onlineläs online, läst: 20 april 2020.[källa från Wikidata]
|