1905
Från Wikipedia
- Denna artikel handlar om året 1905. För Trotskijs bok, se Lev Trotskij. För bandet 1905, se 1905 (musikgrupp).
1905 (MCMV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 4 januari – Ryska flottbasen Port Arthur kapitulerar i rysk-japanska kriget efter över sju månaders belägring.[1]
- 11 januari – Det nya svenska riksdagshuset på Helgeandsholmen, som är byggt i granit och ritat i barockstil av Aron Johansson, tas i bruk,[2] men dess arkitektur får stark kritik.[3]
- 22 januari – 200 000 ryska arbetare marscherar till Vinterpalatset i Sankt Petersburg där de beskjuts av tsarens trupper och hundratals människor dör. Denna händelse blir inledningen till den första ryska revolutionen och är känd som Blodiga söndagen. Cirka 1 000 "fredliga" demonstranter dödas, och en sovjet ledd av mensjevikledaren Leo Trotskij griper tillfälligt makten i staden.[2]
- 24 januari – Den svenske arvprinsen Gustav Adolf förlovar sig i Kairo med prinsessan Margareta av Connaught.[3]
- 26 januari – Cullinandiamanten hittas i en gruva nära Pretoria i Sydafrika.
- 27 januari – Masstrejker utbryter i flera städer i Ryssland.[4]
[redigera] Februari
- 7 februari – De svensk-norska förhandlingarna i konsulatsfrågan strandar, och det står alltmer klart att det i grunden handlar om svensk-norska unionens fortsatta existens [3].
- 17 februari – Ryske storfursten Sergej Alexandrovitj av Ryssland mördas i Sankt Petersburg [5].
[redigera] Mars
- 3 mars
- Den ryske tsaren accepterar att skapa en folkvald församling – Duman.
- Den tyske zoologen Fritz Schaudinn upptäcker smittämnet som orsakar syfilis [2].
- 4 mars – Bonderevolter utbryter i Ryssland [4].
- 10 mars – Japan slår Ryssland i slaget vid Mukden [1].
- 14 mars – I Tyskland presenterar vetenskapsmannen Albert Einsten sin relativitetsteori, vilken gör både tid och rum till något relativt medan endast ljusets hastighet är konstant och därmed lägger han grunden till 1900-talets fysik [2].
[redigera] April
- 1 april - Penny post-service mellan Storbritannien och Australien startas.[6]
- 4 april – En jordbävning av styrkan 7,8 på Richter-skalan i Kangra-området i norra Indien kräver nära 20 000 dödsoffer.
- 13 april – Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister för andra gången, och säger sig vilja underlätta de fortsatta svensk-norska förhandlingarna [3].
- 14 april – Johan Ramstedt blir ny svensk statsminister [2].
- 25 april – Norges regering avvisar förhandlingar om unionen så länge konsulatsfrågan inte är löst.
- 26 april – Hinke Bergegren döms till 50 kronor i böter för att i ett tal ha hotat officerare med stryk [7].
[redigera] Maj
- 1 maj
- Över 3 000 verkstadsarbetare runtom i Sverige strejkar [3].
- K.G. Ossianilsson första maj-talar [8]
- 4 maj – Brevbomben "Den valentinska parfymflaskan" exploderar på ett postkontor på Linnégatan i Stockholm, innan den hunnit delas ut, varvid tre posttjänstemän skadas svårt.
- 13 maj
- Nederländska nakendansösen Mata Hari gör succé i Paris [1].
- Barnens dag anordnas i Stockholm för första gången [2]. Initiativtagare är Claes Virgin och syfter att skaffa pengar till behövande barns sommarvistelser [3].
- 15 maj – Las Vegas, Nevada grundläggs.
- 27 maj
- Kung Oscar II vägrar att sanktionera den av norska stortinget antagna lagen om eget norskt konsulatsväsen.
- (NS) Japanska flottan under amiral Togo Heihachiros befäl besegrar ryska österjöflottan under befäl av amiral Zinovij Rozjestvenskij vid Tsushima vid Koreasundet. Det ryska nederlaget blir slutet på rysk-japanska kriget [2].
- Mitten av året – En ny stor polioepidemi utbryter i Skandinavien. Fler än tusen barn insjuknar och över hundra dör.
[redigera] Juni
- 6 juni – Norska Stortinget håller ett hemligt möte, där man beslutar att dagen därpå säga upp unionen med Sverige.
- 7 juni – Norges storting antar en proklamation där man säger upp unionen med Sverige, varför de norska statsråden nedlägger sina ämbeten. Stortinget förklarar att kungamakten Norge har upphört att fungera, eftersom Oscar II avsatts som Norges statschef och inte förmår bilda någon ny norsk regering [2].
- 8 juni – Kung Oscar II hyllas av 10 000 personer vid Rosendals slott på Djurgården. Han är djupt kränkt av den "revolution" som inträffatt i Norge. De närvarande sjunger "Ur svenska hjärtans djup" och Sveriges nationalsång [3].
- 9 juni – Unionsflaggan halas för sista gången på Akershus fästning och norrmännen kan istället hissa "den rene flagg".
- 10 juni – Verkstadsföreningen lockoutar 18 120 svenska arbetare vid 97 verkstäder [7]. Konflikten varar till i november [7].
- 15 juni – Sveriges kronprins Gustav (V):s son Gustav (VI) Adolf gifter sig i Windsor med Margaret av Connaught [7].
- 20 juni – En urtima riksdag i Sverige debatterar upplösningen av unionen med Norge. Man framlägger en proposition om att avvisa användandet av våld i krisen. Propositionen faller dock och regeringen avgår. Arbetarrörelsen deklarerar sin avsikt att proklamera generalstrejk i händelse av krig med Norge.
- 27 juni – Besättningen på ryska pansarkryssaren Potemkin gör myteri och hissar röda fanan, då oroligheterna i ryska städer spridits till ryska örlogsflottan [2].
[redigera] Juli
- 1 juli – Bilregistret införs i Sverige; 115 bilar finns till en början registrerade [2].
- 3 juli – Frankrikes nationalförsamling beslutar att franska staten och kyrkan skall skiljas [4].
- 13 juli – Sveriges kung Oscar II och Tysklands kejsare Wilhelm II möts i Gävle i Sverige.
- 20 juli – Sveriges första ubåt, Hajen, förklaras duglig för krigsbruk. Hon införlivas med flottan och därmed är det svenska ubåtsvapnet skapat, som tredje nation i världen (endast USA:s och Storbritanniens är äldre).
- 27 juli – Sveriges riksdag kräver stortingsval eller folkomröstning i Norge om unionsfrågan.
[redigera] Augusti
- 2 augusti – Johan Ramstedt avgår som svensk statsminister och efterträds av Christian Lundeberg [2].
- 13 augusti – Norge säger i en folkomröstning ja till upplösning av svensk-norska unionen [7]. Upplösningsförslaget får 368 208 röster, och 184 röstar mot [7].
- 19 augusti – Ryske tsaren beslutar att införa och inkalla en rysk nationalförsamling, duman [1].
- 22 augusti – Det norska stortinget begär förhandlingar om svensk-norska unionens upplösning.
- 30 augusti – De norska delegaterna anländer till Karlstad inför unionsupplösningsförhandlingarna.
- 31 augusti – Förhandlingarna om svensk-norska unionens upplösning börjar i Karlstad [7] klockan 13:00.
[redigera] September
- 1 september – Alberta [9] och Saskatchewan [10] blir separata provins i Kanada, genom en utbrytning ur Northwest Territories.[9]
- 5 september – Under USA:s president Theodore Roosevelts medling sluts fred mellan Ryssland och Japan i Portsmouth, USA. Rysk-japanska kriget är över [1].
- 7 september – De svensk-norska unionsförhandlingarna strandar och regeringarna reser hem till respektive huvudstäder, för att överlägga med riksdagen respektive stortinget. Efter några dagar återvänder man och kan fortsätta förhandlingarna.
- 8 september – En jordbävning med styrkan 7,9 inträffar i Calabria i Italien och kräver ca 2 500 dödsoffer.
- 23 september – Förhandlingarna i Karlstad avslutas och avvecklar förberedelserna för en militär konfrontation.[7]. Karlstadskonventionen skrivs under klockan 18:15.
[redigera] Oktober
- 8 oktober – Svenska Turistföreningen meddelar att säsongen i norra Sverige har varit god, bland annat har 341 personer besökt fjällstationen i Abisko [7]. De tyska turisterna ökar för varje år, och nu är målet att göra Lappland mer känt för turister [3].
- 9 oktober – Konventionen i Karlstad, vilken gör slut på svensk-norska unionen, godkänns av det norska stortinget.
- 14 oktober – Rysk-japanska kriget tar formellt slut [11].
- 16 oktober – Svenska riksdagen beslutar om svensk-norska unionens upphävande.
- 26 oktober
- Konventionen i Karlstad godkänns av den svenska riksdagen. En neutral zon skall gå utmed gränsen och tvistefrågor skall avgöras av skiljedomstolen i Haag. Sveriges konung Oscar II är bitter, men önskar Norges folk "allt gott för framtiden" [2],och avsäger sig Norges krona och ändrar sitt valspråk så att "Brödrafolkens väl" blir "Sveriges väl" [3].
- Leo Trotskij väljs till rodförande för Sankt Petersburgs första första arbetarråd [1].
- 30 oktober – Rysslands Tsar Nikolaus II proklamerar det så kallade oktobermanifestet.
- 31 oktober – Storstrejk i Finland mot den ryska överhögheten [4].
[redigera] November
- 1 november – Unionen mellan Sverige och Norge upplöses formellt.
- 4 november – Ryske tsaren är uppskrämd av revolutionärer, och återställer Finlands självstyre genom Novembermanifestet, och ett nytt enkammarparlament införs [2]
- 7 november – Christian Lundeberg avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff [2], som bildar Sveriges första liberala regering [3].
- 11 november – USA:s soldater lämnar Korea [12].
- 12 november – Efter unionsupplösningen hålls en folkomröstning i Norge om man skall ha monarki eller republik. 259 563 röster läggs för monarki och 69 264 röster för republik.
- 18 november – Det norska stortinget väljer den danske prinsen Carl till ny norsk kung under namnet Håkon VII efter att svensk-norska unionen har upplösts.[2]
- 20 november – Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas utkommer [7].
- 25 november – Håkon VII med familj anländer till Oslo och tillträder som Norges kung.
- 28 november – Irländska nationalistpartiet Sinn Féin grundas.
- November – Den stora konflikten inom den svenska verkstadsindustrin slutar med att arbetsgivarna erkänner föreningsrätten och att minimilöner införs.
[redigera] December
- December – Saint Louis får världens första trafikpolis [1].
- 5 december – Sir Henry Campbell-Bannerman blir premiärminister i Storbritannien.
- 16 december – Det försa sovjet (råd)arbetarrådet i Sankt Petersburg upplöses och ledarna häktas [2].
- 30 december – Operetten Glada änkan av Franz Lehár uruppförs i Wien [1].
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Bror Olsson.
[redigera] Okänt datum
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Sicilien och Kalabrien [13].
- Gustaf Dalén uppfinner den så kallade klippapparaten för blinkande fyrar med gasljus.
- Tobak för 25 miljoner SEK förbrukas årligen i Sverige.
- Fingertryckssystemet för att avslöja brottslingar skall införas i Stockholm [7].
- Den första AGA-fyren tänds i Blekinge [7].
- Oroligheter uppstår då studenter i Sverige agerar strejkbrytare under renhållningskonflikt [7].
- Sven Hedin påbörjar sin tredje expedition till Asien.
- En ny läroverksstadga införs i Sverige. Läroverket indelas i realskola och fyraårigt gymnasium med studentexamen. Flickor får tillträde till läroverksstudier.
- Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om införandet av förlikningsman och skiljedom vid arbetskonflikt.
- Zeth "Zäta" Höglund från socialdemokraternas ungdomsförbund döms till sex månaders fängelse för sin antimilitaristiska propaganda.
- Myndighetskontrollerade bolag får monopol på spritförsäljningen i hela Sverige.
- Fingeravtryckssystem införs av Stockholmspolisen.
- Klubben Nytta och Nöje blidas av landsflyktiga ryska revolutionärer i Stockholm.
- Svenska Lantmännens Riksförbund bildas genom sammanslagnigar av böndernas ekonomiska föreningar och är den äldsta riksorganisationen på lantbruksområdet.
- De första räknemaskinerna introduceras på svenska kontor.
- Albert Einstein publicerar fyra artiklar i tidskriften Annalen der Physik, en artikel om speciella relativitetsteorin, en om brownska rörelsen, en om fotoelektrisk effekt och en om ekvivalensen mellan massa och energi (E=mc²).
- I Sverige införs en ny läroverksstadga, som bland annat delar in läroverkens stadier i gymnasium och realskola (realskola ersätter trivialskola). Stadgan låter flickor gå i läroverken (först bara i realskola). Läroverksöverstyrelsen grundas som styrelse för läroverken.
- I Sverige är 15 undersökningsläkare anställda vid Stockholms folkskolor.
- Cirka 300 hästdroskor och 10 taxibilar finns i Stockholm [14].
- Schweizaren Fredric Duafaux får iväg sin bil i 156 kilometer i timmen, nytt hastighetsrekord [14].
[redigera] Födda
- 14 januari – Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
- 17 januari – Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
- 21 januari
- Stig Cederholm, svensk författare.
- Christian Dior, fransk modeskapare.
- 29 januari – Barnett Newman, amerikansk konstnär.
- 2 februari
- Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare.
- Olga Wikström, svensk författare.
- 3 februari – Arne Beurling, svensk matematiker.
- 7 februari – Ulf von Euler, svensk nobelpristagare.
- 9 februari – Adolf Ehrnrooth, finländsk krigsveteran, general av infanteriet.
- 15 februari – Harold Arlen, amerikansk kompositör.
- 18 februari – Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
- 19 februari – Karen Rasmussen, svensk-norsk skådespelare.
- 20 februari – Jascha Golowanjuk, svensk författare.
- 27 februari – Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953-1955.
- 28 februari – Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska.
- 3 mars – Georg Eliasson, svensk textförfattare, revyförfattare, radioman och förlagschef.
- 12 mars – Wanda Rothgardt, svensk skådespelare.
- 14 mars – Karl-Axel Forssberg, svensk skådespelare.
- 15 mars – Berthold Schenk von Stauffenberg, tysk jurist, motståndskämpe.
- 18 mars – Robert Donat, brittisk skådespelare.
- 19 mars – Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
- 23 mars – Lale Andersen, tysk sångerska.
- 25 mars – Albrecht Mertz von Quirnheim, tysk officer.
- 1 april – Torsten Nilsson, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister [7].
- 2 april – Serge Lifar, rysk balettdansör och koreograf.
- 3 april – Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.
- 9 april – J. William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945-1974.
- 12 april – Warren Magnuson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944-1981.
- 13 april – Harry Apelqvist, svensk verkmästare och politiker (socialdemokrat).
- 18 april – Lily Larson Lund, norsk skådespelare.
- 4 maj – Nils Perne, svensk kompositör, textförfattare och teaterchef.
- 8 maj
- Einar Jonsson, svensk fabriksarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- Red Nichols, amerikansk jazzkornettist.
- 14 maj – Jean Daniélou, fransk teolog och kardinal.
- 15 maj – Joseph Cotten, amerikansk skådespelare.
- 16 maj
- Herbert Ernest Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare.
- Henry Fonda, amerikansk skådespelare.
- 25 maj – Albin Hagström, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.
- 11 juni – Richard A. Loeb, amerikansk brottsling.
- 12 juni – James Jeremiah Wadsworth, amerikansk diplomat och politiker, FN-ambassadör 1960-1961.
- 18 juni – Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf.
- 19 juni – Rush D. Holt, amerikansk politiker, senator 1935-1941.
- 21 juni – Jean-Paul Sartre, fransk författare, nobelpristagare.
- 30 juni – Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
- 9 juli – Alf Henrikson, svensk författare [7].
- 10 juli – Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 18 juli – Werner Ohlson, svensk skådespelare.
- 20 juli
- Margareta Högfors, svensk operettsångerska och skådespelare.
- Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.
- 21 juli – David M. Kennedy, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1969-1971.
- 23 juli
- Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
- Elsa Winge, svensk skådespelare.
- 25 juli – Elias Canetti, tyskspråkig författare, Nobelpristagare i litteratur 1981.
- 29 juli
- Clara Bow, amerikansk skådespelare.
- Einar Ekberg, svensk kristen sångare.
- Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961, nobelpristagare [7].
- 2 augusti
- Karin Granberg, svensk skådespelare.
- Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
- 3 augusti – Franz König, österrikisk kardinal.
- 11 augusti – Kurt Gerstein, tysk SS-officer.
- 12 augusti – Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.
- 13 augusti – Franz Ziereis, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.
- 15 augusti – Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- 21 augusti – Eric Nilsson, svensk agronom och riksdagspolitiker (högern).
- 22 augusti – John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti-25 september 1963, utrikesminister 1965-1970.
- 24 augusti
- Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare.
- Sven Stolpe, svensk författare, översättare, journalist, litteraturforskare och litteraturkritiker.
- 25 augusti
- Jan-Erik Garland, svensk tecknare känd under signaturen Rit-Ola [7].
- Faustina Kowalska, polsk nunna, helgon (2000).
- 31 augusti
- Robert Bacher, amerikansk kärnfysiker.
- Bo Giertz, svensk biskop i Göteborg, kvinnoprästmotståndare [7].
- 3 september – Carl David Anderson, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 5 september – Arthur Koestler, brittisk författare och journalist av ungersk börd.
- 14 september – Gösta Jonsson, svensk musiker, kapellmästare, sångare och skådespelare.
- 16 september – Gösta Dunker, svensk fotbollsspelare
- 18 september – Greta Garbo (eg. Greta Gustafsson), svensk filmskådespelare [7].
- 28 september – Max Schmeling, tysk boxare.
- 30 september – Marietta Canty, amerikansk skådespelare.
- 1 oktober – Millan Lyxell, svensk skådespelare.
- 2 oktober – Fumiko Enchi, japansk författare.
- 3 oktober – Fuller Warren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1949-1953.
- 10 oktober – Helmer Nerlund, svensk dragspelare och kompositör.
- 11 oktober – Jean Villot, fransk kardinal.
- 12 oktober – Ragna Breda, norsk skådespelare.
- 14 oktober – Pentti Haanpää, finländsk författare.
- 18 oktober – Dag Wirén, svensk kompositör och musikarrangör.
- 22 oktober – Karl Guthe Jansky, amerikansk fysiker.
- 25 oktober – Karl Alfred Schluch, tysk SS-officer.
- 3 november
- Joseph H. Ball, amerikansk republikansk politiker.
- Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.
- 5 november
- Joel McCrea, amerikansk skådespelare.
- Vernon Wallace Thomson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1957-1959.
- 9 november – Roger Edens, amerikansk kompositör, filmproducent, manusförfattare och skådespelare.
- 11 november – William Bendtz, svensk produktionsledare och filmproducent.
- 16 november – Margita Alfvén, svensk skådespelerska.
- 17 november – Astrid av Belgien, belgisk prinsessa och sedermera drottning [15].
- 19 november – Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
- 29 november – Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.
- 1 december – Verner Karlsson, svensk musiker.
- 6 december – Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
- 10 december – Arne Bornebusch, svensk regissör och manusförfattare.
- 11 december – Erskine Hamilton Childers, Irlands president 1973–1974.
- 16 december – Piet Hein, dansk konstnär, diktare och ingenjör.
- 18 december
- Kjell Löwenadler, svensk konstnär.
- Hans Berndt von Haeften, tysk jurist och motståndskämpe.
- 24 december – Howard Hughes, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
- 25 december – Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.
- 26 december – Inga Hodell, svensk skådespelare.
- 28 december
- Cliff Arquette, skådespelare och komiker ("Charley Weaver").
- Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
- 30 december – Daniil Charms, rysk författare och poet
- Oskar Olsson, grundare av Trollhätteglass.
[redigera] Avlidna
- 1 januari – Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
- 9 januari – Louise Michel, fransk anarkist.
- 19 januari – Benjamin F. Rice, amerikansk republikansk politiker, senator 1868-1873.
- 27 januari – Hjalmar Stolpe, svensk arkeolog.
- 27 februari – George S. Boutwell, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1869-1873.
- 1 mars – Edward O. Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator 1889-1901.
- 6 mars – John Henninger Reagan, amerikansk politiker.
- 18 mars – Cyrus G. Luce, amerikansk politiker.
- 22 mars – Antonin Proust, fransk politiker.
- 24 mars – Jules Verne, fransk författare.
- 31 mars – Theodore Medad Pomeroy, amerikansk republikansk politiker.
- 14 april – Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom.
- 21 april – Orville H. Platt, amerikansk republikansk politiker, senator 1879-1905.
- 15 juni – Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
- 22 juni – Francis Lubbock, amerikansk politiker.
- 27 juni – Harold Mahony, irländsk tennisspelare.
- 1 juli – John Hay, USA:s utrikesminister.
- 1 augusti – Henrik Sjöberg, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.
- 5 augusti – Anton Azbe, slovensk konstnär.
- 19 augusti – William Bouguereau, fransk målare.
- 21 augusti – Julius Oppert, fransk orientalist.
- 18 september – George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.
- 8 december – John H. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, senator 1873-1879, 1885-1897 och 1901-1905.
- 29 december – Martin Wiberg, svensk mekaniker och uppfinnare.
[redigera] Nobelpris [16]
- Fysik – Philipp von Lenard, Tyskland
- Kemi – Adolf von Baeyer, Tyskland
- Medicin – Robert Koch, Tyskland
- Litteratur – Henryk Sienkiewicz, Polen
- Fred – Bertha von Suttner, Österrike
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1905, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] 20:e århundrades När Var Hur – 1905, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Sverige 1900-talet – 1905, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1905 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ 100 år med Aftonbladet – Bomber och terror får världen att huka, 1999
- ^ Blake, Richard. The Book of Postal Dates, 1635-1985. Caterham: Marden. sid. 20
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Hundra år i Sverige – 1905, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 15 – Författaren som agitator
- ^ [a b] World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_P-Y.html#Saskatchewan.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1904 (Utlandet), Semic 1999
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ [a b] 100 år med Aftonbladet – Sverige rullar in i 1900-talet, 1999
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100829&list=true.
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1905.
