Rysk science fiction
Rysk science fiction kan spåra sitt ursprung bakåt till 1700-talet, då många utopier såg dagens ljus.[1] På ryska anses fantasy, science fiction, skräck och angränsande genrer alla vara delar av ett vidare paraplybegrepp, fantastika (фантастика), ungefär motsvarande "spekulativ fiktion" och är därför inte lika särskilda som i väst. Dess guldålder inträffade enligt många på 1960-talet,[2] då också huvuddelen av översättningar från engelska kom till.
Historik
Det första arbetet som är odiskutabelt "proto"-science fiction är Fjodor Dmitriev-Mamonovs En adelsman-filosof «Dvorjanin-filosof» (1769).[3] Det är en filosofisk berättelse influerad av Voltaires Micromégas.
Utopier ses även som en form av spekulativ fiktion; den första generiska utopin i Ryssland utgörs av ett kort prosastycke av Alexandr Sumarokov, "En dröm om Lyckosamhället" (1759). Två tidiga exempel på utopier i form av inbillad resa är Vasilij Levshins Newest Voyage (1784), vilken även är den första ryska färden till Månen) och Michail Sjtjerbatov's Resa till landet Ofir (skriven samma år men publicerad 1896).
Flera av de stora ryska författarna under 1800-talet arbetade med fantastiska inslag i sin berättarkonst.
I mars 2013 kommer en nyöversättning av den berömda framtidsdystopin Vi (Мы) av Jevgenij Zamjatin från 1920, som inspirerade George Orwell till att skriva 1984.[4] Av Zamjatin finns ytterligare en roman, Berättelse om det viktigaste, översatt till svenska.
Enligt Sam J. Lundwall hör Ilja Varsjavskij (1908-1974) till en av de tre bästa science fiction-författarna i världen och är en av de mest lästa av de sovjetiska science fiction-författarna.[5] Varsjavskij har skrivit en serie romaner och noveller om det dystopiska riket Donomaga. I Donomaga behärskar den ledande eliten inte bara vetenskap och ekonomi, utan de kontrollerar även sina undersåtar hårt med hjälp av biokemiska experiment och elektroniskt styrda känslor.[5] Några av Donomaganovellerna har översatts till svenska, dels i samlingen Sällsamma händelser i Donomaga (1981)[5], dels novellen Pobeg (1970) som Flykten i Jules Verne-Magasinet nr 359 (1976) och i antologin Ljusets vår från Delta förlag.[6]
Den sovjetiska science fiction-scenen kom i övrigt att domineras av Bröderna Strugatskij, av vilka Boris (1933-) fortfarande är aktiv. Paret skrev det mesta av sin även internationellt uppmärksammade produktion tillsammans. Deras kanske mest kända bok är långnovellen Stalker, som bygger på en tidig version av manuset till den omtalade filmatiseringen Stalker av Andrej Tarkovskij. Manuset var en vidareutveckling av en passage i deras roman Picknick vid vägkanten. Många av deras böcker utspelar sig i vad de kallar Middags-universumet, ett sofistikerat teknokratiskt samhälle där pengar inte längre existerar.
Ny tid
Efter 1990 har flera nya namn dykt upp på den ryska science fiction-scenen, företrädesvis Viktor Pelevin, Nick Perumov, Sergej Lukjanenko och senast Dmitrij Gluchovskij.
Film
En tidig rysk science fiction-film är Aelita från 1924, regisserad av Jakov Protazanov. Manuset skrevs av Aleksej Fajko och Fjodor Otsep och var baserat på Aleksej Tolstojs roman med samma namn.[7]
Referenser
Noter
- ^ Clute & Nicholls (1995).
- ^ Daniel Gerould; On Soviet Science Fiction, Science Fiction Studies #31, Vol 10, Part 3 (nov 1983)
- ^ Darko Suvin; Russian Science Fiction and Its Utopian Tradition i: Darko Suvin; Metamorphoses of Science Fiction, Yale UP (1979).
- ^ Jevgenij Zamjatin, Bokus.
- ^ [a b c] Lundwall, Sam J; Dystopia i En bok om science fiction, fantastik, futurism, robotar, monster, vampyrer, utopier, dystopier och annat märkvärdigt och oväntat och osannolikt, sid 138, Sam J. Lundwall Fakta & fantasi AB, Bromma (1993). ISBN 91-7992-044-6
- ^ Lundwall, Sam J; Dystopia i Utopia - Dystopia Nedslag i framtidens politiska historia, sid 125, Delta Förlags AB, Stockholm (1977). ISBN 91-7228-150-2
- ^ Bing & Bringsværd (2010) Dobbelgjengere: Om maskinmennesker og menneskemaskiner i fantastisk litteratur, Från Take me to your leader! The great escape into space, red. Stina Högkvist, sid:73-75, ISBN 978-82-8154-053-8
Källor
- John Clute och Peter Nicholls: The Encyclopedia of Science Fiction. St. Martins Griffin, New York (Nov. 1995), sid 1037 – 1040. ISBN 0-312-13486-X.
Se även
Wikisource har originalverk relaterade till Rysk science fiction.
