Södermanlands runinskrifter 46
| Södermanlands runinskrifter 46 | |
| Runristning (runsten) | |
 | |
| Fyndplats | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands |
| Kommun | Nyköpings |
| Socken | Nykyrka |
| Plats | Hormesta |
| Koordinater | 58°49′52″N 16°44′44″Ö / 58.83108°N 16.74557°Ö |
| Nuvarande plats | Nykyrka kyrka |
| Kulturmärkning | |
| Fast fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Nykyrka 54:1 |
| Tillkomsttid | Vikingatid |
| Signum | Sö 46 |
| Runristare | Stack (S) och Kättil 1 (S) |
| Stil | Ringerikestil |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Runinskrift Sö 46 är en runsten som nu står vid uppfarten till Nykyrka kyrka i Hormesta, Nykyrka socken och Nyköpings kommun, Jönåkers härad i Södermanland. När stenen hittades på 1600-talet låg den omkullvräkt i ett gärde vid Hormesta gård på andra sidan om den stora vägen.
Inskriften[redigera | redigera wikitext]
Translitterering av runraden:
- iskil : auk : knauþimanr : raistu : stain : þansi : at : bruþur : sin : suera : as : uarþ : tauþr · o · eklanti kuml · kiarþu : þatsi [: ki]til [s](b)[akR][1]
Normalisering till runsvenska:
- Æskell ok Gnauðimandr(?) ræistu stæin þannsi at broður sinn Sværra(?), es varð dauðr a Ænglandi. Kumbl giærðu þatsi Kætill [ok] SpakR(?).[1]
Översättning till nusvenska:
- Askil och Gnödimand reste denna sten efter sin broder Svärre, som blev död i England. Detta minnesmärke gjorde Kättil (och) Stack.
Stenen[redigera | redigera wikitext]
Stenens material är granit och den är 280 cm hög, 100 cm bred och 10–20 cm tjock. Runhöjden är 9-11 centimeter. Ristningen vetter mot sydost. Huvudslingans runor är tydliga utom nedtill till höger. Inskriften börjar nedtill till vänster. Stenen som lutar något åt nordväst är placerad i en stenblandad jordhög, som är 4 meter diameter och 0,6 meter hög.
Ornamentiken består av en runslinga som löper i en båge utmed den toppiga stenens ytterkant och inramar ett flätat ringkors i Ringerikestil. Dess nedre korsarm är stående på en stav.
Enligt "Södermanlands minnen" (sidan 424, Nyköping 1877), var det cirka 1787 eller 1797 som runstenen flyttades till Skillra, prästgården i Stigtomta, vilket enligt uppgift av prosten Almstrand (1899), gjordes av några hemmavarande söner till fältprosten Strandberg. Den påträffades där igen 1884 och flyttades inom räckhåll åt öster i prästgårdens park. Där står den nu öster om mangårdsbyggnaden och vägen, som leder över järnvägen ut på landsvägen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sö 46 $, 2014
- Runstenar i Södermanland, sid. 146, red. Ingegerd Wachtmeister, Södermanlands museum, ISBN 91-85066-52-4
- Riksantikvarieämbetet
- Samnordisk runtextdatabas
- Digitala Sveriges runinskrifter