Nyköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nyköpings kommun
Kommun
Nyköping vapen.svg
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 58°45′10″N 17°0′31″Ö / 58.75278°N 17.00861°Ö / 58.75278; 17.00861Koordinater: 58°45′10″N 17°0′31″Ö / 58.75278°N 17.00861°Ö / 58.75278; 17.00861
Centralort Nyköping
Areal 1 554,26 km² (2013-01-01)[1]
69:e största (av 290)
 - land 1 420,84 km²
 - vatten 133,42 km²
Folkmängd 53 038 (2013-12-31)[2]
43:e största (av 290)
Befolkningstäthet 37,33 invånare/km²[2][1]
115:e högsta (av 290)
Kommunkod 0480
Nyköping Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.nykoping.se www.nykopingsguiden.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping.

Geografi/Läge[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar mot Norrköpings, Katrineholms, Flens, Gnestas, Trosas och Oxelösunds kommuner och täcker en stor del av södra Södermanlands landareal. Frånsett centralorten och ihopbyggda tätorten Arnö söder om Stadsfjärden så består kommunen mest av landsbygd och vidsträckta skogar. Frånsett Nyköping + Arnö så tillhör de största tätorterna bland annat Stigtomta, Svalsta, Nävekvarn och Tystberga. Kommunen är även den sydligaste i Svealand och dess invånare har en signifikativt annorlunda dialekt gentemot Norrköpingsborna på andra sidan länsgränsen. Nyköpings kommun har en järnvägsstation för tåg mellan Norrköping och Stockholm samt den internationella flygplatsen Skavsta.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna och två nya kommuner bildades: Jönåker och Rönö.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Gnesta kommun och Trosa kommun.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades i PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
57 857
1975
  
62 561
1980
  
64 099
1985
  
64 404
1990
  
65 908
1995
  
48 737
2000
  
49 063
2005
  
49 816
2010
  
51 644
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Orter i kommunen[redigera | redigera wikitext]

Tät- och småorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Nyköping 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal29 891
2 Arnö 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal3 871
3 Stigtomta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 942
4 Svalsta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 078
5 Nävekvarn &&&&&&&&&&&&0795.&&&&&0795
6 Tystberga &&&&&&&&&&&&0828.&&&&&0828
7 Bergshammar &&&&&&&&&&&&0790.&&&&&0790
8 Vrena &&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
9 Jönåker &&&&&&&&&&&&0617.&&&&&0617
10 Sjösa &&&&&&&&&&&&0483.&&&&&0483
11 Enstaberga &&&&&&&&&&&&0430.&&&&&0430
12 Ålberga &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
13 Runtuna &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250
14 Oxbacken &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220


Andra områden/byar[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP NAG SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 35 12 7 7
35 12 7 7
61 90,2
48 13
1973 32 17 4 8
32 17 4 8
61 92,4
45 16
1976 30 16 6 9
30 16 6 9
61 92,4
40 21
1979 33 12 5 11
33 12 5 11
61 91,5
35 26
1982 33 11 3 14
33 11 3 14
61 91,8
36 25
1985 30 9 8 14
30 9 8 14
61 90,0
35 26
1988 30 4 9 7 13
30 4 9 7 13
63 86,6
32 31
1991 2 26 1 4 7 5 3 13
26 4 7 5 3 13
61 87,5
32 29
1994 3 34 2 6 3 1 12
3 34 6 3 12
61 87,3
32 29
1998 6 25 3 5 3 6 13
6 25 3 5 3 6 13
61 81,82
30 31
2002 5 29 3 3 7 6 8
5 29 3 3 7 6 8
61 81,26
27 34
2006 3 26 3 5 5 5 14
3 26 3 5 5 5 14
61 82,17
30 31
2010 3 23 6 3 4 4 3 15
3 23 6 3 4 4 3 15
61 83,58
35 26
  • TOT - Totalt antal fullmäktigeledamöter.
  • Sedan valet 1998 mäts valdeltagandet i två decimaler istället för en.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nyköping har sex vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)