Santeri Ivalo

Från Wikipedia
Santeri Ivalo
FöddHerman Alexander Ingman
9 juni 1866
Sodankylä, Finland
Död25 januari 1937 (70 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats[1]
Medborgare iFinland
Utbildad vidOulun Lyseo,
SysselsättningPolitiker, författare, journalist, historiker
Befattning
Ledamot av Finlands lantdag (1904–1906)
MakaEllinor Ivalo
(g. 1898–1937)
BarnAsko Ivalo (f. 1901)
SläktingarLauri Ingman
Utmärkelser
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[2]
Kommendör av Vasaorden[2]
Officier de l’instruction publique[2]
Tre Stjärnors orden, andra klass[2]
Frihetskorset (Estland)[2]
Redigera Wikidata

Santeri Ivalo, ursprungligen Herman Alexander Ingman, född 9 juni 1866 i Sodankylä, död 25 januari 1937 i Helsingfors, var en finländsk författare och tidningsman.

Ivalo blev student 1885 och studerade historia, blev filosofie licentiat 1894 och utgav bland annat Kaarlo IX:n jäämerenpolitiikka (1894–95; Karl IX:s ishavspolitik). Därefter uppträdde han som produktiv novellist och romanförfattarefinska språket, med god berättarförmåga och en stor portion humor.

Bland Ivalos arbeten kan nämnas den moderna romanen Aikansa lapsipuoli (1895; "Sin tids styvbarn") samt de historiska romanerna Juho Wesainen (1893), Anna Fleming (1898) och Tuomas Piispa (1901; "Biskop Tomas", 1902). Hans fyraakters skådespel Lahjoitusmailla (1900; På donationsgodsen) med social syftning och Kustaa Eerikinpoika (1903; Gustav Eriksson) uppfördes på scenen.

Av Ivalos senare verk märks bland annat de historiska romanerna Erämaan taistelu ("En strid i ödemarken", 1909), Viipurin pamaus ("Viborgska smällen", 1911), Pietari Särkilahti (1913), Kuningas Suomessa (Kungen [Gustav Vasa] i Finland; 1919) och Erämaan nuijamiehet (Ödemarkens klubbemän, 1922). På svenska föreligger vidare av hans arbeten "Från reservkasärnen" (1893), "En bondehöfding" (1894) och "Margareta" (1903).

Ivalo verkade som medarbetare och 1899–1904 som huvudredaktör för det ungfinska ledande organet Päivälehti och var 1918–20 huvudredaktör för Helsingin Sanomat. Han hade särskilt intresse för sociala frågor och deltog i det politiska livet även som lantdagsman.

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 8 september 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]