Semiter
Semiter var en grupp folk som sedan omkring 3000 f.Kr. hade en dominerande ställning i Mellanöstern. Namnet syftade ursprungligen på folk nämnda i Bibelns Första Mosebok (10:21–31) som ättlingar till Noas son Sem. Namnet användes första gången på 1700-talet, först i samband med de språk som semiterna talade, men blev senare vanligt namn på själva folken.
Den allmänna uppfattningen är att semiterna hade sitt "urhem" i den sydliga delen av Arabiska halvön och därifrån vandrat västerut till Etiopien, i nordvästlig riktning till Israel, Syrien och Mesopotamien samt till Egypten och Nordafrika i nordväst. Man vet till exempel att en stor ström semiter kom till Egypten redan i förhistorisk tid.
Det finns i dag inga semiter. Ordet har dock även historiskt använts om judar, och då framför allt i negativ betydelse.