Etiopien

Från Wikipedia

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: Alla icke källbelagda uppgifter måste betraktas som tveksamma, se diskussionssida

Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik
Flagga Statsvapen
Valspråk: (Amhariska för "Moder Etiopien")
Nationalsång: Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia
Huvudstad	Addis Abeba
Större städer	Addis Abeba
Officiellt språk	amhariska
Statsskick President Premiärminister	federal republik Girma Wolde-Giorgis[1] Meles Zenawi[1]
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	ca 1500 f.Kr. - -
Yta  • Totalt  • Vatten	1 127 127[1] km² (26:e) 0,7%[1]
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	73 918 505 (2007)[2] (16:e) 65,6 inv/km² (ca 100:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2009) $86 660 milj.[3] (87:e) $1192 [3]
Valuta	birr (ETB[1])
Tidszon	UTC+3[1]
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Ras Dashen 4 533[1] m ö.h. Tanasjön 3 600 km² Blå Nilen[1] 412 km
Nationaldag	28 maj[1]
Landskod	ET, ETH
Landsnummer	251[1]

Etiopien (ibland, dock sällan, stavat Ethiopien) eller Federala demokratiska republiken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Etiopien är ett av världens äldsta länder efter Armenien. Etiopien är också Afrikas tredje folkrikaste land efter Nigeria och Egypten. Etiopien är det tionde rikaste landet i Afrika efter Sydafrika, Botswana, Nigeria, Tunisien, Egypten, Algeriet, Libyen, Namibia och Kenya.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Etiopiens historia

Etiopien är det enda landet i Afrika som aldrig varit under kolonialt styre. Mellan åren 1936 fram till 1941 ockuperades landet av Italien, men lyckades tillsammans med brittiska trupper besegra Italien. Det var kejsardöme till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.^[1] Därefter var det kommunistisk diktatur till 1991. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien år 1993 efter 30 år av gerillakrig.

Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev fiender och år 1998–2000 pågick ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog. Situationen är fortfarande spänd. FN-trupperna som var stationerad där har gått ur landet och man är rädd för att ett nytt krig kan blåsa upp.

År 1964 och 1977 krigade landet med Somalia om den omtvistade regionen Ogaden som utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.

[redigera] Nuvarande situation

Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.

I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige ströp biståndet till landet.

[redigera] Politik

Enligt demokratiindex så är Etiopien en hybridregimer och landet rankas på plats 105 av 167 länder.^[4] Vart femte år så väljs de 547 ledamöter i parlamentet i Addis Abeba. Hittills så har landet haft tre val (1995, 2000 och 2005). Demokratin i landet har oftast ifrågasätts av västländerna på grund av att den nuvarande regeringen försöker försvaga oppositionen i landet. På senare tid så demokratin i landet förbättrats något. År 1991 så avskaffades kommunismen i landet.^[5] Idag så finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005-2010. För att ett parti ska kunna (för att få minst ett mandat) komma in i parlamentet, så måste partiet få minst 0,2% av rösterna i det nationella valet^[6], vilket är lågt om man jämför tex. med Sverige där man behöver minst 4% av rösterna för att komma in till riksdagen.

[redigera] Geografi

Karta

Etiopien är beläget på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Det gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra. Sedan Eritrea fick sin självständighet har Etiopien inte längre någon kust.

• Lägsta punkt: Denakildepressionen, 125 meter under havets nivå
• Naturtillgångar: naturgas, vattenkraft, pottaska och små fyndigheter av guld, platina och koppar^[1]

[redigera] Klimat och miljö

I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 4-6 mil bred.

Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.

[redigera] Större städer

1 Addis Abeba, 2 Afar, 3 Amara, 4 Binshangul Gumuz, 5 Dire Dawa, 6 Gambela Hizboch, 7 Hareri Hizb, 8 Oromiya, 9 Somali, 10 Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch, 11 Tigray

Invånarantal enligt folkräkningen 2007:^[2]

• Addis Abeba - 2 738 248 invånare
• Dire Dawa - 232 854 invånare¹
• Nazret (eller Adama) - 222 035 invånare
• Gonder - 206 987 invånare

¹Centrala Dire Dawa, exklusive glesbygd. Hela Dire Dawas stadsgräns omfattade 342 827 invånare.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Etiopiens administrativa indelning

Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och nio etnisk-baserade regioner (kililoch).

• Privilegierade städer: Addis Abeba och Dire Dawa.

• Regioner: Afar, Oromiya, Binshangul Gumuz, Gambela Hizboch, Hareri Hizb, Somali, Amhara, Tigray och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region").

[redigera] Ekonomi

Etiopien är ett av de mest resursrika länderna i Afrika^[3]. Etiopiens ekonomi är baserad på jordbruk, som står för halva BNP, 60% av exportinkomsterna och sysselsätter 80% av arbetskraften. Jordbrukssektorn lider av ofta förekommande torrperioder och gammalmodiga produktionssätt. Kaffet är en av de viktigaste grödorna (kaffeexporten var ca 350 miljoner USD 2006), men de historiskt låga kaffepriserna medför att många jordbrukare istället odlar kat (en drog). År 2001 fick Etiopien hjälp med avskrivning av en del av sin utlandsskuld, och 2003 fick man nödhjälp med mat efter torkan i slutet av 2002.^[1]

Tillväxten har varit mycket hög sedan 2001 i Etiopien, ekonomin har växt med ca 12% varje år, vilket har lett till att fattigdomen, arbetslösheten och att klyftorna mellan de rika och fattiga i landet har minskat kraftigt. Men klyftorna mellan de rika och fattiga är fortfarande stor trots att den har minskat kraftigt de senaste åren. Närmare bestämt så lever omkring 79% av befolkningen mellan 24 och 45 kronor per dag (2008). Men pga finanskrisen så minskade tillväxten i landet från 12% till 7% oktober 2008.

[redigera] Fattigdom

Fattigdomen ligger på omkring 15% (2008). Fattigdomen har minskat i landet från 23% (2000) till 15% (2008) det motsvarar drygt 12 miljoner etiopier lever under fattigdomsstrecket (Som lever på mindre en amerikansk dollar, 10 kronor per dag, siffror från 2008). Det är en minskning på 35% under åtta års tid. ^{[källa behövs]}

[redigera] Arbetslöshet

Arbetslösheten i Etiopien är låg jämfört med de övriga afrikanska länderna. Arbetslösheten låg på omkring 5 procent i mars 2005.^[7] På grund av detta så flyr många människor till Etiopien för att söka arbete främst ifrån Sudan (Darfur), Eritrea, Somalia, Kenya, Uganda samt Djibouti.^{[källa behövs]}

[redigera] Urbanisering

Allt fler etiopier söker sig idag till städerna än vad för femton år sedan. Den största orsaken till att allt fler etiopier flyttar till städerna är för att lönerna är mycket högre där än på landsbygden samt att det finns flera jobb att välja på (i landsbygden så är det mest jordbruk). I Addis Abeba har befolkningen fördubblats på 20 år. Detta har lett till att stora slumområden har växt fram. ^[8]

[redigera] Invandring

Etiopien har tagit emot flyktingar från grannländerna, främst Eritrea, Somalia och Sudan. I juli 2008 befann sig enligt UNCHR ca 76 000 registrerade flyktingar i landet.^[9]

[redigera] Infrastruktur

[redigera] Energi

Idag så framställs över 97% av elektriciteten i Etiopien av vattenkraft. Det finns planer på att Etiopien kommer att ersätta de 47% av elektriciteten som framställs av vattenkraft med vindkraft, så att det blir 50% vindkraft och 50% vattenkraft. Etiopien har beställt 120 vindkraftparker och de första 30 kommer i år de resterade kommer antagligen år 2010 eller 2011. Etiopien är idag det enda landet i Östafrika som exporterar el och länderna som importerar elektricitet från Etiopien är Kenya, Djibouti, Sudan och Uganda.^[10]

[redigera] Vägar

Etiopien har ett vägnät på omkring 33 297 km (1999) varav 3789 km är asfalterad, alltså bara cirka 11 % av hela landets vägnät. Majoriteten av de största vägarna/motorvägarna är asfalterade men merparten av de mindre vägarna i landet är ännu inte asfalterade. Det är i de centrala, västra, norra och södra delarna av landet där vägarna har hög standard, men i de nordöstra och i de östra delarna av landet så har vägarna låg standard. Etiopien har en ojämn vägstandard liksom Slovakien och Libanon. Men Etiopiens vägnät ligger över det afrikanska genomsnittet även om landet har en ojämn vägstandard. Det finns vägar i Etiopien som forsätter ut till grannländerna Sudan, Kenya och till Djibouti.^[11]

[redigera] Järnvägar

I nuläget har Etiopien ett järnvägsnät på cirka 681 km, Addis Abeba-Djibouti. Den är underutvecklad och i dålig skick.^[1] Men den etiopiska regeringen har bestämt att sträckan Addis Abeba-Djibouti ska byggas om på nytt, det kommer att kosta Etiopien 40 miljoner euro (omkring 420 miljoner svenska kronor), man förväntar sig att sträckan kommer att vara klart mellan Juni eller Juli 2009. Regeringen har också tecknat ett avtal med ett flertal företag från främst Kina, Indien samt Västeuropa om att bygga ett nytt järnvägsnät på 5000 km. Framför allt så ska man bygga järnväg så att man kan sammanlänka huvudstaden (Addis Abeba) med industrierna i norr och i väster samt med jordbruket i söder.^[12]

[redigera] Flyg

Etiopien har idag omkring 60 flygplatser varav en tredjedel av de är aktiva och asfalterade. Landet har även fyra internationella flygplatser som är Addis Abeba/Bole, Dire Dawa/T.D. Yilma, Bahir Dar och Mekelle. Ethiopian Airlines är landets största flygbolag samt Afrikas största flygbolag med 80 destinationer världen över. Bole International Airport i Addis Abeba är ett av Afrikas snabbt växande flygplatser både till ytan och antal passagerare.^[13]

[redigera] Utbildning

Fler etiopiska föräldrar har idag råd att betala för att låta sina barn gå i skolan. Nu går omkring 80% av alla barnen i Etiopien i skolan (grundskolan, 6-16 år), vilket är väldigt högt om man jämför med de andra afrikanska länderna. År 2003 då gick bara cirka 64% av alla barnen i skolan.^[14]

[redigera] Demografi

• Etniska grupper: Oromo (34,48 %), Amhara (26,88 %), Somalier (6,20 %), Tigre (6,07 %), Sidama (4,01 %), Gurage (2,53 %), Welaita (2,31 %), övriga 17,52 %.^[2]
• Spädbarnsdödlighet: 8,2% (2008).^[1]
• Befolkningens medellivslängd: 57,9 år (2008).^{[källa behövs]}
• Religiös tillhörighet: Kristna 62,8 % (etiopisk-ortodoxa 43,5 %, protestanter 18,6 %, katoliker 0,7 %), muslimer 33,9 %, animister 2,6 %, övrigt 0,6 %.^[2]
• Språk: amhariska ,tigrinska, oromiffa eller oromigna, guaragigna, somaliska, arabiska, andra lokala språk, engelska.^{[källa behövs]}
• Analfabetism: 57 % av befolkningen över 15 år är analfabeter.^[1]
• Urbanisering: 16,2 % (2007)^[2]

[redigera] Internationella rankningar

[redigera] Allmänna referenser

• The Wall Street Journal and The Heritage Foundation:Index of Economic Freedom 2009, läst 2009-07-20
• http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15224340.asp
• http://www.voanews.com/english/2007-06-11-voa52.cfm
• http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4240644.stm
• http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6740929.stm
• http://www.iht.com/articles/2007/04/25/africa/25addis.php

[redigera] Källor

1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] "CIA World Factbook - Ethiopia". https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 2008-11-12. 
2. ^ [a b c d e] Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results (pdf-fil)
3. ^ [a b c] "Etiopien". Globalis. http://www.globalis.se/Laender/Etiopien/(show)/indicators. Läst 2009-02-01. 
4. ^ Economist Intelligence Unit democracy index 2006 (PDF file)
5. ^ [1]
6. ^ [2]
7. ^ UN; International Labour Office, Department of Statistics, LABORSTA Internet (sökbar databas)
8. ^ Globalis: Addis Abeba
9. ^ UNHCR: Ethiopia Country Operations Profile
10. ^ [3]
11. ^ Africa North East, Michelin 2007, Africa North East GeoCenter 1999, Maplandia
12. ^ http://www.railpage.com.au/f-t11339022.htm
13. ^ http://www.hotelstravel.com/cgi-bin/airports.cgi?c=Ethiopia
14. ^ [4]