Etiopien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 9°N 39°Ö / 9°N 39°Ö / 9; 39

Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik የኢትዮጵያ ፌዴራላዊ
ዲሞክራሲያዊ ሪፐብሊክ
Flagga Statsvapen
Valspråk(Amhariska för "Moder Etiopien")
Nationalsång: Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia
Huvudstad
(och största stad)
Addis Abeba
Officiellt språk amhariska
Statsskick federal republik
 -  President Mulatu Teshome Wirtu[1]
 -  Premiärminister Hailemariam Desalegn[1]
Area
 -  Totalt 1 127 127[1] km² (26:e)
 -  Vatten (%) 0,7%[1]
Befolkning
 -   års uppskattning 73 918 505 (2007)[2] (16:e)
 -  Befolkningstäthet 65,6/km² (ca 100:e)
BNP (PPP) 2008 års beräkning
 -  Totalt $106 602 milj. [3] (2008,IMF) (81:e)
 -  Per capita $1346 [3] (2008,IMF) 
Valuta birr (ETB)
Tidszon UTC+3[1]
Topografi
 -  Högsta punkt Ras Dashen, 4 533[1] m ö.h.
 -  Största sjö Tanasjön[4], 3 600 km²
 -  Längsta flod Blå Nilen[1], 412 km
Nationaldag 28 maj[1]
Nationalitetsmärke ETH
Landskod ET, ETH
Landsnummer 251[1]

Etiopien (amhariska: ኢትዮጵያ, ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien,[5] tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan. Det är Afrikas tredje folkrikaste land efter Nigeria och Egypten, och det enda landet i Afrika vid sidan om Liberia som inte koloniserats. Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Etiopiens historia

Etiopien är det enda landet i Afrika, förutom Liberia, som aldrig varit under kolonialt styre. Från 1936 till 1941 var landet ockuperat av Italien, men etiopierna lyckades tillsammans med brittiska trupper till slut besegra Italien. Landet var ett kejsardöme fram till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.[1] Därefter styrdes landet till 1991 som en kommunistisk diktatur. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien år 1993 efter 30 år av gerillakrig.

Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev senare fiender och utkämpade 1998–2000 ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog. Situationen är fortfarande spänd. FN-trupperna som var stationerad där har gått ur landet och man är rädd för att ett nytt krig kan blåsa upp.

1964 och 1977 utkämpades krig mellan Etiopien och Somalia om den omtvistade regionen Ogaden (med en huvudsakligen etniskt somalisk befolkning), vilken utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.

Nuvarande situation[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.

I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige sänkte biståndet till landet.[6]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Enligt demokratiindex är Etiopien en auktoritär regim, och landet rankas på plats 121 av 167 länder.[7] Vart femte år väljs 546 ledamöter till parlamentet i Addis Abeba. Hittills har landet haft fyra val (1995, 2000, 2005 och 2010). Nästa parlamentsval kommer att hållas 2015.[8]

Demokratin i landet har oftast ifrågasatts av västländerna på grund av att den nuvarande regeringen försöker försvaga oppositionen i landet efter valet 2005[9]. Framför allt de två största oppositionspartierna Coalition for Unity and Democracy samt United Ethiopian Democratic Forces.

Idag finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005-2010.

I september 2009 bildades ett nytt block av åtta oppositionspartier.[10]

Valet 2005[redigera | redigera wikitext]

Partier och koalitioner/Antal Röster
+/-
Andel
+/-
Mandat
+/-
Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front* (Regeringen) &&&&&&&038828902.&&&&&038 828 902 &&&&&&0-16609291.1000000-16 609 290 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"59,8 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"-28,13 % &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327 &&&&&&&&&&&0-155.1000000-154
Coalition for Unity and Democracy* (Oppositionen) &&&&&&&012921324.&&&&&012 921 324 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal+9 370 028 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"19,9 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+13,85 % &&&&&&&&&&&&0109.&&&&&0109 &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&0+66
United Ethiopian Democratic Forces** (Oppositionen) &&&&&&&&06168471.&&&&&06 168 471 &&&&&&&&05284680.&&&&&0+5 284 680 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"9,5 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+7,99 % &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052 &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&0+44
Somali People's Democratic Party &&&&&&&&02792044.&&&&&02 792 044 &&&&&&&&01954582.&&&&&0+1 954 582 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"4,3 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+2,87 % &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&0+16
Oromo Federalist Democratic Movement &&&&&&&&01298625.&&&&&01 298 625 &&&&&&&&0-189660.1000000-189 659 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"2,0 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"-0,53 % &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&0-3.1000000-2
Benishangul-Gumuz People's Democratic Unity Front &&&&&&&&&0909038.&&&&&0909 038 &&&&&&&&0-285056.1000000-285 055 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"1,4 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"-0,63 % &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&0-4.1000000-3
Afars nationaldemokratiska parti &&&&&&&&&0908759.&&&&&0908 759 &&&&&&&&&&012950.&&&&&0+12 950 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"1,4 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+0,12 % &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�"±0
Gambela People's Democratic Movement 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"0,6 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"?
Sheko and Mezenger People's Democratic Unity Organization 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"0,2 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"?
Hareri National League 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"0,2 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"?
Argoba Nationality Democratic Organization 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"0,2 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"?
Partilös 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"0,2 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"? &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "?"?
Giltiga röster &&&&&&&063665532.&&&&&063 665 532 &&&&&&&&06408168.&&&&&0+6 408 168 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"98,88 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"-2,45 % &&&&&&&&&&&&0546.&&&&&0546 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�"±0
Ogiltiga/blanka röster &&&&&&&&01265743.&&&&&01 265 743 &&&&&&&&0-176842.1000000-176 841 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"1,11 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+2,45 % &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�"±0
Totalt &&&&&&&064931275.&&&&&064 931 275 &&&&&&&&06231327.&&&&&0+6 231 327 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"90,22 % 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "%"+9,4 % &&&&&&&&&&&&0546.&&&&&0546 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�"±0

Not: * Dessa består av fyra partier vardera som samarbetar tillsammans (block).

Not: ** Detta block består av fem partier som samarbetar tillsammans.

Regeringen fick 59,8% av rösterna gentemot oppositionens 33,7% och skillnaden mellan blocken var på 26,1%. Regeringen vann valet och de får nu sitta fram till år 2010.

Regeringen backade kraftigt och blocket förlorade drygt 16,6 miljoner väljare (-28.13%). Bäst gick det för regeringen i norra Etiopien (Tigray) och i östra Etiopien. Oppositionen ökade kraftigt från 8,99% till 33,7% och bäst gick det för oppositionen i landsbygden samt i storstadsområdena där de lyckades att vinna miljontals röster.

Valresultat var det lägsta för Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front i ett val sedan allmänna rösträttens införande i Etiopien 1991.

Källor:

Innan parlamenstvalet 2005 hade den regerande partialliansen ERPDF 90 % av platserna i parlamentets underhus[16]. I valet segrade ERPDF, men oppositionspartierna gjorde stora framsteg. Beskyllningar om valfusk och trakasserier av oppositionella förekom och i juni och november ledde oroligheter till att cirka 200 människor omkom i Addis Abeba. Flera oppositionsledare, journalister med flera åtalades och dömdes i vissa fall till långa fängelsestraff.[17][18]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta

Etiopien är höglänt och vulkaniskt. Från Röda havet och söderut löper en väldig gravsänka, en del av Rift Valley. Den klyver landet i två delar. I det etiopiska kärnlandet väster om sänkan växlar högplatåer med djupa dalar. Högsta toppen är Ras Dejen (4 620 m) i norra Etiopien. Här har Blå Nilen skurit en mäktig kanjon genom platålandet. I öster sänker sig höglandet mot Somalia och i nordöst ligger Afartriangeln med Danakilöknen. Höglandet har subtropiskt klimat och temperaturen växlar med höjden över havet. Etiopien får mest regn i sydväst. Ökenområdet i nordöst hör till de hetaste trakterna på jorden. En stor del av höglandet består av trädlös savann. I dalarna och det regnrika låglandet finns regnskog.[19]

Landet gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sydsudan och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Sedan Eritrea fick sin självständighet har Etiopien inte längre någon kust.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 40–60 km bred.

Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Avskogningsproblemet har man dock börjat vidta åtgärder mot genom att plantera nya träd. Enligt uppgifter från jordbruksministeriet i juli 2010 har skogytan ökat från 3 % till 9 % sedan 2000. Internationella observatörer är dock skeptiska till ministeriets siffror.[20] Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.

Större städer[redigera | redigera wikitext]

1 Addis Abeba, 2 Afar, 3 Amara, 4 Binshangul Gumuz, 5 Dire Dawa, 6 Gambela Hizboch, 7 Hareri Hizb, 8 Oromiya, 9 Somali, 10 Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch, 11 Tigray

Invånarantal enligt folkräkningen 2007:[2]

¹Centrala Dire Dawa, exklusive glesbygd. Hela Dire Dawas stadsgräns omfattade 342 827 invånare.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och nio etnisk-baserade regioner (kililoch). Regionerna består i sin tur av woredas, som i sin tur består av kebeles (grannskapsföreningar).

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Etiopien är ett av världens fattigaste utvecklingsländer och i huvudsak ett jordbruksland. Nästan 4/5 av invånarna arbetar i jordbruket. Höglandet har de bördigaste jordarna (av vulkaniskt ursprung). Kaffe är den viktigaste exportgrödan och växer delvis vilt. Av spannmål odlas vete, hirs och det inhemska sädesslaget teff. I det tropiska låglandet produceras bomull och sockerrör. Boskapsskötseln är omfattande, men överbetning är ett problem. Skogarna har till stor del skövlats och jorderosionen är svår. Landets mineraltillgångar är obetydliga. Industrin tillverkar framför allt konsumtionsvaror (textilier och livsmedel). Det saknas en fungerande infrastruktur och kommunikationerna är dåligt utbyggda. Järnvägen till Djibouti vid Rödahavskusten är utrikeshandelns livsnerv. Revolutionen 1974 gjorde slut på kejsartidens feodala ägar- och samhällssystem. Men 1980-talets misslyckade socialistiska reformförsök (med bl.a. kollektiv- och statsjordbruk), de svåra torkperioderna (omkring en miljon människor dog av svält 1984–85) och det utdragna inbördeskriget förde landet till ruinens brant.[19]

Etiopien är ett av de mest resursrika länderna i Afrika. Trots detta är landet ett av världens minst utvecklade i ekonomiskt hänseende[21]. Etiopien hade en BNP år 2008 på 106 602 miljoner USA-dollar.[3]. Landets BNP per Capita var på 1 346 USA-dollar 2008.[3]

Etiopiens ekonomi är baserad på jordbruk, som står för halva BNP, 60% av exportinkomsterna och sysselsätter 80% av arbetskraften. Jordbrukssektorn lider av ofta förekommande torrperioder och gammalmodiga produktionssätt. Kaffet är en av de viktigaste grödorna (kaffeexporten var ca 350 miljoner USD 2006), men de historiskt låga kaffepriserna medför att många jordbrukare istället odlar kat (en drog).

Tillväxten i Etiopien har varit hög sedan 2004. Det finns många orsaker till att tillväxten är hög, bland annat har utlandsskulden minskat samt fler utländska företag börjat investera i landet. År 2004 hade landet en tillväxt på 9.8 %, år 2005 var siffran på 12.6 %, år 2006 minskade tillväxten något och den var då på 11.5 %, år 2007 var tillväxten nästan samma som året innan, nämligen på 11.4 %, år 2008 hamnade tillväxten på 11.6 % och år 2009 minskade tillväxten i Etiopien kraftigt från 11.6 % till 7.4 %.[22] Etiopien hade en av världens snabbaste växande ekonomier under 2009 och under 2010 skulle Etiopien enligt The Economist fortfarande ha en av världens snabbast växande ekonomier. [23] [24]

År 2020 kan Etiopiens ekonomi vara baserad på exporten av elektricitet. Jordbruket kommer att bara stå för en väldigt liten del av ekonomin. Hittills har Etiopien tre vattenkraftverk och ytterligare nio vattenkraftverk kommer att byggas i landet inom de närmaste tio åren. Etiopien har idag redan ett överskott på el. Etiopien har tecknat ett avtal med Djibouti, Sudan samt Kenya att el ska exporteras dit från och med 2010. Det finns även planer på att Etiopien kommer att exportera el till tolv andra afrikanska länder via Tanzania, men detta kommer troligtvis inte att ske förrän i mitten av 2010-talet. Etiopien är idag ett av de få länderna i Afrika som exporterar elektricitet. [25] [26] [27] [28]

Lönerna är låga. I september 2009 var medellönen per månad i Etiopien 1700 etiopiska birr. På landsbygden är genomsnittslönen på ungefär 800 etiopiska birr/månaden, i de större städerna som tex. Addis Abeba, Dire Dawa och Adama där ligger medellönen på 2600 etiopiska birr per månad.

Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten i Etiopien är låg jämfört med de övriga afrikanska länderna. Arbetslösheten låg på omkring 5 procent i mars 2005.[29] Ungdomsarbetslösheten är också låg och 2005 var 11,2% av de unga kvinnorna och 4,1% av de unga männen arbetslösa.[21] (Se Statistik)

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Etiopien har ett vägnät på omkring 33 297 km (1999) varav 3 789 km är asfalterat, alltså bara cirka 11 % av hela landets vägnät. Majoriteten av de största vägarna/motorvägarna är asfalterade. Det är i de centrala, västra, norra och södra delarna av landet där vägarna har hög standard, men i de nordöstra och i de östra delarna av landet har vägarna låg standard. Men Etiopiens vägnät ligger över det afrikanska genomsnittet. Det finns vägar i Etiopien som fortsätter ut till grannländerna Sudan, Kenya och till Djibouti.[30]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

I nuläget har Etiopien ett järnvägsnät på cirka 681 km, en del av järnvägen Addis Abeba-Djibouti. Den är underutvecklad och i dåligt skick.[1] Järnvägen rustas upp under 2009 - 2010. Regeringen har också planer på en utbyggnad av järnvägsnätet med ca 5000 km. [31]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Etiopien har idag omkring 60 flygplatser varav en fjärdedel är asfalterade[1]. Landet har även fyra internationella flygplatser som är Addis Abeba/Bole, Dire Dawa/T.D. Yilma, Bahir Dar och Mekelle. Ethiopian Airlines är landets största flygbolag samt Afrikas största flygbolag med 80 destinationer världen över. Bole International Airport i Addis Abeba är ett av Afrikas snabbt växande flygplatser både till ytan och antal passagerare.[32]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Fler etiopiska föräldrar har idag råd att betala för att låta sina barn gå i skolan. Nu går omkring 80% av alla barnen i Etiopien i skolan (grundskolan, 6-16 år), vilket är väldigt högt om man jämför med de andra afrikanska länderna. År 2003 då gick bara cirka 64% av alla barnen i skolan.[9]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Mat[redigera | redigera wikitext]

En vanlig Etiopisk rätt: Injera, ett slags tunnbröd bakade på teff

Den vanliga etiopiska maten består av små rätter eller förrätter av grönsaker och kött, ofta en gryta eller stuvning som serveras på injera. Injera är ett stort surdegsbröd bakat som ett tunnbrödteffmjöl. Ofta äter man utan tallrikar och bestick. Man använder istället brödet för att ta de olika små rätterna. Det är även vanligt att man äter tillsammans med andra från samma fat i mitten på bordet. I områdena Amhara och Tigray är det populärt med brödet tihlo som görs på rostat kornmjöl.

Det traditionella etiopiska köket innefattar inget fläsk eller skaldjur eftersom de är förbjudna inom islam, judendomen och etiopisk-ortodoxa kyrkan.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Musiken i Etiopien är mycket varierande. Landets cirka 80 olika etniska grupper är förknippade med sin egen musik. Musiken är oftast pentatonisk och karaktäriseras av långa intervaller mellan vissa toner. Musiken har gamla kristna och muslimska influenser men har även påverkats av folkmusik från andra delar av Afrikas horn, speciellt Sudan och Somalia. En populär etiopisk musiker är Teddy Afro.

Sport[redigera | redigera wikitext]

De största sporterna i Etiopien är friidrott och fotboll. Etiopiska friidrottare har vunnit många olympiska guld, framför allt i löpning. Dock har landets fotbollslandslag inte lyckats lika bra. Man har ett guld i Afrikanska mästerskapet 1962 som främsta merit.

Framgångarna inom friidrotten har varit större. Den kanske främsta är Haile Gebrselassies världsrekord i maraton från 2008 på två timmar, 3 minuter och 59 sekunder. En annan framgångsrik löpare är Kenenisa Bekele med många framgångar på distanserna 10 000 och 5 000. Andra kända etiopiska friidrottare är: Abebe Bikila, Mamo Wolde, Miruts Yifter, Derartu Tulu, Tirunesh Dibaba, Meseret Defar och Gelete Burka. En annan känd etiopisk friidrottare är Abeba Aregawi som har sedan 2013 representerat Sverige i friidrottsmästerskap.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Etiopien är tätast befolkat i höglandet där de flesta lever som jordbrukare. Socialistregimen gjorde på 1980-talet misslyckade försök att tvångsförflytta människor undan inbördeskriget och samla folket i nya byar. Etniskt är befolkningen mycket blandad och det talas ett hundratal olika språk. Amharerna i det centrala höglandet har dominerat samhällslivet. De är liksom tigrefolken i norr kristna, och tillsammans utgör de båda folkgrupperna nära hälften av invånarna. Oromofolket är den största folkgruppen, ca 40 %. Bland övriga folkgrupper finns somalier i sydöst och nuer i sydväst. Officiellt språk är amhariska.[19]

Etiopien hade 84 975 606 invånare (2010) och landet har en yta på 1 127 127 km².[33]

  • Etniska grupper:[2]
Folkgrupp Andel
Oromo 34,48 %
Amhara 26,88 %
Somalier 6,20 %
Tigre 6,07 %
Sidama 4,01 %
Gurage 2,53 %
Welaita 2,31 %
övriga 17,52 %

Urbanisering[redigera | redigera wikitext]

Allt fler etiopier söker sig idag till städerna än förr. Den största orsaken till att allt fler etiopier flyttar till städerna är att lönerna är högre där än på landsbygden samt att det finns fler jobb att välja på (på landsbygden är det mest jordbruk). Huvudstaden Addis Abeba ökade sin folkmängd med cirka 30 procent mellan folkräkningarna 1994 och 2007.[2] Detta har lett till att stora slumområden har växt fram.

Invandring[redigera | redigera wikitext]

Etiopien har tagit emot flyktingar från grannländerna, främst Eritrea, Somalia och Sudan.

År 2008 fanns i Etiopien 201 700 flyktingar varav 111 600 kom ifrån Somalia, 55 400 från Sudan och 23 900 från Eritrea. Antalet ökade under 2008 med 37% jämfört med året innan då 147 300 flyktingar befann sig i landet, enligt organisationen U.S. Committee for Refugees and Immigrants.[34]. Enligt UNCHR befann sig i juli 2008 dock endast ca 76 000 registrerade flyktingar i landet.[35]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Etiopiens kristna är i knapp majoritet. Kristendomen nådde landet genom kopterna i Egypten och den etiopiska kyrkan grundades redan på 300-talet. Den gynnades länge av härskarklassen och var statskyrka till 1974. Efter revolutionen är alla religioner formellt likställda. Islam har sin tyngdpunkt i sydöst med centrum i staden Harar. Oromofolket är delvis islamiskt, liksom somalierna i Ogadenprovinsen i sydöst. En annan minoritet är de svarta judarna, falasherna, i nordväst.[19]

Svensk-etiopiska relationer[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1866 har svenska missionärer arbetat i Etiopien. [36] Under 1940-talet byggde Etiopien upp landets flygvapen med bland annat svensk hjälp. Utnämningen av vänsterpartisten Eva Zetterberg till Sveriges ambassadör i Etiopien ledde till en kris i relationen. Etiopiska myndigheter underlät att svara på Sveriges begäran om att få Zetterberg utnämnd till ambassadör. [37]. Det har nämnts[6] som en orsak till den etiopiska reaktionen att Eva Zetterberg 2001 kritiserade människorättsläget i landet i en motion till riksdagen.[38] 2005 mottog Etiopien 500 miljoner kronor i bistånd från Sverige. Nivån sänktes därefter och 2011 beräknades biståndet uppgå till 145 miljoner kronor. Till större delen distribueras hjälpen av FN och frivilliga hjälporganisationer.[6] 2010 nedgraderade Etiopien sin Stockholmsambassad till generalkonsulat.[36].

Relationerna länderna emellan blev under sommaren 2011 ansträngda i samband med att de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye häktades den 1 juli efter att olovligt tagit sig in i landet för att göra ett reportage om gerillan i Ogadenprovinsen (ONFL). Journalisterna dömdes i december 2011 för illegal inresa och understödjande av terrorism[39] men benådades den 10 september 2012 och släpptes fria.[40]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 135 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 142 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 126 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 169 av 179

Allmänna referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”CIA World Factbook - Ethiopia”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 12 november 2008. 
  2. ^ [a b c d e f] Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results (pdf-fil)
  3. ^ [a b c d] http://imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=85&pr1.y=4&c=644&s=PPPGDP,PPPPC&grp=0&a=
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet UI
  5. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 83. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  6. ^ [a b c] Säll, Ola. Snaran dras åt i Meles Etiopien. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2011. Läst 18 oktober 2011
  7. ^ Economist Intelligence Unit democracy index 2011 (PDF file)
  8. ^ http://nazret.com/blog/index.php/2010/05/24/ethiopia_government_repression_undermine
  9. ^ [a b c] Landfakta - Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
  10. ^ Sudan Tribune 11 September 2009:Ethiopia opposition parties form new alliance
  11. ^ http://www.electionsethiopia.org/ National Electoral Board of Ethiopia (NEBE)
  12. ^ http://www.angus-reid.com/tracker/index.cfm?fuseaction=viewItem&itemID=5329 Angus Reid Consultants - Election Tracker
  13. ^ http://web.archive.org/web/20050526080048/http://www.iht.com/articles/2005/05/17/news/ethiopia.php International Herald Tribune coverage
  14. ^ http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/IRIN/ef4591c0ea658bdf7368ec851a95ad5f.htm Reuters Alternet May 17 coverage
  15. ^ http://allafrica.com/stories/200505161171.html Carter Center statement on the Election
  16. ^ Utrikespolitiska institutet:Etiopien vid vägskälet, Utrikesanalys nr 19 2005
  17. ^ Utrikesdepartementet:Mänskliga rättigheter i Etiopien 2007
  18. ^ Angus Reid Global Monitor Election Tracker, Ethiopia Election Date: August 21, 2005
  19. ^ [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  20. ^ Omer Redi (16 september 2010). ”Restoring Ethiopia's Forest Cover”. IPS News. http://ipsnews.net/news.asp?idnews=52856. Läst 16 september 2010. 
  21. ^ [a b] Etiopien - Globalis
  22. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.indexmundi.com/ethiopia/gdp_real_growth_rate.html&ei=gehRS76EC5vc_QbU6NmaDA&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=1&ved=0CAwQ7gEwAA&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2BGDP%2B-%2Breal%2Bgrowth%2Brate%26hl%3Dsv%26sa%3DG
  23. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Fc%3D1%26more%3D1%26pb%3D1%26tb%3D1%26title%3Dethiopia_4th_fastest_growing_economy_in_&ei=wexRS__gM9Oc_AagoLWdCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=3&ved=0CBEQ7gEwAg&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bis%2Bone%2Bof%2Bthe%2Bworlds%2Bfastest%2Bgrowing%2Beconomy%26hl%3Dsv%26sa%3DG
  24. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_5th_fastest_growing_economy_in_%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1&ei=B-1RS6_DE9Oc_AagoLWdCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=2&ved=0CA0Q7gEwAQ&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bis%2Bone%2Bof%2Bthe%2Bworlds%2Bfastest%2Bgrowing%2Beconomy%2B2010%26hl%3Dsv%26sa%3DG
  25. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_opens_420_mw_dam_plans_power_ex%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1
  26. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_plans_to_build_more_power_plant%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1&ei=xu5RS5m9Bo2N
  27. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://voicesofafrica.africanews.com/site/Ethiopia_plans_to_make_power_biggest_export/list_messages/14969&ei=Zu9RS5_bC8-I_Aau8cmSCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=2&ved=0CAwQ7gEwAQ&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bplans%2Bto%2Bexport%2Belectricity%26hl%3Dsv%26sa%3DX
  28. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://voicesofafrica.africanews.com/site/Ethiopia_to_export_power_to_neighbours/list_messages/13982&ei=FPlRS7eTAdKC_QbF4tShCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=4&ved=0CBUQ7gEwAw&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2BExport%2Bpower%26hl%3Dsv%26sa%3DG
  29. ^ UN; International Labour Office, Department of Statistics, LABORSTA Internet (sökbar databas)
  30. ^ Africa North East, Michelin 2007, Africa North East GeoCenter 1999, Maplandia
  31. ^ BBC News: Ethiopia looks to revive past railway glories
  32. ^ http://www.hotelstravel.com/cgi-bin/airports.cgi?c=Ethiopia
  33. ^ Landguiden, landfakta om Etiopien
  34. ^ https://web.archive.org/web/20090831065119/http://www.refugees.org/countryreports.aspx?__VIEWSTATE=dDwtOTMxNDcwOTk7O2w8Q291bnRyeUREOkdvQnV0dG9uOz4%2BUwqzZxIYLI0SfZCZue2XtA0UFEQ%3D&cid=2137&subm=&ssm=&map=&searchtext=&CountryDD:LocationList=kenya
  35. ^ UNHCR: Ethiopia Country Operations Profile
  36. ^ [a b] El Mahdi, Josef. Etiopien stänger ambassaden. 23 oktober 2010
  37. ^ http://rod.se.space2u.com/internationellt/sverige-drar-tillbaka-beg%C3%A4ran-om-ambassad%C3%B6r Hermansson, Ralph. Sverige drar tillbaka begäran om ambassadör. Riksdag och departement]
  38. ^ Motion 2001/02:U211 Oromofolket i Etiopien
  39. ^ [Dagens Nyheter 2011-12-22]
  40. ^ DN