Etiopien

Från Wikipedia

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: Alla icke källbelagda uppgifter måste betraktas som tveksamma, se diskussionssida

Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik የኢትዮጵያ ፌዴራላዊ ዲሞክራሲያዊ ሪፐብሊክ
Flagga Statsvapen
Valspråk: (Amhariska för "Moder Etiopien")
Nationalsång: Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia
Huvudstad	Addis Abeba
Största stad	Addis Abeba
Officiellt språk	amhariska
Statsskick President Premiärminister	federal republik Girma Wolde-Giorgis[1] Meles Zenawi[1]
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	ca 1500 f.Kr. - -
Yta  • Totalt  • Vatten	1 127 127[1] km² (26:e) 0,7%[1]
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	73 918 505 (2007)[2] (16:e) 75,2 [3] inv/km² (ca 100:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2008) $106 602 milj. [4] (2008,IMF) (81:e) $1346 [4] (2008,IMF)
Valuta	birr (ETB[1])
Tidszon	UTC+3[1]
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Ras Dashen 4 533[1] m ö.h. Tanasjön[3] 3 600 km² Blå Nilen[1] 412 km
Nationaldag	28 maj[1]
Landskod	ET, ETH
Landsnummer	251[1]

Etiopien (amhariska: ኢትዮጵያ ) (ibland, dock sällan, stavat Ethiopien), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Etiopien är ett av världens äldsta länder efter Armenien. Etiopien är också Afrikas tredje folkrikaste land efter Nigeria och Egypten.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Etiopiens historia

Etiopien är det enda landet i Afrika som aldrig varit under kolonialt styre. Mellan åren 1936 fram till 1941 ockuperades landet av Italien, men lyckades tillsammans med brittiska trupper besegra Italien. Det var kejsardöme till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.^[1] Därefter var det kommunistisk diktatur till 1991. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien år 1993 efter 30 år av gerillakrig.

Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev fiender och år 1998–2000 pågick ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog. Situationen är fortfarande spänd. FN-trupperna som var stationerad där har gått ur landet och man är rädd för att ett nytt krig kan blåsa upp.

År 1964 och 1977 krigade landet med Somalia om den omtvistade regionen Ogaden som utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.

[redigera] Nuvarande situation

Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.

I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige ströp biståndet till landet.

[redigera] Politik

Enligt demokratiindex så är Etiopien en hybridregim och landet rankas på plats 105 av 167 länder.^[5] Vart femte år så väljs de 546 ledamöter i parlamentet i Addis Abeba. Hittills så har landet haft tre val (1995, 2000 och 2005).

Demokratin i landet har oftast ifrågasätts av västländerna på grund av att den nuvarande regeringen försöker försvaga oppositionen i landet efter valet 2005^[6]. Framför allt de två största oppositionspartierna Coalition for Unity and Democracy samt United Ethiopian Democratic Forces.

Idag så finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005-2010.

I september 2009 bildades ett nytt block av åtta oppositionspartier.^[7]

[redigera] Valet 2005

Not: * Dessa består av fyra partier vardera som samarbetar tillsammans (block).

Not: ** Detta block består av fem partier som samarbetar tillsammans.

Regeringen fick 59,8% av rösterna gentemot oppositionens 33,7% och skillnaden mellan blocken var på 26,1%. Regeringen vann valet och de får nu sitta fram till år 2010.

Regeringen backade kraftigt och blocket förlorade drygt 16,6 miljoner väljare (-28.13%). Bäst gick det för regeringen i norra Etiopien (Tigray) och i östra Etiopien. Oppositionen ökade kraftigt från 8,99% till 33,7% och bäst gick det för oppositionen i landsbygden samt i storstadsområdena där de lyckades att vinna miljontals röster.

Valresultat var det lägsta för Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front i ett val sedan allmänna rösträttens införande i Etiopien 1991.

Källor:

• ^[8]
• ^[9]
• ^[10]
• ^[11]
• ^[12]

Innan parlamenstvalet 2005 hade den regerande partialliansen ERPDF 90 % av platserna i parlamentets underhus^[13]. I valet segrade ERPDF, men oppositionspartierna gjorde stora framsteg. Beskyllningar om valfusk och trakasserier av oppositionella förekom och i juni och november ledde oroligheter till att cirka 200 människor omkom i Addis Abeba. Flera oppositionsledare, journalister med flera åtalades och dömdes i vissa fall till långa fängelsestraff.^[14][15]

[redigera] Geografi

Karta

Etiopien är beläget på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Det gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra. Sedan Eritrea fick sin självständighet har Etiopien inte längre någon kust.

• Lägsta punkt: Denakildepressionen, 125 meter under havets nivå
• Naturtillgångar: naturgas, vattenkraft, pottaska och små fyndigheter av guld, platina och koppar^[1]

[redigera] Klimat och miljö

I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 4-6 mil bred.

Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.

[redigera] Större städer

1 Addis Abeba, 2 Afar, 3 Amara, 4 Binshangul Gumuz, 5 Dire Dawa, 6 Gambela Hizboch, 7 Hareri Hizb, 8 Oromiya, 9 Somali, 10 Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch, 11 Tigray

Invånarantal enligt folkräkningen 2007:^[2]

• Addis Abeba - 2 738 248 invånare
• Dire Dawa - 232 854 invånare¹
• Nazret (eller Adama) - 222 035 invånare
• Gonder - 206 987 invånare

¹Centrala Dire Dawa, exklusive glesbygd. Hela Dire Dawas stadsgräns omfattade 342 827 invånare.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Etiopiens administrativa indelning

Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och nio etnisk-baserade regioner (kililoch).

• Privilegierade städer: Addis Abeba och Dire Dawa.
• Regioner: Afar, Amhara, Benishangul-Gumuz, Gambela Hizboch, Harari, Oromia, Somali, Tigray och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region").

[redigera] Ekonomi

Etiopien är ett av de mest resursrika länderna i Afrika^[16]. Etiopien hade en BNP år 2008 på 106 602 miljoner USA-dollar.^[4]. Landets BNP per Capita var på 1 346 USA-dollar 2008.^[4]

Etiopiens ekonomi är baserad på jordbruk, som står för halva BNP, 60% av exportinkomsterna och sysselsätter 80% av arbetskraften. Jordbrukssektorn lider av ofta förekommande torrperioder och gammalmodiga produktionssätt. Kaffet är en av de viktigaste grödorna (kaffeexporten var ca 350 miljoner USD 2006), men de historiskt låga kaffepriserna medför att många jordbrukare istället odlar kat (en drog). År 2001 fick Etiopien hjälp med avskrivning av en del av sin utlandsskuld, och 2003 fick man nödhjälp med mat efter torkan i slutet av 2002.^[1]

[redigera] Arbetslöshet

Arbetslösheten i Etiopien är låg jämfört med de övriga afrikanska länderna. Arbetslösheten låg på omkring 5 procent i mars 2005.^[17]

Ungdomsarbetslösheten är också låg och 2005 var 11,2% av de unga kvinnorna och 4,1% av de unga männen arbetslösa.^[16] (Se Statistik)

[redigera] Urbanisering

Allt fler etiopier söker sig idag till städerna än vad för femton år sedan. Den största orsaken till att allt fler etiopier flyttar till städerna är för att lönerna är mycket högre där än på landsbygden samt att det finns flera jobb att välja på (i landsbygden så är det mest jordbruk). I Addis Abeba har befolkningen fördubblats på 20 år. Detta har lett till att stora slumområden har växt fram. ^[18]

[redigera] Invandring

Etiopien har tagit emot flyktingar från grannländerna, främst Eritrea, Somalia och Sudan.

År 2008 fanns enligt i Etiopien 201 700 flyktingar varav 111 600 kom ifrån Somalia, 55 400 från Sudan och 23 900 från Eritrea. Antalet ökade under 2008 med 37% jämfört med året innan då 147 300 flyktingar befann sig i landet, enligt organisationen U.S. Committee for Refugees and Immigrants.^[19]. Enligt UNCHR befann sig i juli 2008 dock endast ca 76 000 registrerade flyktingar i landet.^[20]

[redigera] Infrastruktur

[redigera] Vägar

Etiopien har ett vägnät på omkring 33 297 km (1999) varav 3 789 km är asfalterat, alltså bara cirka 11 % av hela landets vägnät. Majoriteten av de största vägarna/motorvägarna är asfalterade. Det är i de centrala, västra, norra och södra delarna av landet där vägarna har hög standard, men i de nordöstra och i de östra delarna av landet har vägarna låg standard. Etiopien har en ojämn vägstandard liksom Slovakien och Libanon. Men Etiopiens vägnät ligger över det afrikanska genomsnittet. Det finns vägar i Etiopien som fortsätter ut till grannländerna Sudan, Kenya och till Djibouti.^[21]

[redigera] Järnvägar

I nuläget har Etiopien ett järnvägsnät på cirka 681 km, en del av järnvägen Addis Abeba-Djibouti. Den är underutvecklad och i dåligt skick.^[1] Järnvägen rustas upp under 2009 - 2010. Regeringen har också planer på en utbyggnad av järnvägsnätet med ca 5000 km. ^[22]

[redigera] Flyg

Etiopien har idag omkring 60 flygplatser varav en fjärdedel är asfalterade^[1]. Landet har även fyra internationella flygplatser som är Addis Abeba/Bole, Dire Dawa/T.D. Yilma, Bahir Dar och Mekelle. Ethiopian Airlines är landets största flygbolag samt Afrikas största flygbolag med 80 destinationer världen över. Bole International Airport i Addis Abeba är ett av Afrikas snabbt växande flygplatser både till ytan och antal passagerare.^[23]

[redigera] Utbildning

Fler etiopiska föräldrar har idag råd att betala för att låta sina barn gå i skolan. Nu går omkring 80% av alla barnen i Etiopien i skolan (grundskolan, 6-16 år), vilket är väldigt högt om man jämför med de andra afrikanska länderna. År 2003 då gick bara cirka 64% av alla barnen i skolan.^[6]

[redigera] Demografi

Etiopien har en befolkning på nästan 74 miljoner invånare (2007) och landet har en yta på 1 127 127 km².

• Etniska grupper:^[2]

• Spädbarnsdödlighet: 8,2% (2008).^[1]
• Befolkningens medellivslängd: 53 år (2007).^[6]
• Religiös tillhörighet: Kristna 62,8 % (etiopisk-ortodoxa 43,5 %, protestanter 18,6 %, katoliker 0,7 %), muslimer 33,9 %, animister 2,6 %, övrigt 0,6 %.^[2]
• Språk: amhariska ,tigrinska, oromiffa eller oromigna, guaragigna, somaliska, arabiska, andra lokala språk, engelska.^{[källa behövs]}
• Analfabetism: 57 % av befolkningen över 15 år är analfabeter.^[1]
• Urbanisering: 16,2 % (2007)^[2]

[redigera] Internationella rankningar

[redigera] Allmänna referenser

• The Wall Street Journal and The Heritage Foundation:Index of Economic Freedom 2009, läst 2009-07-20
• http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15224340.asp
• http://www.voanews.com/english/2007-06-11-voa52.cfm
• http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4240644.stm
• http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6740929.stm
• http://www.iht.com/articles/2007/04/25/africa/25addis.php

[redigera] Källor

1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”CIA World Factbook - Ethiopia”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 2008-11-12. 
2. ^ [a b c d e] Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results (pdf-fil)
3. ^ [a b] Ui - Etiopien
4. ^ [a b c d] http://imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=85&pr1.y=4&c=644&s=PPPGDP,PPPPC&grp=0&a=
5. ^ Economist Intelligence Unit democracy index 2006 (PDF file)
6. ^ [a b c] Landfakta - Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
7. ^ Sudan Tribune 11 September 2009:Ethiopia opposition parties form new alliance
8. ^ http://www.electionsethiopia.org/ National Electoral Board of Ethiopia (NEBE)
9. ^ http://www.angus-reid.com/tracker/index.cfm?fuseaction=viewItem&itemID=5329 Angus Reid Consultants - Election Tracker
10. ^ http://www.iht.com/articles/2005/05/17/news/ethiopia.php International Herald Tribune coverage
11. ^ http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/IRIN/ef4591c0ea658bdf7368ec851a95ad5f.htm Reuters Alternet May 17 coverage
12. ^ http://allafrica.com/stories/200505161171.html Carter Center statement on the Election
13. ^ Utrikespolitiska institutet:Etiopien vid vägskälet, Utrikesanalys nr 19 2005
14. ^ Utrikesdepartementet:Mänskliga rättigheter i Etiopien 2007
15. ^ Angus Reid Global Monitor Election Tracker, Ethiopia Election Date: August 21, 2005
16. ^ [a b] Etiopien - Globalis
17. ^ UN; International Labour Office, Department of Statistics, LABORSTA Internet (sökbar databas)
18. ^ Globalis: Addis Abeba
19. ^ [1]
20. ^ UNHCR: Ethiopia Country Operations Profile
21. ^ Africa North East, Michelin 2007, Africa North East GeoCenter 1999, Maplandia
22. ^ BBC News: Ethiopia looks to revive past railway glories
23. ^ http://www.hotelstravel.com/cgi-bin/airports.cgi?c=Ethiopia