Shingon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Målning av Kukai, född 774, död 835.

Shingon är en japansk buddhistisk riktning, som i likhet med tibetansk buddhism har sina rötter i Vajrayana. Tantriska ritualer, bruket av mandalor och den synnerliga vördnaden för Buddha Mahavairocana är typiska drag för Shingonbuddhismen, även om den delar det sistnämnda med tendaibuddhismen och kegonbuddhismen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

"Shingon" är det japanska ordet på kanji för det kinesiska ordet zhēnyán (真言)], vilket bokstavligen betyder "sanna ord", vilket i sin tur är en kinesisk översättning från sanskrit, mantra (मन्त्र).[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Shingon uppstod under Heian-perioden, när munken Kukai reste till Kina 804. Han studerade esoteriska övningar vid Qinglong-templet under ledning av mästaren Huiguo – och förde lärdomarna vidare hem till Japan.

Tretton buddhor[redigera | redigera wikitext]

Shingon betonar tretton buddhor och bodhisattvas, i synnerhet i begravningsritualen[2]

Samantabhadra, en av tretton buddhor inom Shingon-buddhismen.
  • Acala Vidyaraja (Fudō Myōō 不動明王)
  • Shakyamuni Buddha (Shaka-Nyorai 釈迦如来)
  • Manjusri Bodhisattva (Monju-Bosatsu 文殊菩薩)
  • Samantabhadra Bodhisattva (Fugen-Bosatsu 普賢菩薩)
  • Ksitigarbha Bodhisattva (Jizō-Bosatsu 地蔵菩薩)
  • Maitreya Bodhisattva (Miroku-Bosatsu 弥勒菩薩)
  • Bhaisajyaguru Buddha (Yakushi-Nyorai 薬師如來)
  • Avalokiteshvara Bodhisattva (Kannon-Bosatsu 観音菩薩)
  • Mahasthamaprapta Bodhisattva (Seishi-Bosatsu 勢至菩薩 )
  • Amitabha Buddha (Amida-Nyorai 阿弥陀如来)
  • Akshobhya Buddha (Ashuku-Nyorai 阿閦如来)
  • Mahavairochana Buddha (Dainichi-Nyorai 大日如来)
  • Akasagarbha Bodhisattva (Kokūzō-Bosatsu 虚空蔵菩薩)

Shingon-buddhismens grenar[3][redigera | redigera wikitext]

Daigo-ji i Kyoto är ett viktigt tempel för Daigo-ha-grenen.
  • Den ortodoxa Shingon-skolan (Kogi) (古義真言宗)
    • Kōyasan (高野山真言宗)
      • Chuin-Ryu-linjen (中院流)
    • Tō-ji (東寺真言宗)
    • Zentsūji-ha (真言宗善通寺派)
    • Daigo-ha (真言宗醍醐派)
    • Omuro-ha (真言宗御室派)
    • Shingon-Ritsu (真言律宗)
    • Daikakuji-ha (真言宗大覚寺派)
    • Sennyūji-ha (真言宗泉涌寺派)
    • Yamashina-ha (真言宗山階派)
    • Shigisan (信貴山真言宗)
    • Nakayamadera-ha (真言宗中山寺派)
    • Sanbōshū (真言三宝宗)
    • Sumadera-ha (真言宗須磨寺派)
    • Tōji-ha (真言宗東寺派)
  • Den reformerade Shingon-skolan (Shingi) (新義真言宗)
    • Chizan-ha (真言宗智山派)
    • Buzan-ha (真言宗豊山派)
    • Kokubunji-ha (真言宗国分寺派)
    • Inunaki-ha (真言宗犬鳴派)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Orzech, Charles (2005). ”Zhenyan”. Encyclopedia of Religion. http://www.encyclopedia.com/article-1G2-3424503431/zhenyan.html. Läst 5 december 2013. 
  2. ^ ”Jusan Butsu - The Thirteen Buddhas of the Shingon School”. Shingon Buddhist International Institute. http://www.shingon.org/deities/jusanbutsu/jusanbutsu.html. Läst 5 december 2013. 
  3. ^ ”Shingon”. Japanese Esoteric Buddhism. http://www.davidmoreton.com/echoes/shingon.html. Läst 5 december 2013. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Abe, Ryuichi (1999). The Weaving of Mantra: Kukai and the Construction of Esoteric Buddhist Discourse. Columbia University Press. ISBN 0-231-11286-6.
  • Giebel, Rolf W.; Todaro, Dale A.; trans. (2004). Shingon texts, Berkeley, Calif.: Numata Center for Buddhist Translation and Research. ISBN 1886439249
  • Giebel, Rolf, transl. (2006), The Vairocanābhisaṃbodhi Sutra, Numata Center for Buddhist Translation and Research, Berkeley, ISBN 978-1-886439-32-0
  • Hakeda, Yoshido; Kūkai - Major Works; New York, London 1972, ISBN 0-231-03627-2
  • Kiyota, Minoru (1978). Shingon Buddhism: Theory and Practice. Los Angeles/Tokyo: Buddhist Books International.
  • Matsunaga, Daigan; Matsunaga, Alicia (1996), Foundation of Japanese buddhism, Vol. 1: The Aristocratic Age, Los Angeles; Tokyo: Buddhist Books International. ISBN 0-914910-26-4
  • Matsuda, William, J. (2003). The Founder Reinterpreted: Kukai and Vraisemblant Narrative, Thesis, University of Hawai´i
  • Yamasaki, Taiko (1988). Shingon: Japanese Esoteric Buddhism, Boston/London: Shambala Publications.