Slaget vid Abukir (1799)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För sjöslaget vid Abukir 1798, se Slaget vid Nilen.
Slaget vid Abukir
Del av Franska fälttåget i Egypten och Syrien
Antoine-Jean Gros - Bataille d'Aboukir, 25 juillet 1799 - Google Art Project.jpg
Slaget vid Abukir, av Antoine-Jean Gros (1806).
Ägde rum 25 juli 1799
Plats Abukir, Egypten
Resultat Avgörande fransk seger
Stridande
 Frankrike  Osmanska riket
 Storbritannien
Befälhavare/ledare
Napoleon Bonaparte Mustafa Pasha
Murad Bey
Ibrahim Bey
Styrka
7 700-10 000[1][2]
Kavalleri: 1 000[2]
20 000
Förluster
1 000 döda och skadade 2 000 döda och strid
11 000 drunknade
5 000 tillfångatagna
2 000 saknade[1]

Slaget vid Abukir (även med stavningen Aboukir), 25 juli 1799, var ett fältslag under det franska egyptiska fälttåget 1798–1801 under franska revolutionskrigen.[3] Slaget blev en avgörande fransk seger där Napoleon Bonapartes franska styrka besegrade Mustafa Pashas osmanska.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Osmanska trupper som transporterats av Sidney Smiths brittiska flotta landsteg vid Abukir för att därifrån göra ett försök att återta Egypten från fransmännen.[3][4] Mustafa Pasha var en erfaren befälhavare som deltagit i kriget mot Ryssland, och medveten om kavalleriets ineffektivitet mot de franska fyrkanterna valde han istället att defensivt bygga en dubbel rad befästningar på halvön vid Abukir. Bonaparte såg genast svagheten i den osmanska positionen, vars placering på halvön även skulle försvåra en reträtt.[5]

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Fransmännen anföll 25 juli och tog sig snabbt genom den första, inte helt färdigställda befästningslinjen. Den andra linjen bjöd större motstånd och tvingade fransmännen till en kort reträtt. När osmanerna som även vid tidigare slag mot fransmännen kom ut för att göra slut på de sårade och stympa de döda såg den franske generalen Joachim Murat en chans att anfalla och drev snabbt tillbaka osmanerna med sitt kavalleri.[5] Murats anfall var så kraftfullt att han nådde ända fram till Mustafas tält, där den osmanske befälhavaren avfyrade en pistol mot honom och sårade honom i käken. Mustafa tillfångatogs efter att Murat avväpnat honom med ett sabelhugg som skar av två fingrar på hans högra hand.[6]

Följder[redigera | redigera wikitext]

Den osmanska armén flydde under panikartade former. Ett stort antal drunknade när de försökte simma ut till de brittiska skeppen utanför kusten, medan andra tog sin tillflykt till ett citadell som kapitulerade några dagar senare.[7] Nyheten om segern nådde Frankrike innan Bonaparte återvände i oktober och ökade hans popularitet ytterligare, något som skulle visa sig en fördel under de politiska oroligheter som ledde till hans maktövertagande genom brumairekuppen. Slaget säkerställde för en tid den franska kontrollen över Egypten.[8]

De franska förlusterna uppgavs till omkring 600 döda och sårade, medan de osmanska är svårare att uppskatta. Uppgifterna om storleken på den osmanska styrkan varierar mellan 7000 och 18000, och de franska uppskattningarna av de osmanska förlusterna låg mellan 6000 och 9000 som dödades i strid eller drunknade, samt omkring 3000 som togs tillfånga.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Connelly 2006, s. 55-56
  2. ^ [a b] Sandler, Stanley (2002) (på engelska). Ground warfare: an international encyclopedia, Volym 1. Warfare Series. ABC-CLIO. ISBN 1576073440. http://books.google.co.uk/books?id=L_xxOM85bD8C&pg=PA521&dq=F.W+Philip+V+of+Macedon+Cambridge+1940&hl=en&ei=2X26TYLTHoOv8QPSmdzdBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=8&ved=0CFIQ6AEwBw#v=onepage&q=Ottoman&f=false 
  3. ^ [a b] Durant 1975, s. 113.
  4. ^ McLynn 2002, s. 195.
  5. ^ [a b] McLynn 2002, s. 196.
  6. ^ Strathern 2008, s. 395.
  7. ^ McLynn 2002, s. 196–197.
  8. ^ McLynn 2002, s. 202.
  9. ^ Strathern 2008, s. 396.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Connelly, Owen (2006) (på engelska). Blundering to Glory: Napoleon's Military Campaigns. Maryland: Rowman and Littlefield 
  • Durant, Will (1975) (på engelska). The Age of Napoleon. New York: Simon and Schuster 
  • McLynn, Frank (2002) (på engelska). Napoleon. New York: Arcade 
  • Strathern, Paul (2008) (på engelska). Napoleon in Egypt. London: Vintage 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia