Slaget vid Fehrbellin (1758)
| Slaget vid Fehrbellin | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Pommerska kriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Preussen
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Carl Constantin De Carnall
|
 Carl Heinrich von Wendel
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 800 man 7 kanoner Förstärkningar på väg[1] |
6 000 man 20 kanoner | ||||||
| Förluster | |||||||
| 500 döda, sårade eller tillfångatagna | 600 döda, sårade eller tillfångatagna | ||||||
| |||||
- För slaget år 1675 se Slaget vid Fehrbellin
Slaget vid Fehrbellin stod den 28 september 1758 mellan svenska och preussiska styrkor 50 kilometer nordväst om Berlin. Den 28 november närmade sig en preussisk armé på 6 000 man under general Carl Heinrich von Wendel Fehrbellin med uppgift att stoppa svenskarna från att nå fram till Brandenburg. De knappt 800 svenskarna, som höll staden under ledning av majoren Carl Constantin De Carnall placerade ut en kanon vid var och en av stadens portar och väntade på preussarna. Preussarna inledde slaget med att anfalla portarna och lyckades ta sig igenom dem svenska linjerna. Men när preussarna märkte att svenska förstärkningar kom så retirerade de. Och slaget slutade i svensk seger.[1]
Deltagande svenska regementen
- Kronprinsens regemente
- Västerbottens regemente
- Västmanlands regemente
- Smålands kavalleriregemente[1]
Referenser
Noter
Källor
- Grimberg C, Uddgren H, ”Svenska Krigarbragder”, Stockholm, 1914
- Säwe, Teofron, “Sveriges deltagande i Sjuåriga Kriget Åren 1757-1762”, sid 194 ff., Stockholm, 1915
- Schantz, Gustaf von, ”Försök till en historia öfver det förra Pommerska kriget”, sid 40 ff., Stockholm, 1811