Slottslejonen
Koordinater: 59°19′38.3″N 18°04′15.9″Ö / 59.327306°N 18.071083°V
Slottslejonen är två bronsskulpturer av lejon som står på Lejonbacken nedanför Stockholms slotts norra fasad i Stockholm. En liknande lejonskulptur finns även i Narva.
Lejonen är inte helt identiska eller bara spegelvända: De har huvudet mot öst respektive väst (alltså bort från varann) och blickar båda mot norr, men håller båda sin vänstra tass på ett klot. Skulpturerna mäter 1,7 x 2,7 x 1,0 meter och granitsocklarna 1,9 x 2,7 x 1,2 meter.[1]
 |
 |
|
|
|
||
Historik [redigera]
Lejonen skapades av den franske skulptören Bernard Foucquet d.ä., verksam med skulpturella arbeten för Stockholms slott under åren 1696-1706 och 1707-1711.[2] Som förebild hade Foucquet Medici-lejonen; två marmorlejon med antikt ursprung, uppförda 1598 vid Villa Medici i Rom, senare flyttade till Loggia dei Lanzi i Florens. Modellerna till lejonen godkändes 1700 av Karl XII, varefter bronslejonen göts i gjuthuset på Norrmalm 1702 respektive 1704.[3]
De ställdes därefter upp på Lejonbacken som en kunglig maktsymbol. Bronset till lejonen kom från en brunn tagen som krigsbyte på slottet Kronborg vid Helsingör, under Karl X Gustavs fälttåg i Danmark.[1]
Svenska lejonet i Narva [redigera]
En kopia av Lejonbackens östra lejon, gjuten av Meyers konstgjuteri i Stockholm, avtäcktes den 18 oktober 1936 av Prins Gustav Adolf på Hermannsberg utanför Narva i Estland. Monumentet formgavs av professor Ragnar Östberg, som ett minnesmärke över slaget vid Narva år 1700. Platsen för monumentet var väl valt, då Hermannsberg är en flack höjd varifrån Karl XII ledde slaget. Monumentet finansierades av Narvakommitten som bildats för detta syfte. Ordföranden i kommitten var greve Folke Bernadotte och sekreterare rikantikvarie Sigurd Curman Monumentet träffades av rysk artillerield försommaren 1944 under slaget om Narva och blev eventuellt nedsmält under den tyska ockupationen av Estland 1941-1944, för att den värdefulla metallen skulle komma till användning i den tyska rustningsindustrin.[4]
Ett nytt Slaget vid Narva#Monument avtäcktes av vice statsminister Lena Hjelm-Wallen den 19 november år 2000 i samband med 300-årsminnet av slaget vid Narva. Det nya monumentet är en bronsavgjutning av Kungl Konstakademiens lejon. Detta gipslejon som finns i Konstakademiens trapphall är en tidig kopia av Medicilejonet. Det är även samma gips som Foucquet hade som utgångspunkt för sina bronslejon. Det nya monumentet "Det svenska lejonet" är placerat på en granitsockel som liknar den sockel som Ragnar Östberg ritade till Narvamonumentet. Monumentet har en mycket dramatisk placering på en klippa ovanför Narvafloden inne i Narva stad. Det svenska lejonet projekterades av Svenska institutets och finansierades av svenskt näringsliv i Estland. Drivande krafter bakom det nya Narvamonumentet var dåvarande borgmästaren i Narva, historikern Eldar Efendijev och på svensk sida dåvarande kulturchefen på Svenska institutet Hans Lepp med en bakgrund som Sveriges första kulturattaché i de från år 1991 åter självständiga Baltiska länderna, samt handläggaren på Svenska institutet Ola Olsson som var projektledare för 300-års minnet av slaget vid Narva.[5]
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b] Stockholm Gamla Stan: Konst utomhus i Gamla stan/Kungliga slottet
- ^ Karolinska förbundets årsbok 1991 sid. 128
- ^ Karolinska förbundets årsbok 1991 sid. 128-130
- ^ Karolinska förbundets årsbok 1991 sid. 122-137
- ^ Svenska institutet och Narva
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Slottslejonen.
|
||||||||||||||||||||
