Spelkort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spelkort

Spelkort är kort som används för att spela kortspel med. En uppsättning spelkort som kan användas till kortspel kallas för en kortlek (lek, kortpacke). Ordet kort kommer från latinska charta som betyder pappersstycke. De första spelkorten tros ha uppfunnits i Kina för kanske 1000 år sedan eller mer, men det är osäkert när. Kanske under Tangdynastin800-talet. Den först kända uppgiften om kortspel härrör från Kina där Kejsar Mutsungnyårsaftonen år 969 spelade kort med sina hustrur. Det finns också en teori om att kortspel hade en föregångare i Romarriket. [1] Det finns inga belägg för exakt årtal när spelkorten kom till Europa.[2]1700-talet blev de populära i Sverige.

Det finns flera olika kortlekar som används till spel. Den totalt dominerande i Sverige (och många andra länder) är den fransk-engelska kortleken. Några andra kortlekar är Tarotkortlek, Killekortlek, Spansk kortlek, Tysk kortlek, Italiensk kortlek och Schweizisk kortlek. Det finns också särskilda kortlekar som bara används till vissa patenterade spel, till exempel UNO och Falling, eller till samlarkortspel som till exempel Magic: The Gathering.

Spelkort används ofta av illusionister. Man kan också använda spelkort till att bygga korthus.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jerremalm, Ali m fl (1993). Trumf på hand: En historia om svenska spelkort. Stockholm: Kungliga Myntkabinettet. ISBN 978-91-7192-891-7. http://www.biblioteket.se/default.asp?id=8227&extras=466565%2FID 
  2. ^ Spelkorten på bordet!”. Populär Historia (nr 12). 2004. http://www.popularhistoria.se/artiklar/korten-pa-bordet/. Läst 8 november 2013.