Stadsdelsområde
Stadsdelsområde kallas det område som styrs av en stadsdelsnämnd inom Stockholms kommun. Stockholm är indelad i 11 stadsdelsområden, och varje del kan bestå av flera stadsdelar eller delar av stadsdelar. De första stadsdelsnämnderna startade sin verksamhet den 1 januari 1997 med 24 stadsdelsområden.[1]
Stadsdelsområde motsvaras inom Göteborgs kommun av beteckningen stadsdelsnämndsområde, och stadsdel motsvaras av primärområde.
Verksamheter[redigera | redigera wikitext]
Stadsdelsnämnderna ansvarar för och fattar beslut om kommunal service och omsorg som rör de boende i stadsdelsområdet. Det omfattar bland annat:[2]
- Fritids- och kulturverksamhet
- Förskola
- Försörjningsstöd, budgetrådgivning och skuldsanering
- Konsumentrådgivning
- Lokala näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder
- Lokala stadsmiljöfrågor
- Renhållning av parker
- Service och omsorg till funktionshindrade
- Social service, omsorg och behandling samt familjerätt
- Äldreomsorg.
I Stockholms kommun[3] har ansvaret för grundskola, skolbarnomsorg, obligatorisk särskola och mellanstadieverksamhet från och med den 1 juli 2007 flyttats från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden.
Vidare överflyttades ansvaret för drift och underhåll av gator samt enklare bygglov och markupplåtelser till trafik- och renhållningsnämnden fr.o.m. den 1 januari 2007.
Nuvarande stadsdelsområden i Stockholm[redigera | redigera wikitext]
Den 1 juli 2023 trädde två sammanslagningar i kraft. Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta bildade Järva stadsdelsområde. Östermalm och Norrmalm slogs ihop och bildade Norra innerstadens stadsdelsområde.[2][4]
Tidigare stadsdelsområden i Stockholm[redigera | redigera wikitext]
1997–1998[redigera | redigera wikitext]
Under 1997 och 1998 var Stockholm indelat i 24 stadsdelsområden:
1999–2006[redigera | redigera wikitext]
1 januari 1999 organiserades Stockholms stadsdelsområden om från 24 områden till 18.[5] Enskede och Årsta gick samman och bildade Enskede-Årsta, och Hässelby och Vällingby gick samman och bildade Hässelby-Vällingby. Västerled kom att ingå i Bromma, Söderled kom att ingå i Farsta och Hornstull kom att ingå i Maria-Gamla stan. Hammarby stadsdelsområde delades upp mellan Skarpnäck och Katarina-Sofia.
|
|
Antalet invånare avser den 31 december 2004. I innerstaden bodde 285 826 invånare. Söderort och Västerort hade 479 218 invånare.
2007–2020[redigera | redigera wikitext]
Den 1 januari 2007 minskades antalet stadsdelsområden till 14. Enskede-Årsta och Vantör bildade Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten och Liljeholmen bildade Hägersten-Liljeholmen, Kista och Rinkeby bildade Rinkeby-Kista och Maria-Gamla stan och Katarina-Sofia bildade Södermalm.
2020–2023[redigera | redigera wikitext]
1 juli 2020 sammanlades Älvsjö stadsdelsområde med Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde och bildade Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Stadsdelsnämndernas historia”. Stckholms stad. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Fakta-och-kartor/Stadens-historia/Stadsdelsnamndernas_historia/. Läst 4 september 2017.
- ^ [a b] ”Stadsdelsnämnder - Stockholms stad”. start.stockholm. 24 april 2023. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/namnder-och-bolagsstyrelser/stadsdelsnamnder/. Läst 14 juni 2023.
- ^ Stockholms kommuns webbplats.
- ^ ”Ny stadsdelsorganisation – Norra innerstaden - Stockholms stad”. start.stockholm. 25 april 2023. https://start.stockholm/aktuellt/nyheter/2023/04/ny-stadsdelsorganisation-norra-innerstaden/. Läst 18 augusti 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktige protokoll 23, 19981214”. Stockholms stad. 14 december 1998. sid. 25. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Kommuntryck/Visare?filename=KTR1010_029_ps.pdf&documentid=8db1f4a04999d5463970d8e0391a56b5#search=%22%22. Läst 19 augusti 2023.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms stadsdelsområden.- Karta över Stockholms 11 stadsdelsområden
| |||||||||||
