Göteborgs kommun
- För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Göteborgs stad. För tätorten, se Göteborg.
| Göteborgs kommun | ||
| Göteborgs stad (Göteborgs Stad) | ||
| Kommun | ||
 Göteborgs stadshus (kommunhus)
|
||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Län | Västra Götalands län | |
| Landskap | Västergötland, Bohuslän | |
| Domsaga | Göteborgs domsaga | |
| Koordinater | 57°42′N 11°57′Ö / 57.700°N 11.950°V | |
| Centralort | Göteborg | |
| Areal | 463,42 km² (2012-01-01)[1] 192:a största (av 290) |
|
| - land | 447,76 km² | |
| - vatten | 15,66 km² | |
| - storstadsområde | 3 694,86 km²(2013[2]) | |
| Folkmängd | 528 014 (2013-03-31)[2] 2:a största (av 290) |
|
| - centralort | 510 491 (2005)2:a största tätort (av 1940) | |
| - storstadsområde | 949 812 (2013[2])del av Stor-Göteborg | |
| Befolkningstäthet | 1 179,23 invånare/km²[2][1] 9:e högsta (av 290) |
|
| - storstadsområde | 257 invånare/km² | |
| Kommunkod | 1480 | |
 |
||
| Webbplats: goteborg.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | ||
Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län i landskapen Västergötland och Bohuslän. Centralort är Göteborg.
Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Administrativ historik [redigera]
1862 års kommunalförordningar lade grunden till det kommunala systemet i Sverige. Den nuvarande kommunindelningen är ett resultat av sammanläggningar till Göteborgs stad som skedde till 1971 då staden ombildades till Göteborgs kommun. År 1974 tillfördes ytterligare områden då bland andra Askims kommun och Styrsö kommun gick upp i Göteborgs kommun. Samma år överfördes även Rödbo församling på Hisingen från Kungälvs kommun.
Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting
Stad eller kommun [redigera]
Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då det mer är ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[3]
Geografi [redigera]
Orter [redigera]
Av kommunens befolkning bor 91,7 procenter inom tätorten Göteborg. Dessutom finns ytterligare 21 tätorter (med sammanlagt 34 000 invånare) och ett antal småorter helt eller delvis inom kommunen. 3 307 personer, eller 0,7 procent av Göteborgs kommuns befolkning anses som boende på landsbygden.
Småorternas namn [redigera]
Större öar [redigera]
Göteborgs södra skärgård [redigera]
Göteborgs norra skärgård [redigera]
- Öarna ingår i Öckerö kommun
Demografi [redigera]
Definitionen av "andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.
Källa: (2009-12-31) Göteborgs stad - Statistik
| Utländsk bakgrund i procent av befolkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Födda i utlandet | 21,9 | |||
| Båda föräldrar födda i utlandet | 7,3 | |||
| Total andel | 29,3 | |||
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 31 882 | |||
| 1820 | 37 894 | |||
| 1830 | 41 603 | |||
| 1840 | 42 617 | |||
| 1850 | 50 040 | |||
| 1860 | 62 941 | |||
| 1870 | 74 752 | |||
| 1880 | 99 118 | |||
| 1890 | 134 551 | |||
| 1900 | 167 871 | |||
| 1910 | 204 272 | |||
| 1920 | 245 699 | |||
| 1930 | 272 833 | |||
| 1940 | 309 564 | |||
| 1950 | 370 832 | |||
| 1960 | 423 983 | |||
| 1970 | 465 527 | |||
| 1980 | 431 273 | |||
| 1990 | 433 042 | |||
| 2000 | 466 990 | |||
| 2010 | 513 751 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU[död länk].
|
||||
Politik och organisation [redigera]
Kommunfullmäktige [redigera]
Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.
Under mandatperioden 2010–2014 har kommunfullmäktige följande ledamöter:[4]
|
|
|
|
Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2010 [redigera]
| Valår | V | S | MP | KP | HKV | SD | VV | NYD | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 6 | 33 | 7 | 27 | 8 |
|
81 | 86,2 |
|
|||||||||||||||||
| 1973 | 7 | 32 | 11 | 19 | 12 |
|
81 | 88,6 |
|
|||||||||||||||||
| 1976 | 6 | 35 | 10 | 17 | 13 |
|
81 | 87,7 |
|
|||||||||||||||||
| 1979 | 8 | 31 | 1 | 7 | 16 | 18 |
|
81 | 85,8 |
|
||||||||||||||||
| 1982 | 8 | 35 | 1 | 1 | 1 | 5 | 9 | 21 |
|
81 | 86,9 |
|
||||||||||||||
| 1985 | 8 | 31 | 3 | 2 | 4 | 16 | 17 |
|
81 | 85,0 |
|
|||||||||||||||
| 1988 | 7 | 30 | 9 | 4 | 13 | 1 | 17 |
|
81 | 81,2 |
|
|||||||||||||||
| 1991 | 6 | 29 | 5 | 4 | 1 | 10 | 5 | 21 |
|
81 | 81,4 |
|
||||||||||||||
| 1994 | 8 | 37 | 5 | 1 | 8 | 1 | 21 |
|
81 | 81,2 |
|
|||||||||||||||
| 1998 | 11 | 28 | 5 | 6 | 9 | 22 |
|
81 | 73,35 |
|
||||||||||||||||
| 2002 | 10 | 29 | 6 | 14 | 5 | 17 |
|
81 | 74,09 |
|
||||||||||||||||
| 2006 | 7 | 31 | 7 | 1 | 1 | 9 | 5 | 20 |
|
81 | 76,22 |
|
||||||||||||||
| 2010 | 7 | 25 | 9 | 3 | 5 | 7 | 2 | 23 |
|
81 | 78,99 |
|
||||||||||||||
| Hisingens Kommunala Väljare, gick upp i Miljöpartiet. | ||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | ||||||||||||||||||||||||||
Kommunstyrelsen [redigera]
Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.
Ordinarie ledamöter [redigera]
|
mandatperioden 2010 till 2014.
| Alliansen: Moderaterna Folkpartiet Kristdemokraterna Övriga partier: Sverigedemokraterna Vägvalet |
De rödgröna: Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet |
Interkommunal samverkan [redigera]
Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Kommunalskatt [redigera]
Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.
Politisk indelning av kommunen [redigera]
Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[5]
Stadsdelar [redigera]
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, i dag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83[6] stadsdelar. Denna försvann 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.
Stadsdelsnämnder [redigera]
Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.
Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[5]
|
|
|
De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.
Historik över införlivanden av områden med Göteborgs kommun [redigera]
(Samtliga den 1 januari)
- 1868 - Älvsborgs Kungsladugård
- 1871 - 3/80 mantal av Krokslätt Norgården
- 1883 - Tingstadsvassen samt Landala och delar av Gibraltar
- 1904 - Delar av Stora och Lilla Änggården
- 1906 - Lundby församling
- 1909 - Delar av Kålltorp i Örgryte kommun
- 1918 - Delar av Änggården i Örgryte kommun
- 1922 - Örgryte kommun
- 1928 - Del av Partille kommun, bland annat Utby
- 1930 - Del av Angereds kommun
- 1931 - Nya Varvets församling
- 1936 - Del av Backa kommun
- 1940 - Del av Björlanda kommun
- 1945 - Västra Frölunda kommun
- 1948 - Backa kommun
- 1949 - Del av Säve kommun (Tagene)
- 1950 - Del av Mölndals kommun
- 1951 - Delar av Mölndals kommun
- 1960 - Del av Björlanda församling (Vikans by och Halvorsäng)
- 1967 - Angereds kommun och Bergums församling i St. Lundby kommun, samt Torslanda, Tuve och Säve kommuner
- 1974 - Askims och Styrsö kommuner samt Rödbo församling i Kungälvs kommun
Övriga nämnder [redigera]
Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:
|
|
|
Fackförvaltningar [redigera]
På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.
|
|
|
Bolag [redigera]
Göteborgs kommun äger ca 25 bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
Valkrets [redigera]
Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.
Vänorter och systerstäder [redigera]
|
Vänorter: |
Systerstäder: |
Samarbetsstäder: |
Religiösa byggnader i kommunen [redigera]
Kyrkor i Svenska kyrkan [redigera]
Katolska kyrkor och kapell [redigera]
Kristus konungens församling
- Kristus konungens kyrka
- Johannesgårdens kapell
- St Josefs Arbetarens kapell
- Alla själars kapell - Franciskushjälpen
St Paulus av Korsets församling Angered
Sta Maria Magdalena församling Hisingen
Frikyrkor [redigera]
- Adventkyrkan - Adventistsamfundet
- Agape - Pingströrelsen?
- Betlehemskyrkan - Svenska Missionskyrkan
- Fiskebäckskyrkan - Svenska Alliansmissionen
- Flatåskyrkan - Svenska Missionskyrkan
- Gilead - Pingströrelsen
- Kortedalakyrkan - Svenska Missionskyrkan
- New Life Göteborg - Evangeliska frikyrkan
- Pingstkyrkan Västra Frölunda - Pingströrelsen
- S:t Jakobs kyrka - Metodistkyrkan i Sverige
- Saronkyrkan - Evangeliska frikyrkan
- Smyrnakyrkan - Pingströrelsen
- Tabernaklet - Svenska Baptistsamfundet
- Templet - Frälsningsarmén
Övriga [redigera]
Kommunens omgivningar [redigera]
Kranskommuner till Göteborgs kommun är Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö.
Tillsammans med kranskommunerna, ingår Alingsås, Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund och Öckerö i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).
Källor [redigera]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
- ^ ”Förtroendevalda, kommunfullmäktige”. http://www9.goteborg.se/fortroendevalda/detail_namndstyrelse.asp?namnd=96&styrelse=Kommunfullmäktige. Läst 7 juli 2011.
- ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
Externa länkar [redigera]
- Göteborgs Stad
- Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun
|
|||||
|
|||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
