Göteborgs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Göteborgs stad. För tätorten, se Göteborg.
Göteborgs kommun
Göteborgs stad (Göteborgs Stad)
Kommun
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Göteborg vapen.svg
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland, Bohuslän
Domsaga Göteborgs domsaga
Läge 57°42′N 11°56′Ö / 57.700°N 11.933°Ö / 57.700; 11.933Koordinater: 57°42′N 11°56′Ö / 57.700°N 11.933°Ö / 57.700; 11.933
Centralort Göteborg
Areal 463,42 km² (2013-01-01)[1]
192:a största (av 290)
 - land 447,76 km²
 - vatten 15,66 km²
 - storstadsområde 3 694,86 km²(2014[2])
Folkmängd 536 790 (2014-06-30)[2]
2:a största (av 290)
 - centralort 549 839 (2010)
2:a största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 964 323 (2014[2])
del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 1 198,83 invånare/km²[2][1]
9:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 261 invånare/km²
Kommunkod 1480
Göteborg Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: goteborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län i landskapen Västergötland och Bohuslän. Centralort är Göteborg.

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som sedan 1931 införlivades i Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[3]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[4]

Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då det mer är ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Orter[redigera | redigera wikitext]

Av kommunens befolkning bor 91,7 procenter inom tätorten Göteborg. Dessutom finns ytterligare 21 tätorter (med sammanlagt 34 000 invånare) och ett antal småorter helt eller delvis inom kommunen. 3 307 personer, eller 0,7 procent av Göteborgs kommuns befolkning anses som boende på landsbygden.

Småorternas namn[redigera | redigera wikitext]

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs södra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs norra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av "andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.

Källa: (2009-12-31) Göteborgs stad - Statistik

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Födda i utlandet
  
21,9
Båda föräldrar födda i utlandet
  
7,3
Total andel
  
29,3







Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
31 882
1820
  
37 894
1830
  
41 603
1840
  
42 617
1850
  
50 040
1860
  
62 941
1870
  
74 752
1880
  
99 118
1890
  
134 551
1900
  
167 871
1910
  
204 272
1920
  
245 699
1930
  
272 833
1940
  
309 564
1950
  
370 832
1960
  
423 983
1970
  
465 527
1980
  
431 273
1990
  
433 042
2000
  
466 990
2010
  
513 751
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU[död länk].



Politik och organisation[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Under mandatperioden 2010–2014 har kommunfullmäktige följande ledamöter:[6]

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP KP HKV SD VV NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 6 33 7 27 8
6 33 7 27 8
81 86,2
65 16
1973 7 32 11 19 12
7 32 11 19 12
81 88,6
62 19
1976 6 35 10 17 13
6 35 10 17 13
81 87,7
57 24
1979 8 31 1 7 16 18
8 31 7 16 18
81 85,8
51 30
1982 8 35 1 1 1 5 9 21
8 35 5 9 21
81 86,9
49 32
1985 8 31 3 2 4 16 17
8 31 4 16 17
81 85,0
51 30
1988 7 30 9 4 13 1 17
7 30 9 4 13 17
81 81,2
48 33
1991 6 29 5 4 1 10 5 21
6 29 5 4 10 5 21
81 81,4
47 34
1994 8 37 5 1 8 1 21
8 37 5 8 21
81 81,2
43 38
1998 11 28 5 6 9 22
11 28 5 6 9 22
81 73,35
43 38
2002 10 29 6 14 5 17
10 29 6 14 5 17
81 74,09
43 38
2006 7 31 7 1 1 9 5 20
7 31 7 9 5 20
81 76,22
42 39
2010 7 25 9 3 5 7 2 23
7 25 9 5 7 23
81 78,99
45 36
Hisingens Kommunala Väljare, gick upp i Miljöpartiet.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Skiss över mandatfördelningen i Göteborgs kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
     Moderaterna
     Folkpartiet
     Kristdemokraterna

Övriga partier:
     Sverigedemokraterna
     Vägvalet
De rödgröna:
     Miljöpartiet
     Socialdemokraterna
     Vänsterpartiet

Interkommunal samverkan[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[7]

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden 2012.

Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, i dag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar.

Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83[8] stadsdelar. Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Stadsdelsnämnder[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[7]

  • Angered
  • Askim-Frölunda-Högsbo
  • Centrum
  • Lundby
  • Majorna-Linné
  • Norra Hisingen
  • Västra Göteborg
  • Västra Hisingen
  • Örgryte-Härlanda
  • Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.


Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

  • Byggnadsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Färdtjänstnämnden
  • Idrotts- och föreningsnämnden
  • Konsumentnämnden
  • Kretsloppsnämnden
  • Kulturnämnden
  • Lokalförsörjningsnämnden
  • Miljönämnden
  • Nämnden för Medichus
  • Park- och naturnämnden
  • Trafiknämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Servicenämnden
  • Valnämnden
  • Vatten- och avloppsnämnden
  • Vuxenutbildningsnämnden

Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

  • Fastighetskontoret
  • Färdtjänstförvaltningen
  • Göteborg vatten
  • Idrotts- och föreningsförvaltningen
  • Intraservice
  • Konsument Göteborg
  • Kretsloppskontoret
  • Kulturförvaltningen
  • Lokalförvaltningen
  • Miljöförvaltningen
  • Park- och naturförvaltningen
  • Regionarkivet
  • Social resursförvaltning
  • Stadsbyggnadskontoret
  • Stadsledningskontoret
  • Stadsrevisionen
  • Trafikkontoret
  • Utbildningsförvaltningen
  • Valnämndens kansli
  • Vuxenutbildningsförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun äger ca 25 bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäder[redigera | redigera wikitext]

Vänorter:

Systerstäder:

Samarbetsstäder:

Religiösa byggnader i kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kyrkor i Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Katolska kyrkor och kapell[redigera | redigera wikitext]

Kristus konungens församling

St Paulus av Korsets församling Angered

Sta Maria Magdalena församling Hisingen

Frikyrkor[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Kommunens omgivningar[redigera | redigera wikitext]

Kranskommuner till Göteborgs kommun är Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö.

Tillsammans med kranskommunerna, ingår Alingsås, Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund och Öckerö i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
  6. ^ ”Förtroendevalda, kommunfullmäktige”. http://www9.goteborg.se/fortroendevalda/detail_namndstyrelse.asp?namnd=96&styrelse=Kommunfullmäktige. Läst 7 juli 2011. 
  7. ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
  8. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]