1 januari

◄◄   ◄   1 januari   ►   ►►
Veckodag 2012: Söndag
Dec - Januari - Feb
Årets 1:a dag 364 dagar till årets slut  (365 under skottår)
Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
						1
2	3	4	5	6	7	8
9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22
23	24	25	26	27	28	29
30	31
2012
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons finns media som rör 1 januari Se även Mall:1 januari

1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 364 dagar av året (365 under skottår).

Återkommande bemärkelsedagar

Helgdagar

• Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern.

Nationaldagar

• Haiti (till minne av självständigheten från Frankrike 1804)
• Sudan (till minne av självständigheten från Storbritannien 1956)

Flaggdagar

• Danmark: nyårsdagen
• Norge: nyårsdagen
• Sverige: nyårsdagen
• USA: nyårsdagen
• Argentina: nyårsdagen

Namnsdagar

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Nyårsdagen
• Föregående i bokstavsordning
  • Nyårsdagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1901 – Nyårsdagen
  • 1901–1985 – Nyårsdagen
  • 1986–1992 – Nyårsdagen
  • 1993–2000 – Nyårsdagen
  • Från 2001 – Nyårsdagen
• Källor
  • Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
  • af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9

Händelser

• 153 f.Kr. – Upproren i Roms hispaniska provinser tvingar årets konsuler att ta över sina ämbeten tidigare än årets traditionella inledningsdatum, som är 15 mars, en förändring som blir permanent. Det anses att konsekvensen blir att 1 januari från och med nu blir den första dagen på det romerska året.
• 404 – De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
• 1438 – Albrekt II av Tyskland blir krönt till kung av Ungern.
• 1559 – Vid Kristian III:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik II.
• 1719 – De svenska karolinersoldaterna i Trondheim, under Carl Gustaf Armfeldts befäl, inleder sin ödesdigra marsch över fjällen, där många av dem fryser ihjäl i den kyla och snöstorm, som drabbar dem. De första soldaterna når byn Handöl i Jämtland den 3 januari, de sista den 13 januari.
• 1804 – Haiti utropar sin självständighet från Frankrike, vilket från fransk sida inte erkänns förrän 1825.
• 1855 – Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
• 1879 – Sverige inför normaltid, så att landets klockor ska visa samma tid oavsett var i landet man befinner sig. Tidigare har det var så mycket som 24 minuters tidsskillnad mellan de västligaste och östligaste delarna av landet.
• 1892 – Immigrantstationen på ön Ellis Island i staden New Yorks inlopp öppnas för att ta emot invandrare till USA. Fram till dess att stationen stängs 1954 passerar 20 miljoner invandrare genom den, varav 12 miljoner släpps in i landet.
• 1909 – Järnvägsbolaget Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
• 1910 – Stadsdelen Ljungarum i Jönköping grundas.
• 1911 – Eslöv i Skåne får stadsprivilegium.
• 1912 – Republiken Kina utropas sedan kejsardömet har störtats året innan. Kejsaren abdikerar den 12 februari, men får behålla kejsartiteln fram till 1924.
• 1913 – Den svenska Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
• 1916 – De danska tjänsteflickornas fackförbund (Husassistenternes Fagforbund) startar en egen arbetslöshetskassa.
• 1925
  • Norges huvudstad byter namn från Kristiania till sitt gamla namn Oslo, som den hette fram till 1624.
  • AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
• 1926 – Lidingö i Uppland får stadsprivilegium.
• 1929 – Den svenska arbetsdomstolen inrättas.
• 1934 – Militärfortet Alcatraz, som ligger på ön Alcatraz Island i närheten av Golden Gate-bron i San Francisco, omvandlas till federalt fängelse.
• 1939 – På mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar till landet.
• 1940 – Karlskoga i Värmland får stadsprivilegium.
• 1941 – Fem procents omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
• 1942
  • Bollnäs i Hälsingland och Kumla i Närke får stadsprivilegium.
  • All offentlig belysning i Sverige inskränks och reklamskyltarna släcks.
• 1944 – Det gamla svenska radioanropet Stockholm-Motala byts ut mot Sveriges Radio.
• 1947
  • Den danska fackföreningen Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, byter namn till Husligt Arbejderforbund efter ett beslut föregående år.
  • Källskatt (alltså att skatten dras från lönen innan löntagaren har fått pengarna, istället för att man ska behöva spara en del av lönen till skatt) införs i Sverige. För att underlätta detta införs samma dag personnummer.
• 1948
  • En ny svensk rättegångsbalk träder i kraft.
  • En ny svensk lag om folkpension träder i kraft.
• 1951 – Säffle i Värmland får stadsprivilegium och blir därmed den sista svenska ort, som blir stad.
• 1952 – Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
• 1954 – Riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen, införs i Sverige. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
• 1955 – Lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring införs i Sverige.
• 1956 – Sudan blir självständigt från Storbritannien.
• 1959 – Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten på Kuba, under ledning av Fidel Castro.
• 1960
  • Kamerun utropar sin självständighet, vilket erkänns både av moderlandet Frankrike och Förenta nationerna.
  • Den svenska omsättningsskatten återinförs med fyra procent på all försäljning.
• 1961 – En ny barnavårdslag införs i Sverige, vilken ersätter den gamla från 1924.
• 1965 – Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
• 1967
  • AB Stockholms Spårvägar byter namn till Storstockholms Lokaltrafik.
  • En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
  • 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
  • Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
• 1968 – Det svenska ecklesiastikdepartementet, som har sysslat med skol- och kyrkofrågor, byter namn till utbildningsdepartementet och kommer från och med nu enbart att handha frågor som rör utbildning. Departementschefen bytte titel från ecklesiastikminister till utbildningsminister redan 15 december året innan.
• 1969 – Den svenska omsättningsskatten (oms) ersätts av mervärdesskatt (moms).
• 1970
  • Statsföretag AB bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29 000 anställda.
  • En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
  • Proffsboxning förbjuds i Sverige.
• 1971
  • En enhetlig kommuntyp införs i Sverige i samband med en riksomfattande kommunreform.
  • Ångervecka på varor införs i Sverige.
  • Det svenska riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. Det handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
  • Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
• 1973 – Danmark, Irland och Storbritannien lämnar EFTA och går istället med i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC).
• 1975 – Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt. Därmed är också parlamentarismen officiellt inskriven i grundlagen, trots att den i praktiken har gällt i landet sedan 1917.
• 1977 – Den svenska medbestämmandelagen (MBL) träder i kraft.
• 1978 – Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från de krisdrabbade företagen Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
• 1980 – Ändringen av den svenska successionsordningen träder i kraft. Från och med nu ska kronan ärvas av regentens äldsta barn, oavsett kön. Den knappt åtta månader gamle Carl Philip, som dittills har varit kronprins, förlorar därmed denna titel (han är från och med nu enbart prins) och hans äldre syster Victoria blir Sveriges kronprinsessa.
• 1981 – Grekland blir medlem av EEC.
• 1984
  • Spanien och Portugal blir medlemmar av EEC.
  • Brunei blir självständigt från Storbritannien.
• 1985 – Musikvideokanalen VH1 börjar sändas i USA. Den vänder sig till en något äldre publik än föregångaren MTV.
• 1993
  • Gemensam marknad skapas inom EEC.
  • Tjeckoslovakien försvinner, då landet delas i Tjeckien och Slovakien.
  • En höjning av den svenska bensinskatten träder i kraft och ger Sverige det högsta bensinpriset i Europa.
• 1994
  • Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
  • Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i skånska Röstånga. Han åberopar Europeiska unionens monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
• 1995 – Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i Europeiska unionen (EU), som därmed utökas från 12 till 15 medlemsstater.
• 1997 – Två svenska länsreformer genomförs, då Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län, samtidigt som Malmöhus och Kristianstads län slås samman och bildar Skåne län.
• 1998
  • Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
  • Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
  • Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
• 1999 – Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet och Bohuslandstinget slås samman, ett år efter att deras län har sammanslagits.
• 2000 – Svenska kyrkan skiljs från staten. Därmed har Sverige inte längre någon officiell statskyrka och Svenska kyrkan blir ett trosförbund på lika villkor med övriga i landet.
• 2001
  • Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
  • En ny svensk namnlängd antas, vilken ska skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 1990-talet.
• 2002 – Euroområdet invigs och euron införs i 12 av EU:s dåvarande 15 medlemsländer.
• 2003
  • Den finska kommunen Veckelax försvinner, då den införlivas i Fredrikshamn.
  • Knivsta i Uppland blir en egen kommun, då den frigörs från Uppsala kommun, som den har ingått i sedan 1970.
• 2004
  • Den finska kommunen Pieksänmaa bildas då Jäppilä, Pieksämäki landskommun och Virtasalmi slås samman. Redan tre år senare, den 1 januari 2007, försvinner kommunen, då den slås samman med staden Pieksämäki.
  • De finska orterna Pudasjärvi och Ylöjärvi får stadsstatus.
  • Den svenska överbefälhavaren ersätts av chef för försvaret.
• 2005
  • Den finska orten Joutseno får stadsstatus.
  • De finska kommunerna Saari och Uguniemi försvinner, då de sammanslås med Parikkala.
• 2006 – Det svenska politiska partiet Piratpartiet grundas.
• 2007
  • Heby kommun överförs från Västmanlands till Uppsala län.
  • Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i Europeiska unionen.
• 2009
  • Den svenska FRA-lagen, som ger Försvarets radioanstalt rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, träder i kraft.
  • Den svenska diskrimineringsombudsmannen (DO) inrättas.
  • Slovakien inför euron som valuta.

Födda

• 766 – Ali ibn Musa ar-Rida, muslimsk shiaimam (d. 818)
• 1431 – Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, påve 1492–1503 (d. 1503)
• 1449 – Lorenzo de' Medici, florentinsk statsman (d. 1492)
• 1467 – Sigismund I, kung av Polen 1506–1548 (d. 1548)
• 1484 – Huldrych Zwingli, schweizisk reformator (d. 1531)
• 1502 – Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572–1585 (d. 1585)
• 1516 – Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), drottning av Sverige 1536–1551, gift med Gustav Vasa (d. 1551)
• 1559 – Virginia, frillodotter till Erik XIV och Agda Persdotter (d. 1633)
• 1615 – Seved Bååth, svensk ämbetsman, president för Svea hovrätt 1661–1668 och riksskattmästare 1668–1669 (d. 1669)
• 1618 – Bartolomé Esteban Murillo, spansk målare (d. 1682)
• 1624 – Olov Svebilius, svensk ärkebiskop 1681–1700 (d. 1700)
• 1697 – Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien (d. 1763)
• 1705 – Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda (d. 1766)
• 1735 – Paul Revere, amerikansk patriot under amerikanska revolutionskriget (d. 1818)
• 1747 – Henrik Gahn d.ä., svensk läkare (d. 1816)
• 1752 – Betsy Ross, amerikansk sömmerska, som sydde den allra första amerikanska flaggan 1776 (d. 1836)
• 1821 – Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (d. 1908)
• 1832 – Charles N. Felton, amerikansk republikansk politiker, senator för Kalifornien 1891–1893 (d. 1914)
• 1833 – Johan Alfred Ahlström, svensk tonsättare, kyrkomusiker, kördirigent och musikpedagog (d. 1910)
• 1842 – Knut Fredrik Söderwall, svensk professor i nordiska språk vid Lunds universitet, ledamot av Svenska Akademien (d. 1924)
• 1853 – Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator för Delaware 1907–1913 (d. 1928)
• 1854 – George Earle Chamberlain, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator för Oregon 1909–1921 (d. 1928)
• 1863 – Pierre de Coubertin, fransk historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna olympiska spelen (d. 1937)
• 1864 – Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf (d. 1946)
• 1866 – James J. Corbett, amerikansk boxare, världsmästare i tungvikt 1892–1897, (d. 1933)
• 1873 – Gustavo Giovannoni, italiensk arkitekt (d. 1947)
• 1874
  • Frank Knox, amerikansk politiker och publicist (d. 1944)
  • Gustave Whitehead, tysk-amerikansk flygpionjär (d. 1927)
• 1883 – Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare (d. 1949)
• 1884 – Edwin C. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator för Colorado 1937–1955 (d. 1970)
• 1887 – Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelsetjänsten under andra världskriget (d. 1945)
• 1891 – Charles Bickford, amerikansk skådespelare (d. 1967)
• 1892
  • Manuel Roxas y Acuña, filippinsk politiker, Filippinernas president 1946–1948 (d. 1948)
  • Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutspelare, teaterregissör och skådespelare (d. 1969)
• 1895
  • Jack Beresford, engelsk roddare (d. 1977)
  • J. Edgar Hoover, amerikansk jurist, chef för den federala amerikanska polisen (FBI) 1924–1972 (d. 1972)
• 1900 – Chiune Sugihara, japansk diplomat (d. 1986)
• 1909
  • Dana Andrews, amerikansk skådespelare (d. 1992)
  • Barry Goldwater, amerikansk politiker, senator för Arizona 1969–1987 (d. 1998)
• 1912 – Kim Philby, brittisk spion och dubbelagent (d. 1988)
• 1919
  • Carole Landis, amerikansk skådespelare (d. 1948)
  • J.D. Salinger, amerikansk författare (d. 2010)
• 1920 – Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare (d. 2007)
• 1922
  • Nelson Doi, amerikansk demokratisk politiker
  • Ernest Hollings, amerikansk demokratisk politiker, senator för South Carolina 1966–2005
• 1923
  • Sembène Ousmane, senegalesisk författare (d. 2007)
  • Kenne Fant, svensk skådespelare
• 1928 – Camara Laye, guineansk författare (d. 1980)
• 1929
  • Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist
  • Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf
• 1938
  • Frank Langella, amerikansk skådespelare
  • Picko Troberg, svensk racerförare
• 1940
  • Helmut Jahn, amerikansk arkitekt
  • Robert Clifford Olson, kanadensisk seriemördare
• 1945
  • Jacky Ickx, belgisk racerförare
  • Muammer Özer, svensk-turkisk regissör, fotograf, filmproducent och manusförfattare
• 1946
  • Carl B. Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997–1998 och 2002–
  • Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare
• 1962 – Richard Roxburgh, australisk skådespelare
• 1965 – John Sullivan, amerikansk republikansk politiker
• 1966 – Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare
• 1968 – Davor Šuker, kroatisk fotbollsspelare
• 1969 – Sophie Okonedo, brittisk skådespelare
• 1970 – Michelle Gildernew, nordirländsk politiker för partiet Sinn Féin
• 1971 – Jyotiraditya Scindia, indisk politiker
• 1972 – Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare
• 1975 – Markoolio, egentligen Marko Kristian Lehtosalo, sverigefinländsk artist, rapmusiker och skådespelare
• 1980 – Elin Nordegren, svensk fotomodell
• 1981 – Jonas Armstrong, irländsk skådespelare
• 1984 – Paolo Guerrero, peruansk fotbollsspelare

Avlidna

• 379 – Basileios den store, 48, biskop av Caesarea i Kappadokien, kristen kyrkolärare och helgon (f. c. 330)
• 898 – Odo, c. 45, kung av Västfrankiska riket sedan 888 (f. e. 852)
• 1204 – Håkon Sverresson, 26, kung av Norge sedan 1202 (f. 1177)
• 1387 – Karl II, 54, kung av Navarra sedan 1349 (f. 1332)
• 1515 – Ludvig XII, 52, kung av Frankrike sedan 1498 och av Neapel 1501–1504 (f. 1462)
• 1559 – Kristian III, 55, kung av Danmark och Norge sedan 1534 (f. 1503)
• 1591 – Andreas Laurentii Björnram, 70, svensk ärkebiskop sedan 1583 (f. 1520)
• 1617 – Hendrick Goltzius, 58, nederländsk konstnär (f. 1558)
• 1748 – Johann Bernoulli, 80, schweizisk matematiker (f. 1667)
• 1782 – Johann Christian Bach, 46, tysk-brittisk tonsättare (f. 1735)
• 1869 – Martin W. Bates, 82, amerikansk politiker, senator för Delaware 1857–1859 (f. 1786)
• 1881 – Louis Auguste Blanqui, 75, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist (f. 1805)
• 1894 – Heinrich Hertz, 36, tysk fysiker (f. 1857)
• 1905 – Edward Sederholm, 76, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman (f. 1828)
• 1920 – Zygmunt Gorazdowski, 74, polsk präst och helgon (f. 1845)
• 1931 – Hjalmar Bergman, 47, svensk författare (f. 1883)
• 1936 – Roger Allin, 87, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897 (f. 1848)
• 1940 – Oscar Johanson, 69, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartiet) (f. 1870)
• 1947 – Pearl Argyle, 36, brittisk ballerina (f. 1910)
• 1953 – Hank Williams, 29, amerikansk countrysångare (f. 1923)
• 1961 – Ernst Brunman, 74, svensk operettsångare och skådespelare (f. 1886)
• 1966 – Vincent Auriol, 81, fransk politiker, tillförordnad ordförande i Frankrikes provisoriska regering 28 november–16 december 1946, Frankrikes president 1947–1954 (f. 1884)
• 1972 – Maurice Chevalier, 83, fransk skådespelare och sångare (f. 1888)
• 1991 – Inga Gentzel, 82, svensk sångare och friidrottare (f. 1908)
• 1992 – Grace Hopper, 85, amerikansk datorpionjär (f. 1906)
• 1993 – Ross Bass, 74, amerikansk demokratisk politiker (f. 1918)
• 1994 – Cesar Romero, 86, amerikansk skådespelare (f. 1907)
• 1998 – Åke Seyffarth, 78, svensk skridskoåkare och cyklist (f. 1919)
• 2001 – Ray Walston, 86, amerikansk skådespelare (f. 1914)
• 2002 – Julia Phillips, 67, amerikansk filmproducent och författare (f. 1944)
• 2003 – Joe Foss, 87, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker (f. 1915)
• 2004 – Mikko Juva, 85, finsk ärkebiskop 1978–1982 (f. 1918)
• 2005 – Shirley Chisholm, 80, amerikansk politiker (f. 1924)
• 2007 – Tillie Olsen, 94, amerikansk feministisk författare (f. 1912)
• 2008 – Erich Kästner, 107, tysk jurist, den siste tyske veteranen från första världskriget (f. 1900)
• 2009
  • Claiborne Pell, 90, amerikansk demokratisk politiker, senator för Rhode Island 1961–1997 (f. 1918)
  • Aarne Arvonen, 111, Finlands äldste man någonsin (f. 1897)
  • Edmund Purdom, 84, brittisk skådespelare (f. 1924)
  • Johannes Mario Simmel, 84, österrikisk författare (f. 1924)
  • Helen Suzman, 91, sydafrikansk politiker och apartheidmotståndare (f. 1917)
• 2010
  • Periyasamy Chandrasekaran, 52, lankesisk politiker (f. 1957)
  • Mohamed Rahmat, 71, malaysisk politiker, Malaysias informationsminister 1978–1982 och 1987–1999 (f. 1938)
  • Lhasa de Sela, 37, amerikansk sångare (f. 1972)
  • Gregory Slay, 40, amerikansk musiker (f. 1969)
  • John Shelton Wilder, 88, amerikansk politiker (f. 1921)
• 2011
  • Marin Constantin, 85, rumänsk kompositör (f. 1925)
  • Charles Fambrough, 60, amerikansk musiker (f. 1950)
  • Gerd Michael Henneberg, 88, tysk skådespelare (f. 1922)
  • Flemming "Bamse" Jørgensen, 63, dansk skådespelare och sångare (f. 1947)
  • John Olguin, 89, amerikanskfödd mexikansk museichef (f. 1921)
  • Pradeep Vijayakar, 59, indisk sportjournalist (cancer) (f. 1951)
  • Faizal Yusof, 32, malaysisk skådespelare (hjärtattack) (f. 1978)