1 januari
Från Wikipedia
| ◄◄ ◄ 1 januari ► ►► | ||||||
| Veckodag 2009: Torsdag | ||||||
| Dec - Januari - Feb | ||||||
| Årets 1:a dag 364 dagar till årets slut (365 under skottår) |
||||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |
| 2009 | ||||||
| Alla datum | ||||||
| Månader | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Januari - Februari - Mars | ||||||
| April - Maj - Juni - Juli | ||||||
| Augusti - September - Oktober | ||||||
| November - December | ||||||
|
|
||||||
 På Wikimedia Commonsfinns media som rör 1 januari Se även Mall:1 januari |
||||||
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 364 dagar av året (365 under skottår).
Innehåll |
[redigera] Återkommande bemärkelsedagar
[redigera] Helgdagar
- Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
[redigera] Nationaldagar
[redigera] Flaggdagar
[redigera] Namnsdagar
[redigera] I den svenska almanackan
- Nuvarande – Nyårsdagen
- Föregående i bokstavsordning
- Nyårsdagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Nyårsdagen
- 1901–1985 – Nyårsdagen
- 1986–1992 – Nyårsdagen
- 1993–2000 – Nyårsdagen
- Från 2001 – Nyårsdagen
- Källor
- Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9
[redigera] Händelser
- 153 f.Kr. – Romarna firar nyårsdagen på detta datum för första gången.
- 404 – De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
- 1438 – Albrekt II av Tyskland blir krönt till kung av Ungern.
- 1529 – Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
- 1719 – Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
- 1804 – Haiti blir självständigt.
- 1855 – Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
- 1879 – Normaltiden införs i Sverige
- 1892 – Ellis Island öppnas för immigration till USA.
- 1909 – Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
- 1910 – Stadsdelen Ljungarum i Jönköping bildas.
- 1911 – Eslöv blir stad.
- 1912 – Republiken Kina grundas.
- 1913 – Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
- 1925
- Norges huvudstad byter namn från Kristiania till sitt gamla namn Oslo.
- AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
- 1926 – Lidingö får stadsrättigheter.
- 1929 – Arbetsdomstolen inrättas.
- 1934 – Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
- 1939 – På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 1940 – Karlskoga får stadsrättigheter.
- 1941 – 5 procent omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
- 1942
- 1944 – Det gamla radioanropet Stockholm-Motala byts ut mot Sveriges Radio.
- 1947
- Källskatt införs i Sverige.
- Personnummer införs i Sverige.
- 1948
- En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
- En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
- 1951 – Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
- 1952 – Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 1954 – I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
- 1955 – I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
- 1959 – Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
- 1960 – Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
- 1965 – Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
- 1967
- Stockholms Spårvägar byter namn till Storstockholms Lokaltrafik
- En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
- 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
- Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
- 1968 – Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
- 1969 – I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
- 1970
- Statsföretag AB bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29 000 anställda.
- En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
- Proffsboxning förbjuds i Sverige.
- 1971
- Enhelig kommuntyp införs i Sverige i samband med en riksomfattande kommunreform.
- Ångervecka på varor införs i Sverige.
- Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
- Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
- 1973 – Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
- 1975 – Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
- 1977 – I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
- 1978 – Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 1980 – Sverige får en ny successionsordning.
- 1981 – Grekland går in i EEC.
- 1984
- 1981 – Musikvideokanalen VH1 premiärsänder i USA. Kanalen vänder sig till en mognare publik än föregångaren MTV.
- 1993
- Gemensam marknad skapas inom EEC.
- Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
- En höjning av den svenska bensinskatten träder i kraft och ger Sverige det högsta bensinpriset i Europa. [1]
- 1994
- Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
- Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin Ica-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
- 1995 – Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
- 1997 – Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län. Malmöhus län och Kristianstads län slås samman till Skåne län.
- 1998
- Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
- Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
- Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
- 1999
- Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
- 2000 – Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 2001
- Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
- En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 1990-talet.
- 2002 – Euroområdet invigs. Euron införs i 12 av EU:s dåvarande 15 länder.
- 2003
- Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
- Knivsta blir en egen kommun.
- 2004
- Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
- Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
- Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
- Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
- 2005
- 2006
- HTU byter namn till Högskolan Väst.
- Det politiska partiet piratpartiet grundas.
- 2007
- Heby kommun överförs från Västmanlands län och Västmanlands domsaga till Uppsala län och Uppsala domsaga.
- Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i EU.
- Tobaksskatten höjs.
- 2009
- Comedy Central från Viacom lanseras i en svensk version via digitala tv-operatörer.
- Den svenska FRA-lagen träder i kraft.
- Diskrimineringsombudsmannen inrättas i Sverige.
- Slovakien övergår till euro.
[redigera] Födda
- 766 – Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
- 1387 – Karl den arge, kung i Navarra.
- 1431 – Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, påve 1492–1503.
- 1449 – Lorenzo de' Medici, statsman.
- 1467 – Sigismund I, kung av Polen 1506–1548.
- 1484 – Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
- 1502 – Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572–1585.
- 1516 – Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), Gustav Vasas andra hustru.
- 1618 – Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
- 1697 – Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
- 1705 – Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
- 1735 – Paul Revere, amerikansk patriot under amerikanska revolutionen.
- 1747 – Henrik Gahn, svensk läkare.
- 1752 – Betsy Ross, sydde den allra första amerikanska flaggan 1776.
- 1821 – Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
- 1832 – Charles N. Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
- 1863 – Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
- 1864 – Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
- 1866 – James J Corbett, amerikansk boxare.
- 1873 – Gustavo Giovannoni, italiensk arkitekt.
- 1874 – Gustave Whitehead, tysk-amerikansk flygpionjär.
- 1883 – Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1884 – Edwin C. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1955.
- 1887 – Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
- 1891 – Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 1892
- Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 1895
- Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
- J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 1900 – Chiune Sugihara, japansk diplomat.
- 1909
- Dana Andrews, amerikansk skådespelare.
- Barry Goldwater, amerikansk politiker.
- 1912 – Kim Philby, brittisk spion och dubbelagent.
- 1919
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
- 1920 – Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.
- 1923
- Sembène Ousmane, senegalesisk författare.
- Kenne Fant, svensk skådespelare.
- 1928 – Camara Laye, guineansk författare.
- 1929
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 1936 – Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 1938
- Frank Langella, amerikansk skådespelare.
- Picko Troberg, svensk racerförare.
- 1940
- Helmut Jahn, amerikansk arkitekt.
- Clifford Olson, kanadensisk seriemördare.
- 1945
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Muammer Özer, svensk-turkisk regissör, fotograf, filmproducent och manusförfattare.
- 1946
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997–1998 och 2002–.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1962 – Richard Roxburgh, australisk skådespelare.
- 1965 – John Sullivan, amerikansk republikansk politiker.
- 1966 – Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 1968 – Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
- 1969 – Sophie Okonedo, brittisk skådespelare.
- 1970
- Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
- Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
- 1971 – Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
- 1972 – Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
- 1975 – Markoolio, egentligen Marko Kristian Lehtosalo, sverigefinländsk artist, rapmusiker och skådespelare.
- 1980 – Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 1981 – Jonas Armstrong, irländsk skådespelare.
- 1988 – Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare.
[redigera] Avlidna
- 379 – Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
- 898 – Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
- 1515 – Ludvig XII av Frankrike.
- 1591 – Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 1617 – Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
- 1748 – Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1782 – Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
- 1881 – Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 1894 – Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 1905 – Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
- 1909 – Ivar Arosenius, svensk konstnär.
- 1920 – Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
- 1921 – Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917.
- 1931 – Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 1936 – Roger Allin, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.
- 1940 – Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist).
- 1947 – Pearl Argyle, brittisk ballerina.
- 1953 – Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 1961 – Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1972 – Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
- 1991 – Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 1992 – Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 1993 – Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker.
- 1994 – Cesar Romero, amerikansk skådespelare.
- 1998 – Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 2001 – Ray Walston, amerikansk skådespelare.
- 2002 – Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
- 2003 – Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
- 2005 – Shirley Chisholm, amerikansk politiker.
- 2007 – Tillie Olsen, amerikansk feministisk författare.
- 2008 – Erich Kästner, 107, tysk jurist och den sista tyska veteranen från första världskriget.
- 2009
- Claiborne Pell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1961–1997.
- Aarne Arvonen, 111, Finlands äldste man genom tiderna.
- Edmund Purdom, 84, brittisk skådespelare
- Johannes Mario Simmel, 84, österrikisk författare.
- Helen Suzman, sydafrikansk politiker och apartheidmotståndare.
