Stenungsunds kraftverk
Stenungsunds kraftverk i utkanten av Stenungsund i Sverige, är Europas största oljekraftverk som är insprängt i ett berg. Anläggningen fasades in under en tioårsperiod med början 1959, och anläggningens aggregat nummer 3 och 4 är tidvis i drift än idag.
Anläggningen ligger fortifikationiskt skyddad i urberget och är byggd med hänsyn till samhällsbilden då anläggningen kom till – under kalla kriget. Verket byggdes av Vattenfall mellan 1955 och 1969 och består av fyra oljeeldade pannor med tillhörande ångturbiner. Samtliga turbiner är av dubbelrotations-typ. Den sammanlagda effekten är 820 MW vilket ungefär motsvarar kärnkraftverket Ringhals 1. 1998 lades de fyra pannorna i malpåse. 2003 togs aggregat 3 och 4 ur malpåse för att med 520 MW ingå i den svenska effektreserven.
I anslutning till anläggningen finns även en oljehamn. I berget finns även reningsverket för det kommunala dricksvattnet i Stenungsunds tätort.
Bygget
1955 började utsprängningarna av maskinsalar, oljelager, kylvattenkanaler och hamnanläggning. Den 10 december 1959 fasades aggregat 1 (150 MW) in på elnätet. Aggregat 2 (150 MW) fasades in på elnätet den 26 september 1960. Aggregat 3 (260 MW) fasades in på elnätet den 29 juli 1966. Det fjärde och sista aggregatet (260 MW) fasades in på elnätet den 15 juli 1969.
Aggeregaten fick namn efter namnsdagen den dag de fasades in på elnätet. Block 1 fick därmed heta ”Malin”, block 2 ”Enar”, block 3 ”Olof” och block 4 ”Ragnhild”.
Driften
Från och med att block 4 togs i drift användes verket flitigt under 1970-talet. Billig olja och ännu inte fullt utbyggd kärnkraft gynnade verket. Efter kärnkraftsomröstningen 1980 minskade användningen allt eftersom. Den kalla vintern 1995/1996 gick alla blocken samtidigt för första gången på många år.
Teknik
I block 1 och 2 sprutas oljan in tillsammans med ånga för finfördelning i 16 brännare och förbrukningen är vid maxbelastning omkring 30 ton olja per timme vardera. Block 3 och 4 förbrukar vid maxbelastning omkring 50 ton olja per timme vardera. Oljan sprutas även in där med hjälp av ånga för finfördelning genom 18 brännare. Verkningsgraden ligger över 40 % för block 3 och 4 och strax under 40 % för block 1 och 2. Block 3 och 4 har cyklonfilter för att filtrera bort de allra tyngsta partiklarna ur rökgaserna. Idag eldar man med tunn lågsvavlig eldningsolja för miljöns skull.
Planering för kontinuerlig drift
I början av 2000-talet hade Vattenfall långtgående planer på att elda restolja från Preemraff i Lysekil.[1][2] Restoljan eller bunkerolja är den rest som blir kvar av i framställningen av bensin och diesel.
Istället för att elda upp den på Preemraff utan särskild rening eller till havs, skulle restoljan eldas tillsammans med avancerad rökgasrening i Stenungsund.[3] Det varma kylvattnet skulle gå som fjärrvärme till Göteborg. Det fanns ingen avsättning för den stora mängd hetvatten som annars skulle släppas rakt ut i havet i Stenungsund. Efter stora lokala protester och nej från en rad tunga instanser samt att man inte fick utsläppsrätter för koldioxid, avbröts planeringsarbetet.[4][5]
Avveckling
Kraftverket har varit nedläggningshotat från och till under flera årtionden. 1998 lades de fyra pannorna i malpåse.
Vid upphandlingen av effektreserven för vintern 2009 till 2010 ansågs kraftverket för dyrt. I ett pressmeddelande 2 december 2009 meddelande Vattenfall att block 1 och 2 togs ur drift och malpåsen därmed hävdes. Vattenfall gjorde bedömningen att fossileldade kraftverk, med den starka nordiska kraftbalans man menade att vi skulle få, inte skulle komma med i Svenska Kraftnäts effektreserv i framtiden. Därför fattade man beslutet att avveckla elproduktionen i Stenungsund. Block 3 (som senast tagits i bruk inom ramen för effektreserven 7 januari 2009[6]) och block 4 återick samtidigt till malpåse.[7][uppdatering behövs]
I januari 2010 skrev tre generaldirektörer på DN debatt[8] om elpriset och man tillade att man tyckte att Vattenfall ska se över beslutet om att lägga ner kraftverket i Stenungsund. Under januari och februari 2010 kördes kraftverkets block nummer 4 femton gånger på grund av stort elbehov under den kalla vintern och flera avstängda kärnkraftverk.
Svenska effektreserven
2003 togs aggregat 3 och 4 ur malpåse för att bidra med 520 MW till den svenska effektreserven mellan åren 2003 och 2009.
Dödnätsstart
På kraftverkets område finns sedan 2006 en gasturbin på 12 MW, för att vid behov kunna genomföra en dödnätsstart av kraftverket.
Upphandlingar 2010 och framåt
- Vintern 2010/2011: Vid upphandlingen av effektreserven för vintern 2010 till 2011 kom block 4 återigen med i reserven[9][10] och block 4 har senast varit i drift 9 december 2010 för att Sveriges effektbalans ska kunna klaras.[11][uppdatering behövs]
- Vintern 2011/2012 kom återigen både block 3 och block 4 med i reserven.[12] 1 februari 2012 startades block 3, och dagen därpå kördes även block 4 igång för att klara Sveriges effektbalans.
- Vintern 2012/2013 kom block 3 med i effektreserven.[12]
- Vintern 2013/2014 kom ett av blocken med i reserven.[13]
- Vintern 2014/2015 kom både block 3 och block 4 med i reserven.[14] 21 januari 2015 startades block 3 på grund av överföringsproblem i Göteborgsområdet.[15]
- Vintern 2015/2016 kom inget av verkets block med i reserven.[16]
- Vintern 2016/2017 Samma upphandling gäller som för 2015-2016, inget block från Stenungsund ingår i effekreserven.
Källor
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140119232807/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article28040.ece. Läst 2 februari 2012.
- ^ http://www.cisionwire.se/vattenfall/r/vattenfall-vill-aterstarta-i-stenungsund,c87985
- ^ http://www2.bohuslaningen.se/artikel_pm_standard.php?id=108946&avdelning_1=101&avdelning_2=140&avdelning_3=0[död länk]
- ^ http://sn.snf.se/artikel.cfm?CFID=17888&CFTOKEN=78026087&id=582[död länk]
- ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kraftverk-i-stenungsund-stoppas-handel-med-utslapp_161972.svd
- ^ http://umm.nordpoolspot.com/web/umm_details.cgi?u_id=25898&umm_type=1&nomonitor=1
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218130127/http://www.vattenfall.se/sv/arkiv.htm?newsid=C72171E07FF7476384249853731299CD. Läst 12 december 2010.
- ^ http://www.dn.se/opinion/debatt/tillfalliga-pristoppar-visar-att-elmarknaden-fungerar
- ^ http://www.svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnats-effektreservsupphandling-infor-vintern-20102011-ar-klar/[död länk]
- ^ http://newsroom.vattenfall.se/2010/11/09/stenungsunds-kraftverk-redo-for-vintern/[död länk]
- ^ http://umm.nordpoolspot.com/web/umm_details.cgi?u_id=40337&umm_type=1&nomonitor=1
- ^ [a b] http://svk.se/Energimarknaden/El/Effektreserv/Effektreserven-20112012/[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131021220636/http://svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnats-effektreservsupphandling-infor-vintern-20132014-ar-klar/. Läst 21 oktober 2013.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. https://web.archive.org/web/20141207232716/http://svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Effektreservsupphandlingen-infor-vintern-20142015-ar-klar/. Läst 6 december 2014.
- ^ http://umm.nordpoolspot.com/messages/49114
- ^ http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/effektreserv/effektreserven-for-20152016/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=Effektreservs&_t_tags=language%3asv&_t_ip=192.121.1.150&_t_hit.id=SVK_WebUI_Models_Pages_ArticlePage/_896b38fe-f34d-4e4e-80b3-b0d5927b890a_sv&_t_hit.pos=3[död länk]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stenungsunds kraftverk.
