Lysekil

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lysekil (olika betydelser).
Koordinater: 58°16′0″N 11°26′0″Ö / 58.26667°N 11.43333°Ö / 58.26667; 11.43333
Lysekil
Tätort
Centralort
Lysekils kyrka är ett känt landmärke för sjöfarare.
Lysekils kyrka är ett känt landmärke för sjöfarare.
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Lysekils kommun
Församling Lysekils församling
Koordinater 58°16′0″N 11°26′0″Ö / 58.26667°N 11.43333°Ö / 58.26667; 11.43333
Area 375,43 hektar
Folkmängd 7 628 (2010)[1]
Befolkningstäthet 20,32 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4496
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Lysekil är en tätort i Bohuslän och centralort i Lysekils kommun i Västra Götalands län.

Samhället ligger vid Gullmarsfjorden och är sedan mitten av 1800-talet en populär badort. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskindustri, marin forskning (havsfiskelabratorium) och petrokemisk industri i form av Preemraff.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fotografi av Lysekil från 1883.

Platsen där Lysekil ligger är ett gammalt samhälle, med den tidigaste bebyggelsen vid det som idag är Norra hamnen. Redan under 1500-talets stora sillperiod hade den egen kyrka och präst, och under 1600- och 1700-talen var den en av de fem västkusthamnar i vilka sillpackning och sillvrakning tilläts. Orten präglades tidigt av livlig sjöfart och ägde vid mitten av 1800-talet en betydande egen segelflotta.

Platsen var ursprungligen en lägenhet under Lyse gård. Efter 1658 upptogs Lysekil inte i jordeböckerna förrän 1685, då det blev kronofiskeläge. 1715 inköptes lägenheten av amiral Strömstierna och 1778 av ett 40-tal åbor, vilkas arvingar ännu i slutet av 1800-talet var Lysekils dominerande jordägare.

Tack vare av god tillgång på sill under mitten av 1700-talet, sillperioden, fick orten ett uppsving och många salterier och trankokerier etablerades. Befolkningen uppgick 1790 till 536 invånare vilket var en fördubbling på kort tid.

Vid 1834–35 års riksdag väcktes förslag att anlägga en stad vid Lysekil, men ständerna ansåg köpingsrättigheter tillräckliga för det blomstrande fiskeläget, som erhöll sådana 1836. 1863 blev samhället Lysekils köping.

Under 1800-talet senare hälft utvecklades Lysekil till en badort sedan Carl Curman fått i uppdrag att utveckla en badanläggning, Lysekils badinrättning och även Lysekil kallbadhus byggdes under 1860-talet. Han lät tillsammans med sin fru Calla Curman bygga Curmans villor, sommarhus i fornnordisk stil.[2] Calla Curman låg även bakom skapandet av naturreservatet Stångehuvud.

Den 1 april 1903 blev Lysekil stad och fick stadsrättigheter, vilket var av stor betydelse för köpingen Lysekil. Lysekil blev en så kallad stapelstad vilket innebar att man fick tillåtelse att idka handel med utlandet. Hundra år senare firades detta på många olika sätt. Stadsvapnet är en blå- och silverfärgad sköld med tre silverstjärnor och två stående fiskar, vilket vittnar om fiskets betydelse för Lysekils utveckling. Två av stjärnorna symboliserar Henrik Gyllenstierna respektive Olof Strömstierna och den tredje stjärnan är Lysekils egen.[3]

I Lysekil tillverkade Lysekils Mekaniska Verkstad under många år Skandiamotorn. Från 1920-talet hade PLM tillverkning i Lysekil.

Engelska kanonbåten Gay Viking deltog i "The ball bearing run"

Under andra världskriget var Lysekil inblandat i export av kullager till England i Operation Bridford eller "The ball bearing run". Med hjälp av snabbgående kanonbåtar, "Blockade runners", kunde engelsmännen nattetid bryta igenom den tyska Skagerackspärren under hösten och vintern 1943–44, och bland annat frakta kullager från de norska kvarstadsbåtar som blivit inspärrade i Sverige, över till Hull i England.[4][5] Trafiken återupptogs under hösten och vintern 1944–45 men då med inriktning att ge förnödenheter och ammunition från England via Lysekil till danska motståndsrörelsen.[6]

1975 invigdes raffinaderiet Scanraff som blivit en viktig industri för Lysekil. Sedan 2003 heter det Preemraff Lysekil.[7]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Lysekil låg i Lyse socken och fick 1836 rättigheter som friköping och som vid kommunreformen 1862 ombildades till en köpingskommun, Lysekils köping. Denna ombildades 1903 till Lysekils stad som 1931 inkorporerade området Slätten från Lyse socken samtidigt som Slättens municipalsamhälle i Lyse landskommun upplöstes. 1971 uppgick i Lysekil i Lysekils kommun där orten sedan dess är centralort.[8]

I kyrkligt hänseende har Lysekil sedan 1700 hört till Lysekils församling. [9]

Orten ingick till 1903 i tingslag enligt Stångenäs härad, därefter till 1938 i domkretsen för Lysekils rådhusrätt och därefter till 1971 i Sunnervikens tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Uddevalla tingsrätts domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lysekil 1960–2010[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
5 969
1965
  
6 434
1970
  
6 783
1975
  
7 815
1980
  
7 674
1990
  
7 854 336
1995
  
8 010 356
2000
  
7 582 361
2005
  
7 568 363
2010
  
7 628 375

Kända personer bosatta eller uppväxta i Lysekil[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talets slut var doktor Carl Peter Curman sommartid badläkare i Lysekil. De så kallade Curmanska villorna vid södra hamnen uppfördes av honom. Curman var en aktiv fotograf. Många av hans 1800-talsbilder från Lysekil finns publicerade på Flickr.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • 1994 års julkalender, Håll huvet kallt, utspelar sig i Lysekil
  • Filmen Dykaren[12] från 2000 har ett antal scener som är inspelade i Lysekil.
  • Pissekuren i Lysekil är den enda toaletten i världen som förklarats som ett byggnadsminne. Pissoaren i Norra hamnen tillverkades 1926 av gjutjärn och är den enda som finns kvar intakt i Sverige. Den är så unik att det till och med skrevs en bok om den år 2000.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2010/augusti/carl_curman_en_kort_biografi.pdf
  3. ^ Lysekils kommuns webbplats
  4. ^ Fredh, Terje (1978) Kullagertrafiken (The Blockade Runners) mellan Hull och Lysekil-Brofjorden-Hunnebostrand 1943-1945, Lysekil
  5. ^ The Blockade Runners - Om motorfirman Paxman och kanonbåtarna i operation Bridford
  6. ^ The Coastal Forces newsletter nr 6 2010, sid 7-9 om operation Bridford och Moonshine
  7. ^ ”Ägare”. preem.se. Preem. http://www.preem.se/templates/page____8574.aspx. Läst 24 november 2009. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Dykaren