Maskfruktduva
| Maskfruktduva Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Ptilinopus |
| Art | Fischerfruktduva P. fischeri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ptilinopus fischeri | |
| Auktor | Brüggemann, 1876 |
| Synonymer | |
| |
Maskfruktduva[2] (Ptilinopus fischeri) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Maskfruktduvan är en stor fruktduva. Huvudet är mycket ljust grått med en diagnostisk röd ansiktsmask som sträcker sig nerför nacken som ett svart band. Ovansidan är grön i centrala och norra delarna av utbredningsområdet, medan den är grå i söder. Undersidan är övervägande ljusgrå, med mörka teckningar under stjärten. Lätet består av ett kort och avklippt "whoOP", ofta ökande i volym mot slutet.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Maskfruktduva delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- fischeri-gruppen
- P. f. fischeri – förekommer i bergsskogar på norra Sulawesi
- P. f. centralis – förekommer i bergsskogar på centrala och sydöstra Sulawesi
- P. f. meridionalis – förekommer på sydvästra Sulawesi (Lompobattang-massivet)
Birdlife International och internationella naturvårdsunionen IUCN urskiljer sedan 2014 underarten meridionalis som den egna arten "lompobattangfruktduva".
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Arten placeras traditionellt i släktet Ptilinopus. Genetiska studier[5] visar dock att detta släkte är parafyletiskt i förhållande till Alectroenas, varför vissa[1] delar upp Ptilinopus i flera släkten. Maskfruktduva med släktingar bryts då ut till ett eget släkte, Ramphiculus.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Maskfruktduvan hittas i bergsskogar, där den ses enstaka eller i par, både i undervegetationen och i trädkronorna.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar George Fischer, holländsk kirurg och samlare av specimen i Ostindien.[6] Fram tills nyligen kallades den även fischerturako på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Birdlife International 2023 Ramphiculus fischeri . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 11 december 2023.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] del Hoyo, J., L. F. Baptista, N. Collar, P. W. Trail, G. M. Kirwan, N. C. García, H. M. Horblit, and E. F. J. Garcia (2022). Red-eared Fruit-Dove (Ptilinopus fischeri), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.refdov1.02
- ^ Cibois, A., J.-C. Thibault, C. Bonillo, C.E. Filardi, D. Watling, and E. Pasquet (2014), Phylogeny and biogeography of the fruit doves (Aves: Columbidae), Mol. Phylogenet. Evol. 70, 442--453.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Ptilinopus fischeri.
Wikimedia Commons har media som rör Ptilinopus fischeri.- Läten på xeno-canto.org
|