Rödlistning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rödlistning

Javatiger (utdöd)
(Byt djur)

Utdöd (EX)
Utdöd i vilt tillstånd (EW)
Nationellt utdöd (RE)
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU)
Nära hotad (NT)
Livskraftig (LC)
Kunskapsbrist (DD)

Se även:
IUCN
Rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).[1] IUCN listar i januari 2013[2] 10935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14106 djur som nära hotad till akut hotad, varav 4476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dog ut innan år 1500.[1] Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.[3]

I Sverige tas nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.[3] Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.

Kategorisering[redigera | redigera wikitext]

Den utrotade svartvita korpen.
Papegojfågeln kakapo betraktas som akut hotad.
Om Hogna ericeticola, som tillhör vargspindlarna, finns för lite kunskap för att göra en säker bedömning om artens tillstånd.
Isbjörnen räknas som ett sårbart djur.
Honungsbiet är en livskraftig art.

En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats

Hotsituation[redigera | redigera wikitext]

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

Hotförklaring[redigera | redigera wikitext]

Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,

  • A – populationsminskning
    • A1 – har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda)
    • A2 – har minskat
    • A3 – förväntas minska
    • A4 – minskar i en period både bakåt och framåt i tiden
  • B – Geografiskt begränsad:
    • B1 – i sitt utbredningsområde
    • B2 – i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande
  • C – populationen är liten och minskar
    • C1 – avsevärd fortgående minskning
    • C2 – fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande
  • D – mycket liten population
    • D1 – för arter klassade "VU"
    • D2 – för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea
  • E – Kvantitativ riskanalys

En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (IUCN) och här (ArtDatabanken).

Hänsyn till faktorer[redigera | redigera wikitext]

Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.

Översikt över rödlistade arter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Antal rödlistade arter i Sverige 2010[4]
Artgrupp Kunskapsbrist
DD
Nationellt utdöd
RE
Akut hotad
CE
Starkt hotad
EN
Sårbar
VU
Nära hotad
NT
Antal hotade
CE–VU
Totalt rödlistade
Kärlväxter 0 24 44 123 99 112 266 402
Alger 31 3 1 6 8 11 15 60
Mossor 44 17 7 40 60 67 107 233
Storsvampar 109 5 20 118 249 245 387 746
Lavar 14 21 46 52 85 63 183 281
Däggdjur 0 2 3 5 4 3 12 17
Fåglar 0 9 5 9 24 44 38 91
Kräl- och groddjur 0 0 1 0 5 1 6 7
Fiskar 5 2 6 9 4 8 19 34
Manteldjur 17 0 0 2 4 0 6 23
Tagghudingar 11 2 0 3 8 8 11 32
Leddjur 206 136 72 262 519 850 853 2045
Blötdjur 61 2 1 9 22 21 32 116
Armfotingar 1 0 1 0 0 0 1 2
Ringmaskar och planarier 16 0 0 1 0 1 1 18
Koralldjur 6 1 5 4 5 1 14 22
Totalt 521 224 212 634 1096 1440 1942 4127

En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.

Naturtypskoder[redigera | redigera wikitext]

I den svenska rödlistan anges landskapstyper (biom) för arter utifrån tre kategorier:

  • Ingen betydelse
  • Har betydelse
  • Stor betydelse

De beteckningar som används för olika landskapstyper är enligt följande:

  • B – Brackvattenmiljöer
  • F – Fjäll
  • H – Havsstränder
  • J – Jordbrukslandskap
  • L – Limniska miljöer, det vill säga sötvatten
  • M – Marina miljöer
  • S – Skogslandskap
  • U – Urbana miljöer (stadsmiljö)
  • V – Våtmark

Se även[redigera | redigera wikitext]

Refererenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.iucnredlist.org/about
  2. ^ Sökningar i IUCNs databas genomförda 2013-01-27
  3. ^ [a b] http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%C3%B6dlistan/015_052_Bedomning.pdf
  4. ^ Rödlistade arter i Sverige 2010, sid. 54–55. Hämtad 2013-01-27.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Rödlistade arter i Sverige 2005, Gärdenfors, U. (red.), 2005, ISBN 91-88506-30-4 - senaste utgåvan av rödlistorna.