Rödlistning

Rödlistning
Utdöd	(EX)
Nationellt utdöd	(RE)
Akut hotad	(CR)
Starkt hotad	(EN)
Sårbar	(VU)
Nära hotad	(NT)
Kunskapsbrist	(DD)
Livskraftig	(LC)

Rödlistning är en klassificering av arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Sveriges rödlistor tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.

Internationellt samordnas arbetet med Rödlistan av IUCN. Den senaste internationella sammanställningen listar 8323 växter och 7266 djur. Över 3000 arter har tillkommit på den nya listan jämfört med den föregående. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet.

Kategorisering

Den utrotade svartvita korpen.

Papegojfågeln kakapo betraktas som akut hotad.

Om hogna ericeticola, som tillhör vargspindlarna, finns för lite kunskap för att göra en säker bedömning om artens tillstånd.

Isbjörnen räknas som ett sårbart djur.

Honungsbiet är en livskraftig art.

En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats

Hotsituation

I Rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

• Utdöd (EX, Extinct)
• Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct)
• Akut hotad (CR, Critically endangered)
• Starkt hotad (EN, Endangered)
• Sårbar (VU, Vulnerable)
• Nära hotad (NT, Near threatened)
• Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
• Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid. Dessa arter publiceras inte i Rödlistan.

En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori trots att hotbilden lokalt (i Sverige) motiverar en allvarligare hotkategori.

Hotförklaring

Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,

• A - populationsminskning
  • A1 - har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda)
  • A2 - har minskat
  • A3 - förväntas minska
  • A4 - minskar i en period både bakåt och framåt i tiden
• B - Geografiskt begränsad:
  • B1 - i sitt utbredningsområde
  • B2 - i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande
• C - populationen är liten och minskar
  • C1 - avsevärd fortgående minskning
  • C2 - fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande
• D - mycket liten population
  • D1 - för arter klassade "VU"
  • D2 - för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea
• E - Kvantitativ riskanalys

En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (ArtDatabankens hemsida).

Naturtypskod

• F - Fjäll
• H - Hav
• J - Jordbrukslandskap
• L - Limniska miljöer, det vill säga sötvatten
• S - Skogar
• U - Urbana miljöer (stadsmiljö)
• V - Våtmark

Hänsyn till faktorer

Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd p.g.a. att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Havsörnen i inre Lappland är exempelvis isolerad från kustpopulationen vilket kan utgöra ett hot mot arten. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Hackspettar är till exempel mycket stationära, vilket göra att försvagade stammar inte kan återhämta sig genom att individer tillförs från närliggande områden. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.

Exempel

Havsörn förekommer årligen i alla Sveriges län utom F, N och Z där den tidigare funnits. Den har klassats i kategorin VU (sårbar) delvis för att stammen just återhämtat sig efter en stor och långvarig svacka. Hotförklaringen är D1, eftersom stammen i längden är för liten och måste växa, specifikt är antalet könsmogna individer för lågt.

Havsörnen klassas alltså som VU D1.

Översikt över arter

Antal rödlistade arter

Artgrupp	Kunskapsbrist	Försvunnen	Akut hotad	Starkt hotad	Sårbar	Missgynnad	Totalt antal
Kärlväxter	3	23	41	124	96	95	382
Kransalger	3	3	5	5	10	8	34
Mossor	38	17	11	24	57	69	216
Svampar	100	5	23	98	180	226	632
Lavar	36	18	34	39	63	64	254
Däggdjur	1	2	3	3	5	3	17
Fåglar	0	8	5	7	31	37	88
Kräl- och groddjur	0	0	1	1	4	2	8
Fiskar	6	1	5	6	7	6	31
Totalt	187	77	127	307	454	510	1662

Exempel på rödlistade fiskar

• Asp
• Bergtunga
• Hajar
• Hälleflundra
• Vildfångad lax
• Marulk
• Rockor
• Tropiska räkor (Såväl vilda som odlade)
• Rödspätta
• Rödtunga
• Svärdfisk
• Blåfenad tonfisk
• Torsk
• Ål

Se även

• Bevarandestatus

Externa länkar

• Naturvårdsverket - sidan om hotade arter
• ArtDatabanken – Sveriges rödlista
• Miljöministeriet – Finlands rödlista
• IUCN redlist

Litteratur

• Rödlistade arter i Sverige 2005, Gärdenfors, U. (red.), 2005, ISBN 91-88506-30-4 - senaste utgåvan av rödlistorna.