Svampdjur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svampdjur
Clathrina clathrus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Underrike Parazoa
Stam Svampdjur
Porifera
Vetenskapligt namn
§ Porifera
Auktor Grant i Todd, 1836
Klasser
Vaskorralsvamp.JPG
Hitta fler artiklar om djur med

Svampdjur, eller spongier (Porifera) är cirka 8 500 arter som till utseendet liknar svampar, men som inte är besläktade med svamparna. Namnet svampdjur är vilseledande eftersom svampar bildar ett eget rike (Fungi), medan svampdjur tillhör djurriket och har ett inre skelett. Svampdjuren utvecklades för nästan 650 miljoner år sedan.[1]

De flesta svampdjuren lever i marina miljöer och är sedentära, vilket betyder att de är havslevande och lever fastsittande på ett underlag. De lever av att fånga partiklar som passerar genom kroppens inre kanaler. Storleken på svampdjur varierar mellan 1 cm och 2 meter. Reproduceringen sker könligt eller könlöst genom avknoppning. De flesta arter är hermafroditer.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Svampdjuren delas in i de fyra klasserna kalksvampar (Calcarea), Homoscleromorpha, horn- och kiselsvampar (Demospongiae) samt glassvampar (Hexactinellida), utifrån uppbyggnad och material i spiklerna (skelettet). Kalksvamparna och korallsvamparna har spikler av kalcit, medan kisel- och hornsvamparna och glassvamparna har kisel som byggnadsmaterial.

"Svamp" betyder etymologiskt något poröst och fuktigt (jfr. engelska swamp, "träsk", och det besläktade ordet "sump") och svampdjuren har fått sitt trivialnamn av tvättsvampen, som är en produkt som förr alltid framställdes av vissa svampdjursarter. [2]

Carl von Linné och hans samtida på 1700-talet misstog svampdjuren för växter och klassificerade dem därefter.[3]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns det omkring 150 arter, varav 25 lever vid västkusten, och 50 andra arter i sötvatten.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oldest Animal Life on Earth Found?
  2. ^ Svamp i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  3. ^ Jämför Linnés Species plantarum och t.ex. Florae Leydensis Prodromus av Adriaan van Royen.