Synestesi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett exempel på hur en grafem-synestet upplever bokstäver och siffror.

Synestesi (eller sinnesanalogi eller intersinnessamverkan) är ett neurologiskt tillstånd som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade. Vissa synesteter kan höra färger, andra kan se ljud; symptomen varierar. Uppgifterna om hur stor del av befolkningen som är synesteter varierar, allt mellan 0,001 och 2 % har föreslagits. Synestesi är marginellt vanligare hos kvinnor än hos män. Synestesi har visats gå igen i familjer, och man tror därför att tillståndet kan ha genetiska orsaker, dock med flera gener inblandade.

Den vanligaste formen av synestesi är troligen att se olika färger för olika bokstäver eller siffror (ibland hela ord, särskilt ofta tidsenheter såsom veckodagarnas namn och månaderna). Däremot är det sällsynt att från en färg se en bokstav eller siffra. Varje bokstav har alltid samma färg, och den förändras inte ofta med tiden. Det är inte något som synesteten behöver komma ihåg; för honom eller henne kan det kännas lika naturligt att femmor är gröna som att himlen är blå.

Synestesin kan vara antingen projicerande, det vill säga att till exempel bokstävernas färger upplevs som ett vanligt synintryck, eller associativ, att bokstäverna associeras till att ha bestämda färger som man kan se för sitt inre.

En annan vanlig form av synestesi är att ha strukturer eller färger för olika tidsenheter, som dygnet, veckan och året. En annan grupp har synestetiska upplevelser kopplade till ljud.

Allmän synestesi[redigera | redigera wikitext]

De flesta människor har gemensamma upplevelser som på sätt och vis påminner om synestesi, till exempel att uppfatta dova ljud som mörka och gälla ljud som ljusa.

Vissa synesteter upplever också känslor som färger, men kan ändå ha "obehagsfärgen" som favoritfärg, eftersom känslans färg och det man tycker om i verkligheten skiljer sig åt.

Färg och synestesi?[redigera | redigera wikitext]

En del sätter likhetstecken mellan färg och synestesi vilket inte är helt korrekt. Hur ser då synestesi ut? De extra sinnesintrycken skiljer sig ganska markant från synestet till synestet och det finns inget speciellt sätt som man kan säga vara gemensamt för synestesi. En del ser ljud som färger, andra som former med olika skikt, en del ser ljud i gråskala eller som streck eller punkter. Samma sak gäller alla de övriga områdena för synestesi och det är stor skillnad från person till person. Däremot finns det sätt som är vanligare än andra. Ganska vanligt är att se bokstäver, siffror och toner i olika färger till exempel. Många sammankopplar synestesi med just färger vilket egentligen är fel eftersom detta är bara den vanligaste formen av synestesi, men långt ifrån alla uppfattar de multibla intrycken som färger. Synestesi kan lika gärna handla om former, gråskala, rastermönster, streck, punkter eller rent av ljud, eller smak. Det finns de som får ljud av bilder eller färger, synesteter som kan smaka eller höra en form, andra ser tid som olika former till exempel. Medan en del ser bokstäverna i färger så ser andra dem i olika texturer och material istället. Så färg och synestesi är egentligen bara det att man sammankopplar synestesi med den vanligaste formen av synestesi även om det finns betydligt fler varianter på de dubbla (eller fler) sinnesintrycken.

Kopplade intryck[redigera | redigera wikitext]

Synestesi är väldigt konsekvent eftersom den handlar om länkade eller "kopplade" sinnesintryck. Samma ljud kommer alltid att producera precis samma bild för synesteten och är inget som denne själv kan bestämma över eller ens påverka då intrycken bara finns där automatiskt. Det gör att synestesi skiljer sig ganska mycket från LSD påverkan till exempel eftersom den är så pass konsekvent hela tiden.

Synestesi som triggar mer synestesi[redigera | redigera wikitext]

Ett sinne som triggar ett annat, eller rättare sagt två sinnen som får samma insignal kan även trigga ett tredje eller fjärde sinne till en synestetisk upplevelse. Exempel: en person hör ett ljud som ser ut på ett visst sätt, denne associerar utseendet till en viss bokstav eller lukt som har ett liknande utseende och som kanske smakar på ett speciellt sätt och har genast satt igång fler synestetiska upplevelser. Synestesi triggar ofta associationer då bokstäver med ett visst utseende som finns i flera ord automatiskt associeras ihop. Synintrycket av en viss värk kan till exempel kopplas ihop med en viss smak eller kanske en viss lukt som har ett liknande utseende, detta gör att synestesi fungerar som en helhet där allt som påminner om något annat associeras ihop av synesteten.

Analoga sinnen[redigera | redigera wikitext]

En del sätter likhetstecken mellan synestesi och analoga sinnen, vilket är fel. Analoga sinnen handlar om metaforer där man till exempel kan se ljud som vassa, hårda, kalla eller varma. Alla människor har analoga sinnen mer eller mindre. Synestesi däremot handlar om sammankopplade sinnen som bearbetar samma insignal samtidigt. Det är därför som synestesi är så pass konsekvent som den är. För att ta ett exempel på hur vi uppfattar ljud. Tänk radio, så fungerar de flesta människor där ljudet bara hörs. Tänk TV, så fungerar en synestet där ljud och bild bearbetar samma insignal samtidigt och alltid producerar samma resultat. Synestesi har alltså inget med analoga sinnen att göra.

Ljudintryck[redigera | redigera wikitext]

Likartade ljud kan uppfattas positivt eller negativt beroende på vad man vet om ljudkällan. I en park i Seattle byggdes en mur med ett litet vattenfall för att förbättra bruset från en tunnelbanemynning. Det liknande bruset från vattenfallet fick då istället en positiv inverkan på parkgästerna.[1] Gäster på Amaliehaven i Köpenhamn störs ofta av ett ljud som de uppfattar som buller från en motorväg tills de får veta att det är ett vattenfall som låter.[1]

Att leva med synestesi[redigera | redigera wikitext]

Hur ser då livet ut för en synestet? Det beror förstås lite på hur stark synestesi denne har men generellt kan man säga att de flesta synesteter tänker inte på att de uppfattar sinnesintrycken annorlunda eftersom de inte vet om något annat. Att få dubbla eller fler sinnesintryck är lika naturligt för dem som det är för ickesynesteten att inte få det. Ganska vanligt är att många synesteter är kreativa och skapar. Ofta är synesteter lite känsligare än andra då en synestet upplever livet lite starkare pga flera sinnesintryck av samma källa vilket också i de flesta fall gör att man minns upplevelserna lite bättre. Dåliga saker blir en smula sämre för en synestet och de bra sakerna blir lite bättre då denne får en rikare upplevelse av allt. Att se musik till exempel kan vara toppen, att se sin egen värk däremot är inte så kul för synesteten eftersom den då gör sig ännu mera påmind.

Synestesi och ålder[redigera | redigera wikitext]

En del personer känner att deras synestesi försvagas med åren och de kan till och med tappa den helt. I andra fall kan vissa personer känna att de fått en starkare synestesi med åren, men detta är väldigt sällsynt och det är betydligt vanligare med en försvagad synestesi. En del personer känner att deras synestesi försvagas när de blir sjuka medan andra inte känner någon skillnad alls. Det skiljer alltså väldigt mycket från person till person och det är därför det är svårt att få grepp om synestesi som helhet.

Synestesi hos alla[redigera | redigera wikitext]

Vi fungerar alla synestetiskt i grund och botten då vi använder flera sinnen för att skapa intrycket av något. När vi äter till exempel så kanske många tror att det endast är smaklökarna som avgör hur något smakar. Detta är fel och vi använder alla våra sinnen för att skapa smaken av det vi äter. Hur något ser ut till exempel påverkar smaken starkt eftersom vi äter lika mycket med ögonen. Hur något låter när vi tuggar det påverkar också smaken. Man lät försökspersoner dricka färgade drycker där till exempel jordgubb hade färgats gul, ingen av försökspersonerna som för övrigt var kockar kom ens i närheten av att gissa den rätta smaken på dryckerna. Detta kan du bland annat se i en BBC dokumentär som heter "Tro inte dina ögon" som sändes på SVT under 2011. Vi fungerar alltså alla synestetiskt i grund och botten och använder alla våra sinnen för att skapa intrycket av något. Synesteter gör det bara mer intensivt då deras sinnen är fysiskt sammankopplade genom någon avvikelse av nervsignaler/banor i hjärnan. Att se ljud, smaker, lukt, känsel, känslor osv är egentligen inte så konstigt utan vårt naturliga sätt att fungera. Man gissar att vi alla föds som synesteter men börjar tappa synestesin vid början av 11 månaders ålder. Varför vet man dock inte. Barns hjärnor har många fler nervkopplingar än en vuxens persons hjärna vilket du också kan se i BBC dokumentären där även synestesi tas upp. Man kan även bringa tillbaka synestesin med hjälp av psykedeliska droger såsom LSD eller Psilocybin/Psilocin, men även hos somliga personer genom sömnbrist, vilket implikerar att alla människor har samma nervstruktur i sammanhanget att tolka verkligheten och att synesteter inte har "extra nerbanor" som föregående påståenden hävdat, utan möjligen bara någon mindre avvikelse hos Serotoninsystemets 5HT2a-receptor. Det eftersom 5HT2a-agonister (psykedeliska droger) framkallar synestesi hos folk som annars inte är synesteter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Pehr Mikael Sällström (29 maj 2005). ”Ljudlandskap för bättre hälsa”. Sveriges Arkitekter. http://www.arkitekt.se/s5986. Läst 3 juni 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]