Psykedeliska droger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Psykedelika; samlingsnamn för en stor grupp droger med liknande effekter. Här ingår LSD, psilocybin och meskalin, tillsammans med en stor mängd andra växter och kemikalier, till exempel cannabis, DMT och 2C-B. Hallucinationer som uppstår av cannabis är relativt milda jämfört med andra hallucinogena droger.

Viktigt att notera är dock att alla så psykedeliska upplevelser inte alltid har att göra med hallucinationer. Ordet hallucinogen är därför ofta inte adekvat för att beskriva effekterna av vissa psykedeliska droger då hallucinationer inte alltid är en effekt, vad som istället kan upplevas är ofta att sinnesintrycken kraftigt förstärks. Förstärka sinnesintryck kan ge upphov till hallucinationer när hjärnan försöker tolka en större mängd information som vi inte är vana vid, hjärnan använder sig då av referenser bland minnen och föreställningar för att ge tydlighet åt det du upplever. Förstärka sinnesintryck kan innebära att man under en viss tid ser, hör, känner och luktar bättre och exempelvis så kan man uppfatta färger starkare än vanligt och synskärpan kan ökas drastiskt. När man har en psykedelisk upplevelse så kan även sinnesintrycken förväxlas och förvirra, detta kallas för synestesi och kan ge upphov till hallucinationer som att man kan se ljud eller känna smaken av färg.

Några typiska psykedeliska effekter är syn- och hörselförändringar, hallucinationer, sammanblandning av sinnena, starka skönhetsupplevelser, upplösning av jaget och en känsla av enhet, religiösa upplevelser och konfrontationer med det undermedvetna. Psykedeliska rus är ofta mycket intensiva med ett ständigt flöde av färger, tankar och känslor. Hallucinationer som uppstår av cannabis är relativt milda jämfört med andra hallucinogena droger.

Oftast upplevs en psykedelisk tripp som positiv. Ibland kan det dock bli en mardrömslik snedtripp, med ångest och skrämmande hallucinationer. Risken för en snedtripp ökar betydligt för någon som är trött, deprimerad eller befinner sig i en osäker och stressande miljö.

Ordet är bildat från grekiskan och brukar översättas med 'sinnesmanifesterande', syftande på tron att drogerna kan upplösa mentala begränsningar. Termen uppfanns av Dr. Humphrey Osmond (1931- ) i samband med tidiga experiment att behandla alkoholister med LSD, och nämns första gången 1956 i ett brev till Aldous Huxley.

Se även[redigera | redigera wikitext]