LSD

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se LSD (olika betydelser).
LSD
Strukturformel samt molekylmodell för LSD
Systematiskt namn (6aR,9R)-N,N-dietyl-7-metyl-4,6,6a,7,8,9-hexahydroindol- [4,3-fg]kinolin-9-carboxamid
Övriga namn LSD, Syra, Acid, LSD-25, Lysergid, D-lysergsyradietylamid, N,N-dietyl-D-lysergamid
Kemisk formel C20H25N3O
Molmassa 323,43 g/mol
CAS-nummer 50-37-3
SMILES CN1[C@](C2=C[C@@H](C(N(CC)CC)=O)C1)([H])CC3=CNC4=C3C2=CC=C4
Egenskaper
Smältpunkt 80 °C
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

LSD, LSD-25 eller lysergsyradietylamid, C20H25N3O, är ett psykedeliskt preparat klassat som narkotika. Ett vanligt svenskt slanguttryck är syra, från den amerikanska engelskans acid.

Förkortningen[redigera | redigera wikitext]

Förkortningen LSD kommer från tyskans namn på molekylen lysergsyradietylamid: Lyserg-Säure-Diethylamid, då den upptäcktes av den schweiziske vetenskapsmannen Albert Hofmann, 1938.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Det finns i huvudsak fyra former av LSD: små piller eller "mikrotabletter", doserade sockerbitar och "blotters" eller "frimärken" bestående av små läskpappersbitar indränkta i drogen och klar vätska med LSD. På läskpappret brukar det ofta vara små symboler och figurer i grälla färger som till exempel fredsmärken, elefanter, "psykedeliska djur", och smileys. En mycket liten del av mikrotabletterna är ren LSD.

Intag och dosering[redigera | redigera wikitext]

Preparatet intages oralt. LSD är den mest dospotenta psykoaktiva substansen och mycket små doser räcker för att den skall ge stark verkan. En normal dos av drogen är 50–150 µg. Ungefär 20 µg anses vara det som behövs för att drogen skall ge märkbar effekt på en människa. LD50 för LSD beräknas vara 12,0 mg[2].

Det finns dokumenterade fall där personer intagit upp till 2 000 µg. Inga dokumenterade fysiologiska skador har kunnat fastställas i dessa fall.[3] Vid den psykoterapi med LSD som företogs på 1960-talet var doseringarna mycket större och kunde uppgå till 700 µg per dos [4]. Tar man en högre dos blir effekterna starkare men först efter mycket stora doser är förlängningen av drogens verkningstid märkbar.

Europeiska centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk rapporterar att priset varierar mellan 5 och 11 euro per dos i de flesta europeiska länder[5].

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Fysiologiska[redigera | redigera wikitext]

Ungefär en kvart till två timmar efter att LSD har intagits börjar drogen ge effekt, som i normala fall pågår i 8 till 12 timmar. De fysiologiska effekterna är främst att ögonens pupiller blir större och att användaren känner sig piggare. Andra fysiska reaktioner är mycket varierande mellan individer och vissa av dessa reaktioner kan vara sekundära till de psykologiska effekterna. Bland annat har förhöjd puls samt blodtryck, ökad eller minskad kroppstemperatur, illamående, gåshud, och darrningar rapporterats. Att granska personens beteende och pupillernas utvidgning är den mest pålitliga metoden för att avgöra om en person är under LSD-påverkan [6]. Det är oklart om LSD är beroendeframkallande (se beroende) och inga mänskliga dödsfall från överdosering har bekräftats [7].

LSD påverkar bland annat signalsubstansen serotonin i hjärnan. Den kortsiktiga effekten är att mängden serotonin först ökar vid användande. På längre sikt leder ett LSD-bruk dock till att utsöndringen av serotonin kraftigt försämras, vilket kan leda till olika psykiska problem, till exempel depression.[8]

Psykologiska[redigera | redigera wikitext]

De psykologiska effekterna (i folkmun kallat en "tripp") varierar kraftigt från person till person. Viktiga faktorer är användarens sinnestillstånd då preparatet intas, i vilken miljö det sker och doseringen. Om man mår psykiskt dåligt, är upprörd eller på dåligt humör ökar risken för en obehaglig upplevelse, som vanligtvis kallas en snedtripp. Generellt styr användarens sinnestillstånd och miljö rusets beskaffenhet mer än doseringen [9]. Ovana personer kan drabbas hårt av det kraftiga rus ett intag ger på grund av den intensiva och abnorma upplevelsen. Det är inte ovanligt att drabbas av ångest, panik och paranoia.[10] Drogen påverkar personens uppfattning av verkligheten och ovana användare kan få ett kraftigt påverkat omdöme.

Personen kan även uppleva en känsla av ökad förståelse eller insikt, exempelvis av världsalltet, socialt, och personligen. LSD ger i vissa fall upphov till transpersonella upplevelser. Där ingår upplevelser som sträcker sig utanför den etablerade psykologin. Det kan röra sig om mystiska upplevelser, möten med övernaturliga eller allvetande varelser, arketyper och medvetenhet om kosmos uppbyggnad [11].

Ett omdiskuterat fenomen benämnt "flashbacks" som 20–28%[12][13] av användare rapporterar är korta episoder av de psykologiska upplevelserna långt efter drogens verkan är över, vanligtvis dagarna efter. Det finns i nuläget ingen definitiv förklaring av detta fenomen.

LSD kan liksom annan narkotika orsaka en drogutlöst psykos.[14] Dessa kan vara akuta och tillfälliga, men det finns även fall av permanenta psykoser som orsakats av LSD.[15]

Precis som andra hallucinogener, kan LSD också orsaka bestående störningar av sinnesintrycken, så kallad posthallucinatorisk perceptionsstörning, HPPD. Hur stor risken är för att utveckla denna sjukdom efter att ha använt hallucinogener är okänt. Sjukdomen kan göra att den drabbade blir kraftigt begränsad i sitt liv och den ger ofta upphov till starkt ångest.[16] Det finns i nuläget relativt lite kunskap om HPPD och botemedel saknas.

Sensoriska[redigera | redigera wikitext]

Under ett LSD-rus utökas och förändras kraftigt upplevelsen av sinnen, känslor, minnen, tid och medvetandet (hallucinationer). Vanligast är förändringar i perceptionen av ljud- och synintryck. Visuella effekter kan bland annat vara illusionen av stillastående ytor som rör sig eller "andas", spår efter objekt som förflyttas ("trails"), uppträdandet av färgstarka geometriska figurer som rör sig (speciellt med stängda ögon), en intensifiering av färger och ljus, nya texturer och mönster på objekt (fraktalmönster är vanligt förekommande). Auditiva effekter kan bestå av eko-liknande förvrängningar av ljud, ändringar i förmågan att kunna separera flera samtida ljud, och en allmän ökning i upplevelsen av musik.

Stora doser av LSD kan orsaka mycket kraftfulla och grundläggande förändringar av sinnena och perceptionen. Exempel är synestesi, då sinnena sammankopplas och man kan se och/eller känna ljud, samt upplevelsen av att det finns fler tids- eller rumsdimensioner.

Beroende[redigera | redigera wikitext]

I likhet med många andra psykedeliska hallucinogener, anses inte LSD som fysiskt beroendeframkallande inom det medicinska samförståndet och uppfyller inte kriterierna för beroende i DSM-IV.[17][18][19][20] Däremot är det inte alls ovanligt att LSD skapar ett starkt psykiskt beroende, då trippen kan upplevas som så mäktig och viktig att man fortfarande lång tid efteråt, upptas mycket av tankarna på - och är fast besluten att återuppleva trippen (d.v.s. en sorts besatthet).[15]

LSD orsakar också en så kraftig toleransutveckling att effekten efter några dagars regelbundet bruk kan utebli helt.[21][22] Denna toleransutveckling är tillfällig och försvinner efter några dagar till ett par veckor utan användning.

LSD-upplevelsen är ofta så stark att det tar tid för användaren att bearbeta den, vilket vissa också menar talar emot att LSD skulle vara beroendeframkallande.[23]

Användare[redigera | redigera wikitext]

Fram till mitten på 60-talet var LSD mest känt av militären och psykologer som studerade dess terapeutiska effekter. När det först blev mer känt bland allmänheten var det främst studenter, artister, musiker, författare, och missbrukare av andra substanser som använde LSD,[24] hippies kom senare att bli associerade med substansen. LSD nådde sin kulmen under "the summer of love" 1967 då den användes kraftigt. Samma år blev preparatet narkotikaklassat i USA och avtog sedan i popularitet. Under 1970-talet spreds användningen till Sverige, efter det redan hade narkotikaklassats 1966. Många av 1960-talets rockartister och rockgrupper, där i bland The Beatles och Grateful Dead, experimenterade också med drogen i skapandet av sin musik, vilket gav upphov till psykedelisk musik och acid rock. Den tyske författaren och filosofen Ernst Jünger var nära vän till Albert Hofmann, och deltog sedan femtiotalet i flera ickemedicinska försök med LSD. Detta har han skildrat i flera av sina böcker, bl.a. Besuch auf Godenholm (1952) och Psykonauterna (1970).

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

För att tillverka drogen krävs laboratorieutrustning och kunskap inom organisk kemi. Lysergsyra, som är en viktig föregångare kommer från mjöldrygan. Relativt små mängder av råvarorna krävs för att producera stora mängder LSD.

Legal status[redigera | redigera wikitext]

Det är idag olagligt i de allra flesta länder att tillverka, inneha, använda och sälja LSD, något som inte var fallet i USA fram till 1967 och i Sverige till 1966. Innan dess användes preparatet i olika forskningsområden av både läkare, som psykiatern Stanislav Grof och hans s.k. LSD-terapi, och säkerhetsorgan som CIA.

Substansen är narkotikaklassad och ingår i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning I i Sverige, vilket innebär "narkotika som normalt inte har medicinsk användning".[25]

Från och med 1 januari 2010 är drogen laglig att inneha i små mängder (fem doser) i Tjeckien.[26]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT-Reuters (2008-05-03). ”Sista trippen för LSD:ns fader”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=765735. 
  2. ^ Erowid LSD vault - dosage: http://www.erowid.org/chemicals/lsd/lsd_dose.shtml
  3. ^ Militärpsykologiska institutet, MPI-rapport 58 "Kemiska substanser: Effekter, implikationer och applikationer". Sid 27, Dec 1967
  4. ^ Svenska Läkartidningen, "LSD-behandling av neuroser", sid 928
  5. ^ Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (2008). Årlig rapport: situationen på narkotikaområdet i Europa. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. sid. 49. ISBN 978-92-9168-324-6. http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_64227_EN_EMCDDA_AR08_sv.pdf 
  6. ^ Stanislav Grof - Människans okända världar, sid 47. Prisma (1977)
  7. ^ Passie, Torsten; Halpern, John H.; Stichtenoth, Dirk O.; Emrich, Hinderk M.; Hintzen, Annelie (11 November 2008). ”The Pharmacology of Lysergic Acid Diethylamide: A Review”. CNS Neuroscience & Therapeutics "14" (4): sid. 295–314. doi:10.1111/j.1755-5949.2008.00059.x. PMID 19040555. 
  8. ^ Stina Hänhert. ”Hur påverkar LSD hjärnan?”. Drugsmart, CAN. http://www.drugsmart.com/faq/hur-paverkar-lsd-hjarnan/. Läst 21 juli 2014. 
  9. ^ Militärpsykologiska institutet, MPI-rapport 16 "LSD och suggestabilitet. Analys av tidigare litteratur. Del I". Sid 2, Dec 1968
  10. ^ ”LSD och andra hallucinogener”. Drugsmart, CAN. http://www.drugsmart.com/fakta/lsd-och-andra-hallucinogener/. Läst 21 juli 2014. 
  11. ^ Illustrerad Vetenskap Nr 11, sid 56 - 58. Årgång 1986
  12. ^ Blumenfield M (1971). ”Flashback phenomena in basic trainees who enter the US Air Force”. Military Medicine "136" (1): sid. 39–41. PMID 5005369. 
  13. ^ Naditch MP, Fenwick S (1977). ”LSD flashbacks and ego functioning”. Journal of Abnormal Psychology "86" (4): sid. 352–359. doi:10.1037/0021-843X.86.4.352. PMID 757972. 
  14. ^ http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Psykoser/
  15. ^ [a b] ”Drogfakta: LSD”. Drugnews. http://drugnews.nu/drogfakta/narkotika/lsd/. Läst 21 juli 2014. 
  16. ^ ”Hallucinogen Persisting Perception Disorder”. Hppd.info. http://hppd.info. Läst 21 juli 2014. 
  17. ^ "Lagar och droger - narkotika" - Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment Centre)
  18. ^ "NIDA InfoFacts: LSD" - National Institute on Drug Abuse, the Science of Drug and Abuse. http://www.nida.nih.gov/infofacts/LSD.html
  19. ^ Psykiatrins fouu-enhet, karolinska universitetssjukhuset: "Narkotikaberoende", årtal 2007 - 2008
  20. ^ Lüscher C, Ungless MA (November 2006). ”["http://www.plosmedicine.org/article/info:doi/10.1371/journal.pmed.0030437" The Mechanistic Classification of Addictive Drugs]”. PLoS Med. "3" (11): sid. e437. doi:10.1371/journal.pmed.0030437. PMID 17105338. PMC: 1635740. "http://www.plosmedicine.org/article/info:doi/10.1371/journal.pmed.0030437". 
  21. ^ Rikspolisstyrelsens rapport "Farlighetsbedömning av narkotika". RättsPM 2005:17. Utvecklingscentrum Stockholm. December 2005.
  22. ^ "LSD och andra hallucinogener" Sanna Sairanen vid A-klinikstiftelsen.
  23. ^ US Department of Justice, Drug Enforcement Administration. LSD in the United States. Retrieved January 13, 2003, from http://www.usdoj.gov/dea/pubs/lsd/toc.ht
  24. ^ Svenska Läkartidningen, "LSD-25 - En introducerande översikt", År 1967
  25. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1
  26. ^ ”Tunga droger tillåtna i Tjeckien”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/tunga-droger-tillatna-i-tjeckien-1.1020819. Läst 20 december 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]