Tankeförbudet
Tankeförbudet, eller "tankeförbudet om kärnkraft", är en pejorativ term som syftar på en svensk lag som infördes efter Tjernobylolyckan 1986 av Regeringen Carlsson II under Birgitta Dahls tid som ansvarig minister för energi- och miljöfrågorna.[1] Lagen innebar att det blev olagligt att förbereda uppförandet av en kärnreaktor i Sverige, utöver det förbud som infördes mot själva uppförandet.
I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet fanns en 6 § som från 1 februari 1987 löd: "Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor."
Kritik fanns mot denna lag för att den skulle inneburit inskränkningar inom forskning då frågan om att bygga kärnkraftverk i Sverige ytterst är en politisk fråga och ej beroende på om forskning sker eller ej.
Efter beslut i riksdagen 2006 har paragrafen avskaffats.
"2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet dels att 6 § skall upphöra att gälla".
I proposition 2005/2006:76 anger regeringen skälen till avskaffandet av lagen. Regeringen konstaterar där att lagen har hämmat den kärntekniska utvecklingen i Sverige och att lagen dessutom varit tveksam ur ett demokratiskt perspektiv.[2]
[redigera] Källor
- ^ Kärnkraft hett på universiteten igen, Dagens Nyheter 2010-06-01
- ^ http://regeringen.se/content/1/c6/05/77/68/8fa41384.pdf