Tenkterer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tenktererna (latin Tencteri) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som bodde vid floden Rhen vid tiden för Kr.f. enligt Tacitus. Tenktererna bebodde mellersta Rhen mellan floderna Main och Lippe (flod), väster om Teutoburgerskogen. Tacitus nämner att de gjort sig kända som ett modigt ryttarfolk. De tillhörde förmodligen de folkstammar som efter svebernas intrång i Gallien under Ariovistus år 70 f.Kr. inföll på romerskt område innan Caesar lyckades tvinga dem tillbaka. Germanerna började dock efter detta att uppträda allt fientligare mot romarna, och år 16 f.Kr. besegrar sugambrerna tillsammans med tenkterer och usipeter en romersk här på galliskt område. Den romerske härföraren Drusus lyckas dock besegra germanerna vid Rhen år 9 f.Kr. År 6 f.Kr. kräver därför kejsar Tiberius en stor tribut och underkuvelse från dessa folkstammar. Området öster om övre Rhen avfolkades och tenkterernas, usipeternas och tribanternas områden avfolkades och dessa tvingades västerut.

Efter den romerska freden omkring 200 e.Kr. hade de germanska folkstammarna organiserat sig i större folkgrupper, och tenktererna var ett av de folk som gick upp i allemannerna, tillsammans med sveber (främst semnoner) samt tenkterernas istaevonska släktfolk som usipeter och tribanter. De (allemannerna) är ibland delvis synonyma med de sveber som senare tillsammans med bl.a. visigoterna vandrade till den Iberiska halvön och grundade långlivade riken där.