Thomas Perlmann
| Thomas Perlmann | |
 | |
| Född | 2 mars 1959 (65 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Stockholms universitet, bachelor of science Karolinska Institutet, filosofie doktor,  |
| Sysselsättning | Neurobiolog |
| Befattning | |
| Professor (2001–) | |
| Arbetsgivare | Salk Institute of Biological Studies (1991–1994) Karolinska Institutet (1994–) |
| Föräldrar | Peter Perlmann |
| Utmärkelser | |
| Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (1999) | |
| Webbplats | perlmannlab.org/ |
| Redigera Wikidata | |
Rolf Thomas Perlmann, född 2 mars 1959 i Stockholm, är en svensk professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet.[1] År 2006 blev han medlem av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet och blev adjungerad medlem av Karolinska Institutets Nobelkommitté 2008 för att sedan väljas in 2012. Han tog över ordförandeposten i kommittén temporärt under 2016, men utnämndes samma år istället till ständig sekreterare.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Thomas Perlmann studerade vid Stockholms universitet där han 1986 tog en filosofie kandidatexamen i biologi och kemi. Han disputerade 1991 vid Karolinska Institutet på en avhandling om induktion av MMTV-promotorn.[3][4] Han tillbringade sedan två år på Salk Institute och återkom därefter till Karolinska Institutet, där han 2001 utnämndes till professor i molekylär utvecklingsbiologi. Sedan 1996 leder han en forskargrupp vid Ludwiginstitutet för cancerforskning vid Karolinska Institutet.[5][2]
Hans forskningsområde är framför allt signalvägar med koppling till dopamincellers utveckling.[6] Han har även studerat kopplingarna mellan autofagi av dopaminproducerande nervceller i koppling till neurologiska sjukdomar. När regleringen av autofagi togs bort i möss uppstod Parkinson-lika symtom, vilket stärker misstanken om autofagins roll i sjukdomsprocessen.[7] Forskningen har finansierats genom anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Hjärnfonden, Parkinsonfonden och EU:s sjunde ramprogram.
Perlmanns är medförfattare till över 130 vetenskapliga publikationer som har citerats totalt över 18 000 gånger med ett h-index (2021) på 62.[8]
Han var sedan tonåren vän med Michael Nyqvist och blev efter skådespelarens död utvald till talesperson för stiftelsen i hans minne, vars uppdrag är främjandet av skådespelarkonst.[9] Thomas Perlmann är son till professor Peter Perlmann och Hedvig Perlmann.[10]
Opinion[redigera | redigera wikitext]
I samband med krisen i svenska akademin uttryckte Perlmann en oro att händelserna skulle påverka anseendet för de övriga Nobelpriserna. Samtidigt ställde han sig bakom beslutet att ställa in utdelandet av Nobelpriset i litteratur 2018.[11] Han har även i oktober 2020 uttalat sig om könsfördelningen mellan Nobelpristagarna i de naturvetenskapliga ämnena. Perlmann noterade att bara 15 procent av nomineringarna är kvinnor och enbart ett par procent av pristagarna hittills varit kvinnor. Han nämnde även faktorer som kunde öka andelens kvinnliga pristagare som det ökade antalet pristagare inom varje kategori, att kvinnliga medlemmar oftare nominerar kvinnor och tillade att andelen nominerade än så länge inte speglar forskarvärlden, i alla fall inte inom ämnesområde medicin.[12] I samband med Machiariniskandalen meddelade Perlmann i egenskap av företrädare för Nobelförsamlingen att man rekommenderat rektor Harriet Wallberg och Anders Hamsten att avgå eftersom tilltron till dem blivit så pass allvarligt skadat att förtroendet var förbrukat.[13]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1999 - Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.[14]
- 2008 - Invald i Kungliga Vetenskapsakademien med nummer 1576, i klassen för medicinska vetenskaper.[6]
- 2013 - Anslag om 40 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att studera processen kring celldöd hos dopaminerga nervceller och utveckling av Parkinsons sjukdom.[15]
- 2016 - Hilda och Alfred Erikssons pris (tillsammans med Johan Ericson) för ”deras upptäckter som visar hur nervceller mognar i hjärnan till att producera viktiga signalsubstanser och fynd som lägger grund för utveckling av nya terapier vid neurodegenerativa och psykiatriska sjukdomar”.[16]
- 2018 - Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin.[17]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Thomas Perlmann | Medarbetare”. medarbetare.ki.se. https://medarbetare.ki.se/people/thperl. Läst 7 januari 2021.
- ^ [a b] admin. ”Secretary and Office” (på amerikansk engelska). The Nobel Prize in Physiology or Medicine. https://www.nobelprizemedicine.org/selecting-laureates/rokbox/. Läst 7 januari 2021.
- ^ Perlmann, Thomas (1991) (på engelska). The role of the glucocorticoid receptor and chromatin structure in the induction of the MMTV promoter. Stockholm. Libris 7443740. ISBN 91-628-0318-2
- ^ Perlmann, Thomas, (1991). The role of the glucocorticoid receptor and chromatin structure in the induction of the MMTV promoter. ISBN 91-628-0318-2. OCLC 1068145602. https://www.worldcat.org/oclc/1068145602. Läst 16 januari 2021
- ^ Karolinska Institutet: Thomas Perlmann, läst 6 augusti 2009
- ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Kreativa forskare inom medicin och humaniora invalda i akademien Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2008-11-14
- ^ ”Autofagi - ny förklaring till celldöd vid Parkinsons”. Neurologi i Sverige. 28 april 2015. Arkiverad från originalet den 9 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210109084439/http://www.neurologiisverige.se/autofagi/. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Thomas Perlmann”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=C_a8GUkAAAAJ&hl=sv. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Kända skådespelare i ny stiftelse till Michael Nyqvists minne”. DN.SE. 12 juli 2017. https://www.dn.se/kultur-noje/kanda-skadespelare-i-ny-stiftelse-till-michael-nyqvists-minne/. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Peter Perlmann”. DN.SE. 19 juni 2005. https://www.dn.se/arkiv/familj/peter-perlmann/. Läst 16 januari 2021.
- ^ ”Thomas Perlmann: Kan bli problem på sikt för de andra Nobelpriserna - Vetenskapsradion Nyheter”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6946713. Läst 7 januari 2021.
- ^ Stjernquist, Anna (6 oktober 2020). ”Så vill Nobelförsamlingen få in fler kvinnor”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fler-nomineringar-ska-dra-in-kvinnliga-nobelpristagare. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Wallberg och Hamsten uppmanas lämna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/wallberg-och-hamsten-uppmanas-lamna/. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Göran Gustafssonpristagare”. KVA. https://www.kva.se/sv/priser/goran-gustafssonprisen/pristagare. Läst 16 januari 2021.
- ^ ”Cell identity loss a cause of Parkinson's disease” (på engelska). Knut and Alice Wallenberg Foundation. https://kaw.wallenberg.org/en/research/cell-identity-loss-cause-parkinsons-disease. Läst 7 januari 2021.
- ^ ”Akademien belönar forskning kring hjärnan”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210121044122/https://www.kva.se/sv/nyheter/akademien-belonar-forskning-kring-hjarnan-och-membranproteiner. Läst 17 januari 2021.
- ^ ”Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador”. Torsten Söderbergs Stiftelse. 16 maj 2018. https://www.torstensoderbergsstiftelse.se/2018/05/16/torsten-soderbergs-akademiprofessor-i-medicin-vill-fa-hjarnan-att-reparera-sig-sjalv-fran-nervskador/. Läst 7 januari 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Föreläsning om stamcellsforskning på Youtube