Thord Palmlund

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Thord Palmlund
Född10 maj 1931 (92 år)
Lund, Skåne
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragGeneraldirektör, FN-tjänsteman
MakaIngar Palmlund
(1960–1972)
Catherine von Heidenstam
(1975–1994)
Susy Brandwayn
(1999-)

Thord Gustav Palmlund, född 10 maj 1931 i Lund,[1] är en svensk ämbetsman. Han var generaldirektör för Statens Invandrarverk 1980–88 och därefter anställd som FN-tjänsteman vid FN:s utvecklingsprogram 1988–2007.

Palmlund växte upp på landsbygden i Skåne och studerade vid Lunds universitet, där han blev filosofie licentiat. Han var ordförande i Lunds studentkår 1960. Inom ramen för International Student Conference (ISC) medverkade han 1961 i grundandet av International University Exchange Fund (IUEF) som finansierade studier för flyktingar från Södra Afrika.[2]

Inom den svenska förvaltningen[redigera | redigera wikitext]

Palmlund arbetade inom det svenska biståndet 1963–1980,[3][4] först vid SIDA (Swedish International Development Authority) och dess föregångare NIB (Nämnden för internationellt bistånd) med fokus främst på södra Afrika[5] och sedan som representant för SIDA i Pakistan, där samarbetet bland annat omfattade familjeplanering, yrkesutbildning och aspekter av den gröna revolutionen. Från 1970 hörde han till utrikesdepartementets avdelning för internationellt bistånd (U-avdelningen) med ansvar inom det bilaterala biståndet. Han blev statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete 1978.

Från 1980 till 1987 var han ordförande och generaldirektör för Statens Invandrarverk, som hade ansvar för invandring, inklusive flyktingmottagning, och medborgarskap. Antalet asylsökande ökade betydligt under denna period, vilket orsakade debatt. [6] För att fullgöra sitt ansvar för det växande antalet asylsökande, inledde Invandrarverket ett omfattande samarbete med ett flertal av landets kommuner, vilket omfattade mottagande av de asylsökande, inklusive bostäder, och samtidigt avsåg att motverka den pågående koncentrationen av invandrare till förorter kring ett fåtal städer. [7]

Inom Förenta Nationerna[redigera | redigera wikitext]

År 1988 började Palmlund arbeta för Förenta Nationerna i New York. Han var verksam vid UNDP (United National Development Programme), där han var ansvarig för The Management Development Programme, [8] som startats för att förstärka FN:s stöd till länder som begärde hjälp med reformer av sina offentliga förvaltningar. I början av 1990-talet blev programmet en del av organisationens enhet för governance. Sedan 1996 var Palmlunds arbete inriktat på mänskliga rättigheter och dess integration i utvecklingsprocessen inom ramen för generalsekreterare Kofi Annans reform av Förenta Nationerna.[9]

I samarbetet med OHCHR (The Office of the High Commission for Human Rights) svarade Palmlund för genomförandet av HURIST (Human Rights Strengthening) under perioden 1999–2005.[10] Detta program etablerades för att stärka mänskliga rättigheter i samarbetet mellan UNDP:s fältkontor och värdländerna.[11]

Palmlund representerade UNDP i Action 2-programmet, FN-systemets särskilda initiativ för att förstärka mänskliga rättigheter i organisationens verksamhet i utvecklingsländerna.[12][13]

Till biografin Hammarskjöld, A Life (2013) av Roger Lipsey bidrog Palmlund med översättningar, material ur svenska källor och textgranskning främst rörande svenska aspekter av verket.[14]

Det första världskriget och Karlfeldts diktning, som är ett kapitel ur Palmlunds licentiatavhandling, publicerades 1980 av Karlfeldt-Samfundet.[15]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift första gången 1960–1972 med Ingar Palmlund, andra gången 1975–1994 med Catherine von Heidenstam[16] och är sedan 1999 gift för tredje gången med Susy Brandwayn. Han har barnen Andreas och Karin Palmlund i första giftet och Jonas och Petter von Heidenstam i andra äktenskapet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ Sellström, Tor (redaktör) (2002). Liberation in Southern Africa–Regional and Swedish Voices. ISBN 9171064389. http://www.bokus.com/bok/9789171065001/liberation-in-southern-africa. Läst 8 februari 2014.
  3. ^ Palmlund, Thord (1988). "Swedish Development and Foreign Policy", sid. 228–244. Hadjor, Kofi Buenor (redaktör), New Perspectives in North-South Dialogue: Essays in Honour of Olof Palme. London. Third World Communications/I.B. Tauris. ISBN 1850431051. http://www.bokus.com/bok/9781850431053/new-perspectives-in-northsouth-dialogue. Läst 8 februari 2014
  4. ^ Palmlund, Thord (1999), “Ullas Miljon och Så Vidare”, sid. 268–80. och världen växte: biståndet som vi minns det, Sida-seniorerna, Uppsala. ISBN 91-630-7827-9. http://libris.kb.se/bib/7453648. Läst 30 januari 2014.
  5. ^ Sellström, Tor (1999). Sweden and National Liberation in Southern Africa. (Palmlund, Thord, sid. 73–74, 79, 150, 163, 326, 336, 396, 451–52, 477). http://www.bokus.com/bok/9781850431053/new-perspectives-in-northsouth-dialogue. Läst 8 februari 2014.
  6. ^ http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration.html Arkiverad 18 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 22 februari 2014.
  7. ^ Jonas Hugosson och Camilla Maandi, på uppdrag av Hyresgästföreningen (2008), Boendesegregation i Sverige en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre, sid. 23-24. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140228121701/http://www.hyresgastforeningen.se/Om_Oss/ladda_hem/rapporter/Documents/0017_Del_3_Boendesegregation_i_Sverige_juli_2008.pdf. Läst 22 februari 2014. . Läst 22 februari 2014.
  8. ^ “UNDP’s Management Development Program”, Journal of Management Development, Vol. 10 Iss: 6, sid. 48–51. DOI: 10.1108/02621719110141275. http://www.emeraldinsight.com/journals.htm?articleid=879990. Läst 30 januari 2014.
  9. ^ “GPF: Global Policy Forum. Secretary General Kofi Annan's Reform Agenda – 1997 to 2006” http://www.globalpolicy.org/un-reform/un-reform-initiatives/secretary-general-kofi-annans-reform-agenda-1997-to-2006.html. Läst 30 januari 2014.
  10. ^ “United Nations Development Programme/Office of the High Commissioner for Human Rights Programme Document, Human Rights Strengthening – HURIST” ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 november 2004. https://web.archive.org/web/20041112201119/http://mirror.undp.org/magnet/Docs/hr/HURISTNO.htm. Läst 9 februari 2014. . Läst 2014-01-30.
  11. ^ Marks, Stephen P. (2010). "Human rights and development." Joseph, Sarah; Mcbeth, Adam, eds. Research Handbook on International Human Rights Law. ISBN 184720368X. http://www.bokus.com/bok/9781847203687/research-handbook-on-international-human-rights-law. Läst 8 februari 2014.
  12. ^ “Strengthening UN Support for the Promotion & Protection of Human Rights Worldwide, Action 2, Introduction.” ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130514171318/http://www.un.org/events/action2/. Läst 3 maj 2013.  Läst 30 januari 2014.
  13. ^ Jonsson, Urban (2005). “UN System Capacity Development for Human Rights through the ‘Action 2’ Programme”. Eide, Wenche Barth; Kracht, Uwe (eds.) Food and Human Rights in Development. Volume 2. Antwerpen: Intersentia, sid. 489–512. ISBN 9050953859, 9789050953856. http://www.bokus.com/bok/9789050954594/food-and-human-rights-in-development-volume-ii. Läst 8 februari 2014.
  14. ^ Lipsey, Roger (2013). Hammarskjöld: A Life. ISBN 0472118900. http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=Hammarskj%F6ld%3A+A+Life. Läst 8 februari 2014.
  15. ^ Palmlund, Thord (1980). Det första världskriget och Karlfeldts diktning. Karlfeldt-samfundets skriftserie, 0453–3186 ; 11. Falun: Karlfeldt-samfundet. Libris 7744586. ISBN 91-85014-20-6 
  16. ^ Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. sid. 8. Libris 8846085  Tab A2025.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thord_Palmlund&oldid=52611046”