Timothy McVeigh

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Timothy McVeigh
Polisens fantombild och ett fotografi av Timothy McVeigh.
Polisens fantombild och ett fotografi av Timothy McVeigh.
Bakgrundsinformation
Födelsenamn Timothy James McVeigh
Född 23 april 1968
Lockport, New York, USA
Död 11 juni 2001 (33 år)
Terre Haute, Indiana, USA
Dödsorsak Avrättad genom giftinjektion
Straff Dödsstraff
Föräldrar William McVeigh, Mildred Noreen Hill
Gärning: Massmord
Datum 19 april 1995 9.02 (UTC - 6)
Plats Oklahoma City, Oklahoma, USA
Dödade 168
Skadade 650
Vapen Utplacerad bilbomb
Timothy McVeigh förs ut från domstolen i Perry, Oklahoma den 21 april 1995.
Davidianernas Ranch Apocalypse efter FBI:s och militärens stormning den 19 april 1993.
Alfred P. Murrah Federal Building i Oklahoma City efter bombdådet den 19 april 1995.
Federal Correctional Complex i Terre Haute där Timothy McVeigh avrättades den 11 juni 2001.

Timothy James McVeigh, född 23 april 1968 i Lockport, New York, död 11 juni 2001 i Terre Haute, Indiana, var en amerikansk militär, högerextremist och terrorist. Han blev känd för att ha parkerat en skåpbil med sprängmedel framför Alfred P. Murrah Federal Building i Oklahoma City den 19 april 1995. Bombdådet krävde 168 människoliv, varav 19 barn, och 650 personer skadades.[1]

McVeigh, som sympatiserade med den amerikanska milisrörelsen, var fast besluten att hämnas på de federala myndigheterna för deras stormning av Davidianernas högkvarter i Waco, Texas den 19 april 1993, exakt två år tidigare. McVeigh utförde dådet med förhoppning om att det skulle utlösa en revolt mot de, som han ansåg, tyranniska federala myndigheterna. McVeigh fälldes för elva federala brott, dömdes till döden och avrättades med en giftinjektion den 11 juni 2001.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

McVeigh föddes i Lockport 1968. Hans föräldrar, William och Mildred McVeigh, skildes när han var tio år gammal, och han växte upp hos sin far i Pendleton, New York.

När han studerade på high school, utvecklade han ett stort intresse för datorer och lyckades med att hacka sig in på olika offentliga datasystem. Han avlade examen från high school den 2 juni 1986 med tämligen låga betyg.[2] McVeigh blev med tiden särskilt intresserad av handeldvapen och vapenlagar och fokuserade på det andra tillägget till Bill of Rights, vilket i översättning lyder: "Enär en välorganiserad milis är nödvändig för en fri Stats säkerhet, skall Folkets rätt att inneha och bära vapen ej kränkas."[3]

Soldat[redigera | redigera wikitext]

Vid tjugo års ålder tog McVeigh värvning i USA:s armé. Han fortsatte att intressera sig för vapen och läste även om olika typer av sprängmedel.[4] McVeigh förärades med en Bronze Star för sin tjänstgöring i Kuwaitkriget (1990–1991). Han hade utmärkt sig som en enastående skytt i 1st Infantry Division. Innan McVeigh kommenderades till Kuwait, var han stationerad vid Fort Riley i Kansas, där han bland annat genomgick en kurs i militärt ledarskap. McVeigh sade senare, att han i armén fick lära sig att stänga av sina känslor.[5] Efter att ha återvänt från Kuwait bestämde sig McVeigh för att inträda i U.S. Army Special Forces, men han misslyckades i de krävande inträdestesterna och lämnade armén.

Vägen till Oklahoma City[redigera | redigera wikitext]

1992 hankade han sig fram på ströjobb och blev alltmer ilsken över hur myndigheterna behandlade människor som bar vapen. McVeigh ansåg, att det var varje medborgares fulla rätt att bära vapen för att kunna försvara sig. I april 1993 for han till davidianernas högkvarter Ranch Apocalypse i Waco, Texas för att visa dem sitt stöd då de blivit belägrade av FBI och militären. McVeigh propagerade för allas rätt att bära vapen och delade ut flygblad.

McVeigh hade även blivit mycket upprörd över FBI:s agerande vid Ruby Ridge i norra Idaho 1992, då en prickskytt vid FBI Hostage Rescue Team, Lon Horiuchi, hade skjutit ihjäl en civilperson. Horiuchi hade även varit på plats i Waco. Vid vapenmässor lämnade McVeigh ut Horiuchis adress i hopp om att någon inom den patriotiska rörelsen skulle döda denne.[6] Vid vapenmässor brukade McVeigh även göra reklam för boken The Turner Diaries, publicerad 1978 av vit separatism-ledaren William Pierce under pseudonymen Andrew Macdonald. The Turner Diaries skildrar hur de vita gör revolution och störtar de federala myndigheterna i USA och därefter inleder ett raskrig i vilket samtliga judar och icke-vita förintas.[7] I april 1993 flyttade McVeigh tillfälligt in hos Terry Nichols på dennes lantgård i Michigan. Nichols, som skulle bli McVeighs medbrottsling, lärde McVeigh att tillverka egna bomber. Den 19 april 1993 stormade FBI och militären davidianernas högkvarter, och det hela slutade med att 74 personer, varav ungefär 25 var barn, dog i den eldhärjade byggnaden. Militären hade använt CS-gas, en typ av tårgas, mot kvinnor och barn; särskilt denna omständighet gjorde McVeigh än argare och mera frustrerad. McVeigh fortsatte sin agitation mot myndigheterna, och började att själv experimentera med olika typer av bomber och sprängmedel, bland annat rörbomber.

McVeigh ruvade nu på hämnd för blodbadet i Waco. Han funderade över att mörda prickskytten Lon Horiuchi och även justitieminister Janet Reno, som han ansåg bar ansvaret för Waco-belägringens blodiga upplösning.[8]

Bombdådet[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med Terry Nichols tillverkade McVeigh en ANFO-sprängladdning och placerade den i lastutrymmet på en gul skåpbil. Bomben bestod av cirka 2 300 kg ammoniumnitrat och nitrometan, ett bränsle som bland annat används i dragracingfordon. Den 19 april 1995 körde McVeigh skåpbilen in i centrala Oklahoma City, och innan han parkerade den framför Alfred P. Murrah Federal Building, stannade han till och antände en femminuters-stubin. Klockan 09.02 lokal tid detonerade bomben och förstörde byggnadens norra del. Vid denna tidpunkt hade kontoren och daghemmet i byggnaden öppnat för dagen. Förödelsen blev enorm, och sprängdådet dödade 168 personer, varav 19 barn, och sårade 650. McVeigh visade ingen ånger över de dödade barnen, som han benämnde som "sidoskador"[9], men han påstod att han skulle ha valt ett annat mål om han hade vetat att daghemmet var öppet.

En dryg timme efter bombdådet, när McVeigh färdades i sin Mercury Marquis på Interstate 35 i närheten av Perry, Oklahoma, stannades han av polismannen Charles J. Hanger, som hade noterat att McVeighs bil saknade registreringsskylt. McVeigh erkände att han bar ett vapen, och greps för att ha framfört ett fordon utan registreringsskylt samt olaga vapeninnehav. När McVeigh greps efter dådet bar han en T-shirt med en bild på Abraham Lincoln och den latinska sentensen "Sic semper tyrannis". På T-shirtens ryggsida stod bland annat ett citat av Thomas Jefferson: The tree of liberty must be refreshed from time to time with the blood of patriots and tyrants.[10] En omfattande eftersökning av misstänkta gärningsmän hade inletts efter bombdådet, och tre dagar senare insåg polisen att den redan arresterade McVeigh var identisk med den person de sökte.

Rättegång och död[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta avkunnade dödsdomar i USA dömdes McVeigh till döden av en federal domstol. Formellt dömdes han för mordet på åtta federalt anställda; sammanlagt dömdes han på elva punkter.[11] Ytterligare 160 personer hade dödats i bombdådet; mordet på dessa personer föll under delstaten Indianas jurisdiktion, men då McVeigh hade dömts till döden av en federal domstol åtalades han aldrig för dessa mord av Indiana.[12]

Den 2 juni 1997 fälldes McVeigh på samtliga elva punkter enligt det federala åtalet, och den 13 juni 1997 ådömdes han dödsstraff. Efter flera år av nådesansökningar och ytterligare utredningar avrättades McVeigh genom giftinjektion klockan 07.14 lokal tid den 11 juni 2001 i det federala fängelset, Federal Correctional Complex, i Terre Haute i delstaten Indiana. McVeigh yttrade inte några sista ord, utan han hade i förväg lämnat in dikten "Invictus" av den engelske poeten William Ernest Henley. Dikten avslutas med orden: "I am the master of my fate: I am the captain of my soul."[13] McVeighs kropp kremerades, och hans aska överlämnades till hans advokat som strödde ut den på hemlig ort.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Global Terrorism Database Hämtdatum 2011-04-22.
  2. ^ "An Ordinary Boy's Extraordinary Rage". The Washington Post 2 juli 1995.
  3. ^ The Bill of Rights: Amendment II
  4. ^ Michel, Lou; Herbeck, Dan (2001) (på engelska). American Terrorist: Timothy McVeigh and the Oklahoma City bombing (1 uppl.). New York: Regan Books e. sid. 61. Libris 8273463. ISBN 0-06-039407-2 
  5. ^ BBC News – Profile: Timothy McVeigh
  6. ^ Michel, Lou; Herbeck, Dan (2001) (på engelska). American Terrorist: Timothy McVeigh and the Oklahoma City bombing (1 uppl.). New York: Regan Books e. Libris 8273463. ISBN 0-06-039407-2 
  7. ^ Extremism in America: The Turner Diaries
  8. ^ Timothy McVeigh's Letter to Fox News
  9. ^ ”McVeigh Admits Bombing, Calls Children 'Collateral Damage'” The Denver Channel
  10. ^ "Timothy McVeigh & Terry Nichols: Oklahoma Bombing"
  11. ^ Eddy, Mark, Lane, George, Pankratz, Howard & Wilmsen, Steven (3 juni 1997). ”Guilty on every count” (på engelska). Denver Post. http://extras.denverpost.com/bomb/bombv1.htm. Läst 24 april 2011. 
  12. ^ Timothy McVeigh: The Path to Death Row CNN.com Transcripts
  13. ^ Any Last Words?
  14. ^ The Death of Timothy McVeigh