11 juni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     11 juni     ►►
Veckodag 2014: Onsdag
Maj · Juni · Jul
Årets 162:a dag
(163:e under skottår)
203 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 11 juni

Se även Mall:11 juni

11 juni är den 162:a dagen på året i den gregorianska kalendern (163:e under skottår). Det återstår 203 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Bertil och Berthold
  • Föregående i bokstavsordning
    • Barnabas – Namnet fanns, till minne av en av aposteln Paulus medarbetare, som ska ha grundat den första kyrkan på Cypern, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
    • Berit – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 13 oktober.
    • Berthold – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 8 februari, men återfördes 2001 till dagens datum.
    • Bertil – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Eskil – Namnet har förekommit både på dagens datum och 6 oktober, innan det, långt innan 1901, flyttades till 12 juni, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Barnabas och Eskil
    • 1901–1985 – Bertil
    • 1986–1992 – Bertil, Berit och Berthold
    • 1993–2000 – Bertil och Berit
    • Från 2001 – Bertil och Berthold
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1042Konstantin IX Monomachos utnämns till kejsare av bysantinska riket, sedan den regerande kejsarinnan Zoë Porphyrogenita har utsett honom till make och medregent – trots att han har konspirerat mot hennes förre make, kejsar Mikael IV. Hon kommer emellertid inte att bli Konstantins medregent, utan överlåter regeringsmakten på honom. Hon förblir därmed kejsargemål till sin död 1050, medan Konstantin förblir kejsare till sin död 1055.
  • 1488 – När den skotske kungen Jakob III stupar i slaget vid Sauchieburn under det skotska adelsuppror, som pågår mot kungen, utnämner de upproriska hans 15-årige son Jakob IV till hans efterträdare på den skotska tronen.[1] Därigenom tar upproret snart slut, och hans regeringstid präglas av att den skotska kungamakten stärks – han anses allmänt vara den mest framgångsrike monarken av ätten Stuart.
  • 1727 – Vid Georg I:s död efterträds han som kung av Storbritannien och Irland av sin son Georg II. Han blir därmed den sista brittiska monark, som är född utanför Storbritannien.
  • 1770 – Den brittiske upptäcktsresanden James Cook och hans besättning blir de första européer, som upptäcker Stora barriärrevet utanför Australiens nordöstkust. Upptäckten sker, då deras fartyg, barken HMS Endeavour, går på grund på revet (på ett rev som därför har fått namnet Endeavourrevet). Efter några försök kommer man loss och letar i två dagar efter en lämplig plats att laga fartyget på. Den 13 juni finner man en flodmynning (där Cook ger floden namnet Endeavourfloden), där man den 17 juni lyckas ställa fartyget på ett lämpligt grund, så att man kan reparera det. Först den 5 augusti kan man fortsätta resan mot Batavia.
  • 1903 – Kung Alexander I av Serbien och hans gemål drottning Draga blir bestialiskt mördade på kungliga slottet i Belgrad av några berusade officerare, som har brutit sig in i palatset. Morden sker efter att Alexander har blivit alltmer impopulär, dels genom att gifta sig med den 12 år äldre Draga (som har varit hans mors hovdam) och därigenom orsakat skandal, och dessutom har velat utse hennes bror till tronföljare, samt att han har genomfört en statskupp, för att endast ha lojala män i parlamentet. Därför har en grupp officerare, bland annat ledda av organisationen Svarta handens ledare Dragutin Dimitrijević gjort militärkupp och morden sker som en del av denna. Då liken har blivit synnerligen lemlästade och dessutom efteråt slängts på en gödselhög väcker de stor avsky bland Europas hov och det dröjer länge innan den nya serbiska regeringen, ledd av Petar Karađorđević, erkänns av andra länder, med undantag av Ryssland, som snabbt erkänner den nya regimen – dels för att Karađorđević är tsar Nikolaj II:s skyddsling, dels för att Serbien genom regimskiftet lägger om sin politik från att ha varit vänligt sinnat till att bli mer fientligt inställt till Rysslands ärkefiende Österrike-Ungern.
  • 1985 – Den obemannade sovjetiska rymdsonden Vega 1 passerar planeten Venus och släpper utrustning på den, för att man ska kunna undersöka planetens atmosfär och yta. Sedan den likaledes obemannade rymdsonden Vega 2 har passerat fyra dagar senare använder man Venus dragningskraft, för att skicka sonderna mot Halleys komet, som man når fram till i mars året därpå.
  • 1994 – Sedan den 24-årige fänriken Mattias Flink i Falun kvällen innan har supit sig berusad och bland annat grälat med sin flickvän beväpnar han sig med en AK5:a och en Glock 17-pistol, varpå han tidigt på morgonen ger sig ut i Falun och skjuter totalt tio personer. Sju av dem (fem kvinnor och två män i åldrar mellan 20 och 35 år) dör av skottskadorna, medan de övriga tre överlever. Flink döms i tingsrätten till 32 års fängelse för morden, medan hovrätten ändrar straffet till livstids fängelse och högsta domstolen till 30 års fängelse. Detta massmord blir det värsta i Sverige (räkna i antal offer) sedan Hurvamorden 1952.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”United Kingdom” (på engelska). World Statesmen. http://worldstatesmen.org/United_Kingdom.html#Scotland. Läst 2 maj 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]