Dödsstraff
Wikipedia
Blått: dödsstraff avskaffat
Grönt: dödsstraff avskaffat för vanliga brott
Orange: dödsstraff ej avskaffat men ej använt senaste 10 åren
Rött: dödsstraff tillämpas
Dödsstraff innebär att en brottsling döms av domstol till döden genom avrättning.
[redigera] Dödsstraffet i världen
Dödsstraffet förekommer idag i många stater i världen, inklusive i världens tre största demokratier, Indien, USA och Japan. Enligt Amnesty International avrättades 2 148 personer under 2005, 94 procent av dem i något av fyra länder: 1 700 i Kina, 94 i Iran, 60 i USA och 86 i Saudiarabien. 69 länder har kvar dödsstraffet i sin lagstiftning och har genomfört avrättningar de senaste 10 åren, 25 länder har kvar straffet men har inte verkställt det på minst 10 år, 11 länder har kvar dödsstraff bara för vissa speciella brott (i allmänhet brott i krigstid). 86 länder har helt tagit bort straffet ur lagstiftningen. Antalet dödsdomar minskar totalt sett i världen, på grund av att antalet minskar i Kina.
[redigera] Dödsstraff i Europa
Medlemsstater i Europeiska unionen tillåter inte dödsstraff, eftersom det strider mot tilläggsprotokoll nummer 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Medlemskap i Europarådet har något mindre stränga regler i frågan – medlemmar där får ha kvar dödsstraffet i lag men får inte verkställa avrättningar. Sålunda är Ryssland medlem i Europarådet eftersom man har slutat avrätta dömda. Av de europeiska länderna är det bara Vitryssland som fortfarande utdömer och verkställer dödsstraff, och följaktligen är landet inte medlem i Europarådet. I övrigt är Europa fritt från verkställande av dödsstraff och till övervägande delen också från utdömandet av straffet. Turkiet har som led i anpassningen till EU och medlemsansökningsprocessen tagit bort dödsstraffet. Åtskilliga EU-länder hade dödsstraff i lagen så sent som i slutet på 1990-talet.
[redigera] Belgien
Den sista civila avrättningen verkställdes 26 mars 1918 då Emilie Ferfaille avrättades med giljotin för mord. Landet hade då haft moratorium sedan 1863. Efter andra världskriget verkställdes 242 avrättningar (utförda mellan november 1944 och augusti 1950). Dödsstraffet avskaffades för alla brott 1 augusti 1996.
[redigera] Cypern
De sista civila avrättningarna gick i verkställighet den 13 juni 1962 då Hambis Zacharia, Michael Hiletikos och Lazaris Demetriou hängdes. Dödsstraffet avskaffades för alla brott den 19 april 2002.
[redigera] Danmark
Den sista civila avrättningen utfördes 11 augusti 1892 och den sista militära 15 juli 1950. Dödsstraffet avskaffades för brott i fredstid 1933 (beslut fattat 15 april 1930). För brott begångna i krigstid avskaffades straffet 1 juni 1978.
[redigera] Estland
Den sista avrättningen verkställdes den 11 september 1991 då Rein Oruste avrättades med nackskott. Dödsstraffet avskaffades för alla brott den 18 mars 1998.
[redigera] Finland
Den sista civila avrättningen utfördes 8 juli 1825. Moratorium rådde till och med 1894 då dödsstraffet återinfördes men inga avrättningar för civila brott kom att utföras. Militära avrättningar utfördes under både frihetskriget och andra världskriget (ungefär 500 avrättningar gick i verkställighet under perioden 1939-1944). Dödsstraffet avskaffades i lagen för civila brott 9 december 1949 och för alla brott 5 maj 1972.
[redigera] Frankrike
Den sista avrättningen verkställdes den 10 september 1977 då Hamida Djandoubi avrättades med giljotin. Dödsstraffet avskaffades för alla brott den 9 oktober 1981.
[redigera] Grekland
Den sista avrättningen i Grekland verkställdes 25 augusti 1972 då massmördaren Vassils Lymberis avrättades genom arkebusering. Dödsstraffet avskaffades för civila brott 1993.
[redigera] Irland
Dödsstraffet avskaffades 11 juli 1990. Den sista avrättningen verkställdes 20 april 1954 då Michael Manning hängdes för mord. Sedan 2001 är återinförande av dödsstraffet grundlagsvidrigt efter en folkomröstning.
[redigera] Island
Den sista avrättningen utfördes 12 januari 1830. Dödsstraffet avskaffades för civila brott 1928 och för alla brott 12 februari 1940.
[redigera] Italien
Dödsstaffet avskaffades för civila brott den 10 augusti 1944. Precis som hos många andra länder som varit med i andra världskriget utfördes ett antal avrättningar för militära brott efter detta datum. Dödsstraffet avskaffades för alla brott 1994.
[redigera] Lettland
Den sista avrättningen verkställdes i januari 1996 då Rolands Bermanus-Lackeus avrättades med nackskott. Dödsstraffet avskaffades för civila brott 1999 men kvarstår i den militära lagstiftningen.
[redigera] Litauen
Den sista avrättningen verkställdes 12 juli 1995 då Boris Dekanidze avrättades med nackskott. Dödsstraffet avskaffades för alla brott 21 december 1998.
[redigera] Luxemburg
Den sista civila avrättningen verkställdes 7 augusti 1948 vid en tidpunkt då moraturium hade varit i kraft sedan 1821. Dödsstraffet avskaffades för alla brott 17 maj 1949.
[redigera] Malta
Malta har inte som självständig nation haft dödsstraff. Den senaste avrättningen i landet verkställdes under andra världskriget.
[redigera] Nederländerna
Sista civila avrättningen verkställdes 31 oktober 1860 då Johan Nathan hängdes för mord. Dödsstraff för mord avskaffades 1870. Efter andra världskriget utfördes ett tiotal militära avrättningar, den sista 21 mars 1952. Dödsstraffet avskaffades för alla brott 11 april 1982.
[redigera] Norge
Den sista civila avrättningen 25 februari 1876 och den sista militära 28 augusti 1948. Dödsstraffet togs bort ur den civila strafflagen 1 januari 1905 (beslutet hade fattats redan 1902). För brott begågna i krigstid avskaffades straffet slutgiltligen 1979. [1]
[redigera] Polen
Den sista avrättningen utfördes 1987 då seriemördaren Pawel Tuchlin hängdes i Gdansk. Dödsstraffet avskaffades för alla brott 1 september 1998.
[redigera] Portugal
De sista civila avrättningarna verkställdes 22 april 1846 då två personer hängdes i Lagos. Dödsstraffet avskaffades för civila brott 1 juli 1867. För militära brott avskaffades straffet 1977.
[redigera] Rumänien
De sista avrättningarna i Rumänien som verkställdes skall ha varit de av det f.d. diktatorsparet Nicolae och Elena Ceausescu på juldagen 1989. Den 7 januari 1990 avskaffades dödsstraffet för alla brott.
[redigera] Slovenien
Slovenien har inte verkställt några avrättningar som självständig stat. Dödsstraffet avskaffades för alla brott innan självständigheten.
[redigera] Spanien
De sista avrättningarna verkställdes 27 september 1975. Dödsstraffet avskaffades för civila brott 1978 och för alla brott 1994.
[redigera] Storbritannien
Dödsstraffet avskaffades för alla brott 1 september 1998. Då hade ingen avrättning gått i verkställighet sedan 13 augusti 1964 och straffet hade då varit avskaffat för civila brott i England, Skottland och Wales sedan 8 september 1965, Guernsey sedan 24 augusti samma år, Nordirland sedan 1973, Jersey sedan 1986 och Isle of Man sedan 1993.
[redigera] Sverige
I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid 30 juni 1921 (i enlighet med riksdagsbeslut 7 maj 1921 om lag 1921:288 och Kungl. Maj:ts proposition 1921:144)[2]. År 1973 avskaffas dödsstraffet för brott begågna i krigstid i enlighet med lag 1973:17-20. 1975 förbjöds dödstraffet i grundlagen med frasen "Dödsstraff får icke förekomma"[3].
Den sista avrättningen
Den sista avrättningen i Sverige utfördes 23 november 1910 då Johan Alfred Ander/Johan Alfred Andersson-Ander avrättades på Långholmen med giljotin (Då var den första och sista gången giljotinen användes i Sverige), detta efter att han den 5 januari 1910 i samband med rån strax bortanför det nuvarande Utrikesdepartementet i Stockholm mördat Victoria Hellsten med ett besman. Den sista dödsdömda i Sverige som inte benådades var den så kallade änglamakerskan Hilda Nilsson som dömdes till döden den 14 juli 1917 och tog livet av sig i fängelset några dagar senare.
[redigera] Tjeckien & Slovakien
Tjeckoslovakien avskaffade dödsstraffet för alla brott den 1 juli 1990. Varken Tjeckien eller Slovakien har återinfört detta straff för några brott sedan dess.
[redigera] Tyskland
Västtyskland verkställde aldrig några avrättningar och hade lagstiftat mot dödsstraffet i konstitutionen. Den sista avrättningen i Östtyskland verkställdes 26 juni 1981 då Verner Teske arkebuserades för förräderi. Östtyskland avskaffade dödsstraffet 1987.
[redigera] Ungern
Den sista avrättningen utfördes 1988. Den 24 februari 1990 avskaffades dödsstraffet för alla brott.
[redigera] Österrike
Den sista avrättningen utfördes 24 mars 1950 då Johann Trnka hängdes för mord.
[redigera] Dödsstraff i övriga världen
[redigera] USA
I USA tillämpas dödsstraff, men det är stor skillnad mellan olika delstater. Några delstater har avskaffat dödsstraffet eller tillämpar det inte i praktiken. USA är idag ett av de länder som har högsta andelen dödsstraff.
[redigera] Japan
Dödsstraffet används i Japan, och enligt undersökningar stöder 79.3 procent av befolkningen avrättningarna. För det mesta appliceras straffet endast som ett svar på flera mord begågna av samma person, eller mord i kombination med våldtäkt eller rån. Sedan 1946 har 766 mördare dömts till döden, varav 608 avrättas. För tillfället väntar 104 personer på avrättning i Japan.
[redigera] Kina
2007 meddelade Amnesty att mer än 90 procent av världens dödsstraff sker i Kina. Den officiella siffran är 3 400 avrättningar 2007 men Amnesty menar att det förmodligen är ett stort mörkertal och att det korrekta antalet ligger omkring 10 000.
[redigera] Indien
I Indien så tillämpas dödsstraffet sällan med ett femtiotal personer avrättade sedan sjuttiotalet, men kritiker hävdar att mörkertalet är stort. Den senaste personen att avrättas var Dhananjoy Chatterje som avrättades i augusti 2004 för att ha våldtagit och mördat en 14-årig flicka.
[redigera] Singapore
I Singapore avrättar man vanligtvis med hängning, och landet är ett av de minst restriktiva länderna när det gäller användande av dödsstraff. Det vanligaste brottet som leder till avrättning är innehav av en större mängd narkotika. Runt 400 personer har avrättats i Singapore av den nuvarande bödeln.
[redigera] Länder som har avskaffat dödsstraffet
De länder som först tog bort dödsstraffet ur lagstiftningen var Venezuela (1863), San Marino (1865), Costa Rica (1877), Norge (1902) Panama (1903), Ecuador (1906), Uruguay (1907), Colombia (1910) och Island (1928). Irland gjorde återinförande av dödsstraff förbjudet i grundlagen, genom folkomröstning 2001. I Norge återinfördes dödsstraffet retroaktivt för brott begångna under andra världskriget, och 38 människor avrättades 1945 till 1948 (25 norrmän, tolv tyskar och en dansk), varefter dödsstraffet åter avskaffades. Motsvarande hände även i en del andra länder som varit inblandade i andra världskriget.
[redigera] Filosofin kring dödsstraff
Dödsstraffets varande eller icke varande har diskuterats på ett antal olika sätt. Här beskrivs enkelt och summariskt tre moralfilosofiska skolor och hur man utifrån den beskrivna skolans diskurs kan diskutera dödsstraffet. Se även straffteori.
[redigera] Utilitarism
Utilitarismen är en morallära som förespråkar att vi skall handla så att följdriktigheterna av detta handlande gör så att den sammantagna lycka (förmånsrätter med mera) blir så hög som möjligt för alla berörda sidor. Detta leder till att utilitaristen bedömer huruvida ett dåd är rätt eller fel är konsekventialistisk. En sann utilitarist skulle antagligen yttra sig det beror på, om man frågar denne om dödsstraffet. Den utväg som får de bästa konsekvenserna för den uppsamlade mänskligheten är det som vi självklart också bör agera efteråt. Det ger att det finns såväl flitiga dödsstraffsförespråkare och motståndare som tillkallar sig utilitarister. Förespråkarna för dödsstraff påvisar att gärningsmän som avrättas inte mer kan återfalla i brott, vilket innebär att människor besparas lidande. Man parlamenterar också ofta utifrån antagandet att dödsstraffet har en avskräckande effekt på brottslingar av grövre brott. Här engagerar man att människan besitter en i jämförelse med hög grad av rationalitet och självständighet. Genom att en människa som är på väg att begå ett grovt brott som är styrkt med dödsstraff (till exempel mord) väljer denne i högre utbredning att inte begå detta brott i rädsla av att åka fast och därmed bli avrättad. Därmed undgår offret att bli mördat, något som är inte negativt för den samlade lyckan. En utilitaristisk dödsstraffsförespråkare menar att det i en värld med dödsstraff sker att massor av människor undgår smärtan de skulle kunna råka ut för. De menar också att detta förskonade ifrån lidande är större än det lidande de som döms till dödsstraff utsätts för. Ett vanligt skäl mot ovanstående diskussion är att sätta ifråga om människan är så effektiv som tänkesättet antar. Om de flesta grova brott som enligt talesmännen bör ligga till grund för dödsstraff begås av sjuka, förvirrade eller starkt affektiva personer faller straffets avskräckande effekt. Beccaria menade också att det avskräckande i ett straff snarare ligger i dess förutsägbarhet än i dess grymhet. Ett annat utilitaristiskt argument för dödsstraffet är mer utvalt inriktad på den klandrade brottslingen. Här menar man att dödsstraffet är kort och eftertryckligt och bör därmed också vara mer tillmötesgående än ett långt fängelsestraff som normalt är utfallet av grov våldsbrottslighet. Om den dömde lider mindre bör också den hopräknade lyckan vara större. Det finns även utilitaristiska motståndare. Den vanligaste orsaken hos dem är, som vi visat ovan, att man ifrågasätter straffets motbjudande effekt. Om inte straffet skrämmer från att göra brott i någon större utbredning är det ur utilitaristens synsätt helt meningslöst. Inget onödigt lidande blir ju hindrat. Snarare ökar smärtan i världen i och med att man avrättar ett antal människor. En ytterligare orsak med en utilitaristisk karaktär är att dödsstraffet tar en risk att trappa upp en allmän samhällelig våldsspiral. Vidare så kanske det driver brottslingar som vet att de kommer att dömas till dödsstraff om de åker fast till att ta till allt mer desperata metoder. Till exempel gisslandrama antas öka. Båda dessa exempel tyder på en minskad lycka i världen. Ett annat vanligt argument är att dödsstraffet riskerar att skapa en allmän social oro. Det kan till exempel handla om rädsla av att bli oskyldigt dömd till döden.
[redigera] Pliktetiken eller deontologi
Pliktetiken har en genomgripande annorlunda väg ut när de försöker betygsätta hur människan bör handla. Här försöker man istället hitta lagar för huruvida gärningar är förbjudna eller förordnade, oavsett vilka följderna av detta handlingssätt kan tänkas bli. Att vi skall handla utifrån en moralisk plikt. Ett av de mest kända proverna på att formulera en sådan moralisk plikt är Kant med sin bestämda befallning. En vanlig pliktetisk synpunkt är att livet är heligt och att det därför inte är rätt att döda någon. Detta kan man tycka borde ge att pliktetiker i allmänhet är dödsstraffsmotståndare. Så är dock inte fallet, vi skall visa att det finns såväl förespråkare som motståndare även i det pliktetiska lägret. Pliktetiska motståndare har för vana mena att det alltid är orätt att aktivt och uppsåtligt döda en annan människa oavsett vad konsekvenserna är. Därför är det också oacceptabelt med dödsstraff. Denna ståndpunkt tar ingen hänsyn till om världen blir bättre eller odugligare med dödsstraff. Oavsett vilket är dödande fel och därför även dödsstraff.
Pliktetiker kan även ange sina skäl i en helt annan kurs. Likt föregångaren Kant menar många pliktetiker att brott och straff är intimt förenade. Gärningsmannen som begått ett sånt förfärligt brott ges dödsstraff av rättviseskäl. Utgångspunkten för detta samtal är lika som för motståndaren. Nämligen att livet är heligt. Om en person har tagit en annans liv har den använt sitt eget. Straffet är det vill säga inte till för att stilla offret eller dess anhörigas krav på rättvisa. Pliktetikerns rättrådighet är riktad till gärningsmannen, för att ge denne gottgörelse. Om en förbrytare förtjänar sitt straff får denne gottgörelse genom att sona för sitt brott. Här kan man göra en intresseväckande jämförelse med den förre beskrivna utilitarismen. De talade om att man inte bör tillåta dödsstraffet om det bara orsakar överflödigt lidande hos förövaren. Pliktetikern talar istället om ett sedligt nödvändigt lidande.
[redigera] Rättighetsetik
Om man är en rättighetsetiker så tillkänner man alla människor och ibland även djur ett antal universella rättigheter. Och då är det människornas skyldighet att därmed inte kränka dessa rättigheter. Huruvida en handling är moralisk korrekt är med andra ord baserad på om några rättigheter blir kränkta. Rättighetsetiker har ofta också tänkt sig att dessa rättigheter bör institutionaliseras i någon form av samhälleligt kontrakt. Och en av dessa rättigheter är då alla människors rätt till sitt eget liv. Detta borde få konsekvensen att dödstraffet är förkastligt. Och så har också de flesta rättighetsetiker resonerat. Människor har alltid rätt till sitt liv och det kan inga argument om avskräckning (utilitarismen) eller vedergällning (pliktetiken) ändra på. Men det finns också rättighetsbaserade argument för dödsstraffet. En av rättighetsetikens grundvalar är att offret (jämför pliktetiken) har rätt till upprättelse om ett brott har begåtts. Dennes rättigheter har ju kränks och den bör därför kompenseras. Vissa av dem säger eller menar att dödsstraffet är en sådan kompensation. Och det kan noteras att när FN:s allmänna förklaring antogs 1948 med artikel 3, "rätten till liv", så accepterade samtidigt nästan alla stater dödsstraffet.
[redigera] Debatt
SIFOs samhällsbarometer från 1997 visar att en minoritet på omkring 40% är för dödsstraff[4]. 2006 års samhällsbarometer visar enligt tidningen Metro på en siffra på 33% som anser att de finns brott som borde bestraffas med döden, och 56% emot[5]. Viktigt att notera när det gäller den här typen av undersökningar är hur frågan har ställts. Även om man anser att vissa brott kanske borde bestraffas med döden så är det inte därmed säkert att man vill ha dödsstraff.
[redigera] Källor
- ^ http://www.geocities.com/richard.clark32@btinternet.com/europe.html
- ^ Överheten och svärdet - dödsstraffsdebatten i Sverige 1809-1974
- ^ Överheten och svärdet - dödsstraffsdebatten i Sverige 1809-1974 av Ivar Seth
- ^ http://theses.lub.lu.se/archive/2005/05/23/1116838386-25347-80/buppsats.pdf
- ^ http://www.metro.se/se/article/2006/11/07/08/2045-23/index.xml
[redigera] Se även
- Avrättning, beträffande de metoder som används
- Dödsstraff i USA, lista efter delstat
[redigera] Externa länkar
- Över 800 citat om dödsstraff
- In Favor of Capital Punishment - Citat för dödsstraff
