Judar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om etniciteten judar. För religionen, se judendom.
Judar
Albert Einstein, Maimonides, Golda Meir, Emma Lazarus
Albert EinsteinMaimonidesGolda MeirEmma Lazarus
Antal sammanlagt
Cirka 13,8 miljoner2013
Regioner med betydande antal
 Israel 6 135 000 [1]
 USA 6 500 000 [1]
 Frankrike 492 000 [1]
 Kanada 373 000 [1]
 Storbritannien 297 000 [1]
 Ryssland 228 000 [1]
 Argentina 184 000 [1]
 Tyskland 118 000 [1]
 Brasilien 96 000 [1]
 Australien 88 831 [2]
 Ungern 80 000–100 000 [3]
 Ukraina 80 000 [1]
Övriga 400 000-500 000
Språk

Hebreiska, jiddisch, ladino och andra judiska språk
Judar i diaspora talar dagligdags landets språk, främst engelska, hebreiska, jiddisch, ryska

Religion

Judendom

Judar är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina eller Israel. Enligt i huvudsak ortodox judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin.

Antalet judar är ungefär 13,8 miljoner, varav ungefär 18 000 i Sverige. [4][5]

Inriktningar[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika inriktningar i judendomen. De största är ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Efter storkonungen Salomos död splittrades riket i två delar på 900-talet f.Kr. Stammarna i det norra riket, Israel, kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi.

Det judiska folket är genom sin historia bärare av den judiska religionen.

Historia i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Judar i Sverige

Skandinaviens första synagoga inrättades i Marstrand. 1782 fick judar lov att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping genom judereglementet. Några år senare utsträcktes tillståndet att även gälla Karlskrona. Först år 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rättigheter.[6]

Konvertiter[redigera | redigera wikitext]

Alla riktningar inom judendomen accepterar konvertiter, men har olika krav för konvertering. Den ortodoxa judendomen har de mest strikta kraven och kräver att konvertiter accepterar halacha, den judiska lagen fullt ut.[7]

Israel[redigera | redigera wikitext]

I judisk tradition har Kanaan eller Israels land räknats som judarnas löftesland sedan Gud lovade Abraham landet.

I förskingringen, den judiska diasporan, har önskan om judarnas återvändande reflekteras även i flera judiska böner såsom "Nästa år i Jerusalem" ur Pesach Haggadan.[8] Då judarnas situation i östra Europa ofta varit svår, skapade detta en ännu starkare grogrund för sionismen. Efter folkmordet på sex miljoner judar under det andra världskriget stärktes den sionistiska tanken ytterligare.

Judar utanför Israel[redigera | redigera wikitext]

Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina som minoritet.[9] Majoriteten lever dock fortfarande utanför Israel. Som internationellt utspritt minoritetsfolk med en stark sammanhållning har judarna ofta uppfattats som både religiöst och kulturellt provocerande och politiskt opålitliga. De har därför ofta blivit diskriminerade i lag och fått utstå förföljelse från såväl folket som makthavare, detta kallas antisemitism.

USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande cirka 6 miljoner (2% av USA:s folkmängd) - varav 2 miljoner i New Yorks storstadsområde.

Genetiskt släktskap[redigera | redigera wikitext]

Nya genetiska studier visar att de flesta judar världen över är besläktade och härstammar från Mellanöstern. Deras gener kan spåras bakåt till förfäder som bör ha kommit från Persien och Babylon, området som nu utgörs av Iran och Irak. Det genetiska trädet visar att för mellan 100 till 150 generationer sedan, det vill säga för cirka 2 500 år sedan, delades ursprungspopulationen i två delar. Den ena delen har spridit sig i Europa och Nordafrika, medan den andra har stannat i Mellanöstern. Detta sammanfaller med när judarna tvingades i exil under Nebukadnessar II i det som kallas den babyloniska fångenskapen. Man har även funnit bevis för en stor konverteringsvåg till judendomen under romartiden, då upp emot 10 % av Romarrikets befolkning var judar, vilket beräknas ha varit fem till sju miljoner (av rikets cirka 60 miljoner) invånare.[10][9][11]

Bibliografier[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk judisk bibliografi - Deldatabas i Libris med referenser till böcker, tidskrifter och ett urval artiklar om judisk historia, kultur och samhälle, på svenska och andra språk.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] JPPI, Jewish People Policy Planning Institute, 2006
  2. ^ Folkräkning i Australien 2006
  3. ^ Jews in Hungary
  4. ^ [1]
  5. ^ Antisemitism and racism
  6. ^ ”Judarna i Sverige”. Judiska församlingen i Göteborg. 2007. http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx. Läst 2011-03-19. 
  7. ^ Se artikeln Who is a Jew? på engelskspråkiga Wikipedia
  8. ^ Michele Alperin: Next Year in Jerusalem - Understanding the familiar phrase in light of modern realities
  9. ^ [a b] http://www.newscientist.com/article/dn19008-how-religion-made-jews-genetically-distinct.html%7Chämtdatum=24 januari 2012
  10. ^ http://www.sciencenews.org/view/generic/id/59938/title/Tracing_Jewish_roots
  11. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen-En historisk introduktion. Artos. Sid. 35. ISBN 9789175803364 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]