Judar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Judar
Albert Einstein, Maimonides, Golda Meir, Emma Lazarus
Albert EinsteinMaimonidesGolda MeirEmma Lazarus
Antal sammanlagt
Cirka 13,8 miljoner2013
Regioner med betydande antal
 Israel 6 000 000 [1]
 USA 6 500 000 [1]
 Frankrike 492 000 [1]
 Kanada 373 000 [1]
 Storbritannien 297 000 [1]
 Ryssland 228 000 [1]
 Argentina 184 000 [1]
 Tyskland 118 000 [1]
 Brasilien 96 000 [1]
 Australien 88 831 [2]
 Ungern 80 000–100 000 [3]
 Ukraina 80 000 [1]
Övriga 400 000-500 000
Språk

Hebreiska, jiddisch, ladino och andra judiska språk
Judar i diaspora talar dagligdags landets språk, främst engelska, hebreiska, jiddisch, ryska

Religion

Judendom

Den här artikeln handlar om etniciteten judar; för artikeln om religionen, se judendom.

Judar är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina eller Israel. Enligt konservativ och ortodox judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin.

Antalet judar är ungefär 13,8 miljoner, varav ungefär 18 000 i Sverige. [4][5]

Innehåll

Inriktningar [redigera]

Det finns olika inriktningar i judendomen. De största är ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom.

Historia [redigera]

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Efter storkonungen Salomos död splittrades riket i två delar på 900-talet f.Kr. Stammarna i det norra riket, Israel, kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi.

Det judiska folket är genom sin historia bärare av den judiska religionen.

Historia i Sverige [redigera]

Skandinaviens första synagoga inrättades i Marstrand. 1782 fick judar lov att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping genom judereglementet. Några år senare utsträcktes tillståndet att även gälla Karlskrona. Först år 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rättigheter.[6]

Konvertiter [redigera]

Alla riktningar inom judendomen accepterar konvertiter, men har olika krav för konvertering. Den ortodoxa judendomen har de mest strikta kraven och kräver att konvertiter accepterar halacha den judiska lagen fullt ut.[7]

Israel [redigera]

I judisk tradition har Kanaan eller Israels land räknats som judarnas löftesland sedan Gud lovade Abraham landet.

I förskingringen, den judiska diasporan, har önskan om judarnas återvändande reflekteras även i flera judiska böner såsom "Nästa år i Jerusalem" ur Pesach Haggadan.[8] Då judarnas situation i östra Europa ofta varit svår, skapade detta en ännu starkare grogrund för sionismen. Efter folkmordet på sex miljoner judar under det andra världskriget stärktes den sionistiska tanken ytterligare.

Judar utanför Israel [redigera]

Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina som minoritet.[9] Majoriteten lever dock fortfarande utanför Israel. Som internationellt utspritt minoritetsfolk med en stark sammanhållning har judarna ofta uppfattats som både religiöst och kulturellt provocerande och politiskt opålitliga. De har därför ofta blivit diskriminerade i lag och fått utstå förföljelse från såväl folket som makthavare, detta kallas antisemitism.

USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande cirka 6 miljoner (2% av USA:s folkmängd) - varav 2 miljoner i New York storstadsområde.

Genetiskt släktskap [redigera]

Nya genetiska studier visar att de flesta judar världen över är besläktade och härstammar från Mellanöstern. Deras gener kan spåras bakåt till förfäder som bör ha kommt från Persien och Babylon, det området som nu är Iran och Irak. Det genetiska trädet visar att för mellan 100 till 150 generationer sedan, det vill säga för cirka 2 500 år sedan, delades ursprungspopulationen i två delar. Den ena delen har spridit sig i Europa och Nordafrika, medan den andra har stannat i Mellanöstern. Detta sammanfaller med när judarna tvingades i exil under Nebukadnessar II i det som kallas den Babyloniska fångenskapen. Man har även funnit bevis för en stor konverteringsvåg till judendomen under den romartiden, då upp emot 10 % av Romarrikets befolkning var judar, vilket beräknas ha varit mellan fem till sju miljoner (av rikets cirka 60 miljoner) invånare.[10][9][11]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] JPPI, Jewish People Policy Planning Institute, 2006
  2. ^ Folkräkning i Australien 2006
  3. ^ Jews in Hungary
  4. ^ [1]
  5. ^ Antisemitism and racism
  6. ^ ”Judarna i Sverige”. Judiska församlingen i Göteborg. 2007. http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx. Läst 2011-03-19. 
  7. ^ Se artikeln Who is a Jew? på engelskspråkiga Wikipedia
  8. ^ Michele Alperin: Next Year in Jerusalem - Understanding the familiar phrase in light of modern realities
  9. ^ [a b] http://www.newscientist.com/article/dn19008-how-religion-made-jews-genetically-distinct.html%7Chämtdatum=24 januari 2012
  10. ^ http://www.sciencenews.org/view/generic/id/59938/title/Tracing_Jewish_roots
  11. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen-En historisk introduktion. Artos. Sid. 35. ISBN 9789175803364 

Vidare läsning [redigera]

Externa länkar [redigera]