Judar

Wikipedia

Den här artikeln handlar om etniciteten judar; för artikeln om religionen, se judendom.

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar.
Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

Judar är i etnisk bemärkelse de människor som tillhör det judiska folket. Detta sägs härstamma från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaans land, Palestina eller Israel. Enligt judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat under ett ortodoxt rabbinat. Denna tradition har en relativt stark ställning, men det debatteras ofta om denna definition är riktigt eller ej. Antalet judar är ungefär 14 miljoner, därav ungefär 18.000 i Sverige.

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Sedan Israel splittrats i två delar på 900-talet f.Kr. kom stammarna i det norra riket, Israel, så småningom att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi.

Det judiska folket är genom sin historia mycket nära sammankopplat med den judiska religionen. Det är dock inte samma sak att vara jude och att vara mosaiskt (judiskt) troende, inte mer än att vara svensk och kristen: det finns judar av de flesta trosbekännelser och av ingen, liksom det finns folk som har konverterat till den mosaiska tron. Om de sistnämnda, eller en kvinnlig konvertits barn, ska få kallas judar eller inte är en tvistefråga mellan olika riktningar inom judenheten.

I judisk kulturtradition under förskingringen eller den judiska diasporan har Kanaan eller Israels land alltid räknats som judarnas hemland^{[källa behövs]} . Detta har dock för de flesta fram till Hitler varit mera en mytisk än en praktisk fråga, särskilt där man har kunnat leva i relativ frihet, såsom i den muslimska världen och i stora delar av den kristna (undantaget bland annat Ryssland) under århundradet närmast före Hitler. Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina,^{[källa behövs]} dock en liten minoritet av både judenheten och Palestinas befolkning. De flesta har levt, och lever fortfarande, utanför Israel. Som internationellt utspritt minoritetsfolk med en stark sammanhållning har judarna ofta uppfattats som både religiöst och kulturellt provocerande och politiskt opålitliga - i synnerhet av kristna. De har därför ofta såväl hårt diskriminerats i lag som förföljts och massakrerats av både vanligt folk och makthavare (se antisemitism). USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande 6 miljoner - varav 2 miljoner i New York, som därmed är judenhetens största stad.