Judar

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Judar
Albert EinsteinMaimonidesGolda MeirEmma Lazarus
Antal sammanlagt

Cirka 13-14 miljoner

Antal per land
Israel Israel - 5 309 000 [1]
USA USA 5 275 000 [1]
Frankrike Frankrike 492 000 [1]
Kanada Kanada 373 000 [1]
Storbritannien Storbritannien 297 000 [1]
Ryssland Ryssland 228 000 [1]
Argentina Argentina 184 000 [1]
Tyskland Tyskland 118 000 [1]
Brasilien Brasilien 96 000 [1]
Australien Australien 88 831 [2]
Ungern Ungern 80 000–100 000 [3]
Ukraina Ukraina 80 000 [1]
Övriga 400 000-500 000
Språk
Hebreiska, yiddish, ladino och andra judiska språk
Judar i diaspora talar dagligdags landets språk, främst engelska, hebreiska, yiddish, ryska
Religion
Judendom
Den här artikeln handlar om etniciteten judar; för artikeln om religionen, se judendom.

Judar är ett folk som anses ha spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina eller Israel. Enligt judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat under ett ortodoxt rabbinat. Denna tradition har en relativt stark ställning, men det debatteras ofta om denna definition är riktig eller ej. Antalet judar är ungefär 14 miljoner, därav ungefär 18 000 i Sverige. [4][5]

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Efter storkonungen Salomos död splittrades riket i två delar på 900-talet f.Kr.. Stammarna i det norra riket, Israel, kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi.

Det judiska folket är genom sin historia bärare av den judiska religionen. Alla riktningar inom judendomen accepterar konvertiter, men har olika krav för konvertering. Den ortodoxa judendomen har de mest strikta kraven och kräver att konvertiter följer halacha.[6]

I judisk kulturtradition under förskingringen eller den judiska diasporan har Kanaan eller Israels land alltid räknats som judarnas hemland[källa behövs]. Detta har för många, fram till sionismen, varit mera en mytisk än en praktisk fråga, under de perioder då man har kunnat leva i relativ frihet. I Östeuropa har dock judarnas situation ofta varit svår, vilket skapat en stark grogrund för sionismen. Efter morden på sex miljoner judar under det andra världskriget stärktes den sionistiska tanken ytterligare.

Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina,[källa behövs] dock en liten minoritet av både judenheten och Palestinas befolkning. De flesta har levt, och lever fortfarande, utanför Israel. Som internationellt utspritt minoritetsfolk med en stark sammanhållning har judarna ofta uppfattats som både religiöst och kulturellt provocerande och politiskt opålitliga. De har därför ofta blivit diskriminerade i lag och fått utstå förföljelse från såväl vanligt folk som makthavare (se antisemitism). USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande 6 miljoner - varav 2 miljoner i New York, som därmed är judenhetens största stad.

[redigera] Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j] JPPI, Jewish People Policy Planning Institute, 2006
  2. ^ Folkräkning i Australien 2006
  3. ^ Jews in Hungary
  4. ^ Adherents.com, [1]
  5. ^ Antisemitism and racism
  6. ^ Se artikeln Who is a Jew? på engelskspråkiga Wikipedia

Personliga verktyg
Skapa en bok