Kalmar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tjärhovet)
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska stadskommunen, se Kalmar stad. För andra betydelser, se Kalmar (olika betydelser)
Koordinater: 56°39′47″N 16°21′47″O / 56.66306, 16.36306
Kalmar
Tätort
Centralort
Residensstad
Kalmar domkyrka
Kalmar domkyrka
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Kalmar kommun
Församling Heliga Korsets församling
Kalmar domkyrkoförsamling
Kalmar S:t Johannes församling
S:ta Birgitta församling
Två systrars församling
Koordinater 56°39′47″N 16°21′47″O / 56.66306, 16.36306
Area
 - tätort 1 950,08 hektar ()
Folkmängd
 - tätort 36 392 (2010-12-31)[1]
 - kommun 62 935 (2 011-09-30) ()
Befolkningstäthet
 - tätort 18,66 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort KALMAR
Postnummer 39X XX
Riktnummer 0480
Tätortskod 2280
Kalmars läge i södra Sverige
Red pog.svg
Kalmars läge i södra Sverige

Kalmar är en tätort vid i Smålandskusten i sydöstra Sverige. Kalmar är centralort i Kalmar kommun samt residensstad i Kalmar län. Mellan 1602 och 1915 var Kalmar också stiftsstad för Kalmar stift. Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010. Kalmar stad hade 36 392 invånare år 2010.[1] Kalmar är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö.

Innehåll

[redigera] Historia

Kalmar runt år 1700, ur Svecia Antiqua et Hodierna
Huvudartikel: Kalmars historia

Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611-1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts.

År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658.

Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan. Kalmar var biskopssäte till 1915Kalmar stift avvecklades. Numera hör staden till Växjö stift. De centrala församlingarna i Kalmar kommun bildar Kalmar kyrkliga samfällighet.

I staden finns även Kalmar läns museum vilket bland annat innehåller permanenta utställningar om Regalskeppet Kronan och Jenny Nyström.

[redigera] Militära förband

Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.

Från 1942 till 1979 låg flygflottiljen F 12 Kalmar i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från F 2 Hägernäs till F 12 och var förlagd dit fram till 1982 (från 1980 som "F 17K", detachement av F 17 Kallinge).

Kalmar regemente upprättades igen 1994 som en försvarsområdesstab med depå. Genom försvarsbeslutet 1996 kom dock regementet att avvecklas den 15 december 1997, försvarsområdet kom att uppgå som Kalmargruppen inom Smålands försvarsområde.

[redigera] Staden

Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus.[2] På kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns stora delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux, Tingsrätten och huvuddelen av Kalmar-campus för Linnéuniversitetet. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset.

[redigera] Kultur och sevärdheter

Kalmar rådhus

Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. På Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.

Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro.

Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt två av universitetets institutioner, Ekonomihögskolan och Institutionen för Kommunikation och Design (IKD).

[redigera] Stadsparken

Stadsparken
Kalmar slott

Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar Slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880.[3] Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan".[källa behövs]

Under 1930-talet blev byggnaden utdömd och den ursprungliga byggnaden revs 1939 för att ge plats åt en modern restaurang. Uppdraget att rita den nya restaurangen gick till arkitekten Sven Ivar Lind. En av de mest kända byggnaderna Sven Ivar Lind uppfört var paviljongen för världsutställningen i Paris 1937, en paviljong som för tiden var en högteknologisk byggnad. Sven Ivar Lind var även arkitekten bakom Råsunda fotbollsstadion.

I "Byttans" arkitektur kan man tydligt se det klassiska funktionalistiska formspråket. "Byttan" visar på Linds ambitioner att kombinera funktion och estetik till en harmonisk enhet. Precis som dekorationen skulle förhöja och inte dominera byggnaden, skulle byggnaden i sig inte dominera landskapet. Detta skiljer sig från den för tiden vanliga tanken att skapa en monumental byggnad som var omgivningens blickpunkt.[källa behövs] Stadsparksrestaurangen, som ursprungligen arbetsnamnet var, går än idag under namnet "Byttan" trots att den nya byggnaden inte har några som helst likheter med den gamla Stadsparkspaviljongen Byttan.

[redigera] Andra sevärdheter

[redigera] Sysselsättning

[redigera] Universitet

Sjöfartshögskolan
Huvudartikel: Linnéuniversitetet

Den tidigare Högskolan i Kalmar ingår sedan 2010 i Linnéuniversitetet. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Kalmar och Växjö, med campus även i Hultsfred (musikutbildningar) och i Nybro (designutbildning). Starka forskningsområden i Kalmar är: akvatisk ekologi, biokemi, biomedicinsk vetenskap, bioorganisk kemi, nanovetenskap/nanoteknik och miljövetenskap.

[redigera] Näringsliv

Enligt SCB:s företagsregister fanns det i december 2009 drygt 6 000 verksamma företag och knappt 6 400 arbetsställen i Kalmar kommun (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe). Cirka 4 000 av dessa arbetsställen hade 0 anställda.

Tillverkningsindustri, handel och offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden.

De största arbetsgivarna i december 2009, om man bortser från offentlig sektor, var enligt SCB:s företagsregister:

  • Atlas Copco Construction Tools AB, Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner, 200-249 anställda
  • Nobina Sverige AB, (fram till 2007-12-29 var företagsnamnet Swebus Aktiebolag), Linjebussverksamhet, 200-249 anställda
  • Tidningsbärarna KB Skånsk Tidn.distr. AB o Co, Bud- och kurirverksamhet, 200-249 anställda
  • Ikea Svenska Försäljnings Aktiebolag, Specialiserad butikshandel med möbler för hemmet, 200-249 anställda
  • KLS Ugglarps AB, Styckning av kött, 200-249 anställda

Enligt Handeln i Sverige 2009, ökade detaljhandeln i Kalmar centralort med 11 procent 2008 i jämförelse med 2007. En stark bidragande orsak är etableringen av Hansa City, Kalmars just nu[när?] mest expansiva handelsområde. Området ligger intill gamla Volvo Kalmarverken.

Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken, invigd 1974, och stängd 1994. Likaså fanns en chokladfabrik, invigd 1909, där Nordchoklad länge (tidigare Chokladfabriken Röda ugglan, senare Candelia och Cloetta) hade sin godisproduktion. Denna fabrik stängdes 1998. Tågtillverkaren Kalmar Verkstad invigdes 1902, senare ABB, Adtranz och Bombardier fanns i Kalmar, men stängdes 2005. Kalmar Varv invigdes 1679 och stängdes 1981.

Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.

Historiska industrier:

[redigera] Kommunikationer

Kalmars centralstation

Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg (Kalmar Airport). Ölandsbron och de anslutande lederna går igenom norra delen av staden. Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Norrköping och är start/slutpunkt för Riksväg 25 mot Halmstad och Växjö. Inom staden och länet körs stads- och landsbygdstrafik av Kalmar Läns Trafik.

[redigera] Sport

Klubbar:

Det största idrottsevenemanget i staden är Kalmar Triathlon.

[redigera] Kända kalmariter

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kalmar 1960–2010[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
30 516
1965
  
32 536
1970
  
34 918
1975
  
32 049
1980
  
29 819
1990
  
30 817 1 844
1995
  
32 671 1 870
2000
  
33 788 1 879
2005
  
35 170 1 885
2010
  
36 392 1 950
Anm.: Sammanvuxen med Krafslösa 1970

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ ”Kvarnholmen”. kalmar.se. Kalmar kommun. 2009-08-21. http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=34561. Läst 14 oktober 2009. 
  3. ^ ”Stadsparken”. kalmar.se. Kalmar Kommun. 2009-09-11. http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=24182. Läst 14 oktober 2009. 
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar


Wikimedia Commons logotyp
Wikimedia Commons har media som rör Kalmar.


Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk