Kalmar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kalmar (olika betydelser).
Koordinater: 56°39′47″N 16°21′47″Ö / 56.66306°N 16.36306°Ö / 56.66306; 16.36306
Kalmar
Tätort
Centralort
Residensstad
Kalmar domkyrka
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Kalmar kommun
Församling Heliga Korsets församling
Kalmar domkyrkoförsamling
Kalmar S:t Johannes församling
S:ta Birgitta församling
Två systrars församling
Koordinater 56°39′47″N 16°21′47″Ö / 56.66306°N 16.36306°Ö / 56.66306; 16.36306
Area 1 950,08 hektar
Folkmängd 36 392 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,66 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kalmar
Postnummer 39X XX
Riktnummer 0480
Tätortskod 2280
Kalmars läge i södra Sverige
Red pog.svg
Kalmars läge i södra Sverige

Kalmar är en tätort vid Smålandskusten i sydöstra Sverige. Kalmar är centralort i Kalmar kommun samt residensstad i Kalmar län. Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010. Kalmar stad hade 36 392 invånare år 2010.[1] Kalmar är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kalmar runt år 1700, ur Svecia Antiqua et Hodierna
Huvudartikel: Kalmars historia

Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts.

År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658.

Kalmar var stiftsstad från 1602 till 1915Kalmar stift avvecklades.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.

Från 1942 till 1979 låg Kalmar flygflottilj i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från Roslagens flygkår till F 12 och var förlagd dit fram till 1982 (från 1980 som "F 17K", ett detachement till Blekinge flygflottilj).

Kalmar regemente upprättades igen 1994 som en försvarsområdesstab med depå. Genom försvarsbeslutet 1996 kom dock regementet att avvecklas den 15 december 1997, försvarsområdet kom att uppgå som Kalmargruppen inom Smålands försvarsområde.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Kalmar stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Kalmar socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1925 Kalmar socken/landskommun och 1965 Dörby socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun med Kalmar som centralort.[2] Tätorten har sedan också expanderat norrut in i området som utgörs av Kläckeberga socken.

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1925 till Kalmar stadsförsamling och Kalmar landsförsamling, och från 1925 till 1989 till Kalmar församling, därefter delades denna i fem församlingar och även bebyggelse tillkom som hörde till Kläckeberga församling, från 1998 Förlösa-Kläckeberga församling.[3]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Kalmar rådhusrätt och ingår sedan dess i Kalmar tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kalmar 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
30 516
1965
  
32 536
1970
  
34 918
1975
  
32 049
1980
  
29 819
1990
  
30 817 1 844
1995
  
32 671 1 870
2000
  
33 788 1 879
2005
  
35 170 1 885
2010
  
36 392 1 950
Anm.: Sammanvuxen med Krafslösa 1970



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Västerlånggatan, 1945.

Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus.[6] På kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux, Tingsrätten och huvuddelen av Kalmar-campus för Linnéuniversitetet. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Norrliden[redigera | redigera wikitext]

Norrliden har en av de största grundskolorna i Småland, Kalmarsundsskolan (tidigare Novaskolan och Bergaviksskolan) och även vårdcentral, äldreboende, familjecentrum, kyrka, moskeér, dagis, bibliotek men framförallt Norrliden Centrum. En Coop Konsum-butik med post och paket-behandling samt fotbollslagen FC Norrliden. Där finns också Prishtina Livs. Norrliden ligger cirka 5 kilometer norr om Kvarnholmen (Kalmar Centrum). Norrliden byggdes under miljonprogrammet i slutet av 1960-talet.[7].

Berga, Funkabo[redigera | redigera wikitext]

Berga ligger i norra delen av staden, norr om ölandsleden och är ett stort villaområde. Bergaområdet i Kalmar började bebyggas på 1920-talet. Vägen genom Tallhagen klar 1932. Belysning inomhus tog tre år (1925-1928). Sju år (1928-1932) att få gatunamn och adressnummer. Posten öppnades 1946 på Villagatan 8. Den ena affären efter den andra öppnades. Roslunds affär på Vintergatan var den första, efter några år fanns det ytterligare fyra affärer. Konditorier, bagerier, sömmerskor, herr- och damfrisörer, taxi, körskola, missionskyrka för ungdomsverksamhet, åkerier, cykelverkstäder m.m. Till och med byggdes en "Andelsfrys" på Villagatan, och en på Vintergatan, på Saturnus 8. I dag finns inget kvar, nu är det bara ett blomstrande villaområde Berga Villasamhälle.

Djurängen[redigera | redigera wikitext]

Djurängen är liksom stadsdelen Oxhagen granne med friluftsområdet Skälby.

Funkabo[redigera | redigera wikitext]

Funkabo är belägen norr om Ölandsleden (som leder till Ölandsbron). Bebyggelsen består främst av flerbostadshus/hyreshus. Invånare i stadsdelen (2006) är 2717 personer.

Kalmarsundsparken[redigera | redigera wikitext]

Kalmarsundsparken är ett park- och strand- och villaområde söder om Kalmar slott. Här finns en omtyckt badstrand med en fin brygga. Här har flera stora evenemang arrangerats bl.a. flera konserter och nationella hästhoppningstävlingar. I ett flertal år låg medeltidsbyn Salvestaden precis intill Kalmar slott. Valborgsmässoafton firas här med en stor eld och har tidigare arrangerats av Unga Örnar. På senare år har Funkabo Socialdemokratiska förening hållit i arrangemanget. Efter kritik om att Kalmar Energi har sponsrat med ström så hålls valborgsfirandet numera i samarbete med LO-facken Södra Kalmar län.[8]. Valborgsfirandet i Kalmarsundsparken har en egen Facebooksida.[9]

Kvarnholmen[redigera | redigera wikitext]

Kaggensgatan.

Kvarnholmen är Kalmars centrum och stadskärna. Till Kvarnholmen flyttades under 1600-talet stadens centrum från området intill Kalmar slott, och befästes samtidigt med en ringmur, något sällsynt förekommande i Sverige. Idag kan fortfarande vissa delar av den gamla ringmuren ses. Den östra delen av Kvarnholmen kallas för Kattrumpan.

Torgen på Kvarnholmen är Stortorget, Larmtorget, Koppartorget och Lilla torget. Vid Stortorget ligger Kalmar domkyrka. På Kvarnholmen finns även Kalmar läns museum.

I närheten av Kalmar centralstation på Kvarnholmen ligger köpcentret Baronen. Bredvid Baronen ligger Kalmar gästhamn, där även Sjöfartshögskolan är belägen. På Kvarnholmen finns i övrigt flera restauranger, caféer och affärer. Högt över rutbebyggelsen reser sig Kalmar gamla vattentorn som är 65 m högt och syns på långt avstånd. Byggnaden innehåller i dag lägenheter.

Malmen[redigera | redigera wikitext]

Malmen är till större delen bebyggd med flerbostadshus, men även många myndigheter och kommunala anläggningar residerar här, till exempel Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Högskolan i Kalmars bibliotek, Simhall, Ishall, Sporthall, och ett flertal gymnasieskolor som Calmare Internationella Skola, Jenny Nyströmsskolan, John Bauergymnasiet, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. Tidigare var hela detta område som nämnts här ovan varit jordbruksmark till Norrgård. Högskolan är numera inrymd på Norrgård. Norrgård var tidigare en uppfostringsanstalt för föräldralösa och vanartiga barn. Norrgård var donerad av Magnus Gudmundsson Fröberg, född i Esbjörsmåla i Urshults socken. Fröberg lät bygga Norrgård som blev klar 1851 för inflyttning.

Oxhagen[redigera | redigera wikitext]

Oxhagen ligger cirka 2 kilometer nordväst om Kalmar centrum och är granne med friluftsområdet Skälby. Här finns mestadels flerbostadshus i tre våningar byggda under miljonprogrammet. Men även några höghus från 60- och 70-talet finns i området. I övrigt finns, dagis, låg- och mellanstadieskola, ålderdomshem, pizzeria, Röda Korsets "Kupan" i en före detta Konsumbutik, samt en bensinmack. Rifa (Evox Rifa) hade fram till 2006 en fabrik i utkanten av området, granne med Arla som ännu har produktion igång. Intill Arla ligger sedan 2008 det nya polishuset. Oxhagen brukar normalt avgränsas av Kungsgårdsvägen, Galgatan/Erik Dahlbergsväg, och E22/Skälby.

Sandås[redigera | redigera wikitext]

Sandås är placerad sydväst om Kalmar centrum. En av stadens huvudpulsådrar för biltrafik (Södra vägen) går igenom denna stadsdel.

Stensö[redigera | redigera wikitext]

Från 1800-talet ett fiskeläge i södra Kalmar, från början av 1900-talet förvandlat till ett villasamhälle. Genom en grävd kanal skild från fritidsområdet Stensö. Villaområde med närhet till bad, camping och elljusspår, ligger i närheten av Länssjukhuset

Tegelviken[redigera | redigera wikitext]

Tegelviken är en stadsdel i södra delarna av Kalmar. Området har mycket skog och vatten, i form av olika vattenreningsstationer som ligger nära idrottsplatsen södra utmarken. Området är även närliggande området Stensö.

Ängö[redigera | redigera wikitext]

Fram tills Ängöleden invigdes samtidigt med Ölandsbron 1972 utgjorde stadsdelen en egen ö men är idag förbundet med det småländska fastlandet genom bankar på den västra sidan av ön. Södra delen av Ängö var under 1800-talet ett samhälle för fiskarebefolkning. Med stadsplan från 1862 rätades gatorna och en bro byggdes 1877 till Karlmars centrala delar, i och med bron blev stadsdelen även bebyggd med finare villor, men ännu fram på 1960-talet var det en arbetarstadsdel. På Ängö låg även Ängö flyghamn. Under senare delen av 1900-talet revs en del av dessa villor och ersattes med hyreslägenheter eller radhus. Bebyggelsen spänner över hela 1900-talet parat med en del äldre hus från 1800-talet. Stadsdelen är förbunden med Varvsholmen via en bro. Samt även granne med Svinö, Kullö, Lindö samt Kvarnholmen.

Vimpeltorpet[redigera | redigera wikitext]

Vimpeltorpet är en stadsdel i norra Kalmar, bebyggd med villor under 1990- och 2000-talen.

Östra Vimpeltorpet[redigera | redigera wikitext]

Östra Vimpeltorpet ligger i norra Kalmar, några kilometer utanför centrum, mot Lindsdal. Skapad efter Kalmar kommuns målsättning att öka kommunens invånare till 70 000 i ett första steg. Stadsdelen kommer bebyggas med hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor. Men även arbetsplatser och service kommer att finnas här. Meningen är att området ska skapa boende till många olika målgrupper och ge god service, med affär, skola och daghem. Ett flertal parker och sociala områden kommer även att finnas.

Varvsholmen[redigera | redigera wikitext]

Varsvholmen 2003.

Varvsholmen är en före detta industristadsdel. Som namnet antyder fanns här tidigare Kalmar varv, där man tillverkade och reparerade fartyg. Under 1990-talet fattades beslut om att Varvsholmen skulle bli en ny stadsdel i Kalmar med bostäder istället för industri. Området är attraktivt med trevlig utsikt över Kalmarsund med Ölandsbron och Öland.

Tjärhovet[redigera | redigera wikitext]

Tjärhovet är en industristadsdel. Stadsdelen som rymmer hamnen ligger på en konstgjord halvö öster om Kalmar centrum. Området domineras av oljedepåer med sina cisterner. Kalmar Lantmän har även en fabrik här. Även Lotshamnen ligger här.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Kalmar rådhus

Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. På Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.

Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan.

Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro.

Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt två av universitetets institutioner, Ekonomihögskolan och Institutionen för Kommunikation och Design (IKD).

Stadsparken[redigera | redigera wikitext]

Stadsparken
Kalmar slott

Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar Slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880.[10] Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan".[källa behövs]

Under 1930-talet blev byggnaden utdömd och den ursprungliga byggnaden revs 1939 för att ge plats åt en modern restaurang. Uppdraget att rita den nya restaurangen gick till arkitekten Sven Ivar Lind. En av de mest kända byggnaderna Sven Ivar Lind uppfört var paviljongen för världsutställningen i Paris 1937, en paviljong som för tiden var en högteknologisk byggnad. Sven Ivar Lind var även arkitekten bakom Råsunda fotbollsstadion.

I "Byttans" arkitektur kan man tydligt se det klassiska funktionalistiska formspråket. "Byttan" visar på Linds ambitioner att kombinera funktion och estetik till en harmonisk enhet. Precis som dekorationen skulle förhöja och inte dominera byggnaden, skulle byggnaden i sig inte dominera landskapet. Detta skiljer sig från den för tiden vanliga tanken att skapa en monumental byggnad som var omgivningens blickpunkt.[källa behövs] Stadsparksrestaurangen, som ursprungligen arbetsnamnet var, går än idag under namnet "Byttan" trots att den nya byggnaden inte har några som helst likheter med den gamla Stadsparkspaviljongen Byttan.

Numera finns även Kalmar Konstmuseum belägen i stadsparken.

Andra sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kalmars centralstation

Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Öresundstågen, Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg (Kalmar Airport). Ölandsbron och de anslutande lederna går igenom norra delen av staden. Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Norrköping och är start/slutpunkt för Riksväg 25 mot Halmstad och Växjö. Inom staden och länet körs stads- och landsbygdstrafik av Kalmar Läns Trafik.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Enligt SCB:s företagsregister fanns det i december 2009 drygt 6 000 verksamma företag och knappt 6 400 arbetsställen i Kalmar kommun (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe). Cirka 4 000 av dessa arbetsställen hade 0 anställda.

Tillverkningsindustri, handel och offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden.

De största arbetsgivarna i december 2009, om man bortser från offentlig sektor, var enligt SCB:s företagsregister:

  • Atlas Copco Construction Tools AB, Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner, 200-249 anställda
  • Nobina Sverige AB, (fram till 2007-12-29 var företagsnamnet Swebus Aktiebolag), Linjebussverksamhet, 200-249 anställda
  • Tidningsbärarna KB Skånsk Tidn.distr. AB o Co, Bud- och kurirverksamhet, 200-249 anställda
  • Ikea Svenska Försäljnings Aktiebolag, Specialiserad butikshandel med möbler för hemmet, 200-249 anställda
  • KLS Ugglarps AB, Styckning av kött, 200-249 anställda

Enligt Handeln i Sverige 2009, ökade detaljhandeln i Kalmar centralort med 11 procent 2008 i jämförelse med 2007. En stark bidragande orsak är etableringen av Hansa City, Kalmars just nu[när?] mest expansiva handelsområde. Området ligger intill gamla Volvo Kalmarverken.

Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken, invigd 1974, och stängd 1994. Likaså fanns en chokladfabrik, invigd 1909, där Nordchoklad länge (tidigare Chokladfabriken Röda ugglan, senare Candelia och Cloetta) hade sin godisproduktion. Denna fabrik stängdes 1998. Tågtillverkaren Kalmar Verkstad invigdes 1902, senare ABB, Adtranz och Bombardier fanns i Kalmar, men stängdes 2005. Kalmar Varv invigdes 1679 och stängdes 1981.

Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.

Historiska industrier:

Utbildning och museer[redigera | redigera wikitext]

Sjöfartshögskolan
Huvudartikel: Linnéuniversitetet

Den tidigare Högskolan i Kalmar ingår sedan 2010 i Linnéuniversitetet. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Kalmar och Växjö, med campus även i Hultsfred (musikutbildningar) och i Nybro (designutbildning). Starka forskningsområden i Kalmar är: akvatisk ekologi, biokemi, biomedicinsk vetenskap, bioorganisk kemi, nanovetenskap/nanoteknik och miljövetenskap

I staden finns även Kalmar läns museum vilket bland annat innehåller permanenta utställningar om Regalskeppet Kronan och Jenny Nyström.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Klubbar:

Det största idrottsevenemanget i staden är Kalmar Triathlon.

Kända kalmariter[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer från Kalmar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Kvarnholmen”. kalmar.se. Kalmar kommun. 2009-08-21. http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=34561. Läst 14 oktober 2009. 
  7. ^ [1]
  8. ^ LO-facken Södra Kalmar län
  9. ^ Valborg i Kalmarsundsparken på Facebook
  10. ^ ”Stadsparken”. kalmar.se. Kalmar Kommun. 2009-09-11. http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=24182. Läst 14 oktober 2009. 
  11. ^ ”BMK Kvasten”. http://www.bmkkvasten.se/#home. Läst 13 mars 2013. 
  12. ^ ”KFUM Kalmar Saints”. http://www3.idrottonline.se/KFUMBasketklubbKalmar-Basket/. Läst 13 mars 2013. 
  13. ^ ”Kalmar Boxningsklubb”. http://kalmarboxningsklubb.com/. Läst 13 mars 2013. 
  14. ^ ”Kalmar SK Friidrott”. http://www3.idrottonline.se/KalmarSK-Friidrott/. Läst 13 mars 2013. 
  15. ^ ”KFUM Kalmar Handboll”. http://www3.idrottonline.se/KFUMKalmarHK-Handboll/. Läst 13 mars 2013. 
  16. ^ ”Kalmar IBK”. http://www.laget.se/kalmaribk/. Läst 13 mars 2013. 
  17. ^ ”T.I.A. Sweden”. http://tia-sweden.org/kampsports-klubb/kalmar/. Läst 13 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Kalmar.