Tony Stigsson
| Tony Stigsson | |
 Stigsson som överste. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 6 november 1956 Lönsboda, Sverige |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1975–2008 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | Skaraborgsbrigaden (1995–1998) Skaraborgs regemente och Skaraborgsbrigaden (1998–1999) UTB GRO/HKV (1999–2000) Operationsledningen (2000–2003) OPIL (2004–2005) |
Stig Kent Tony Stigsson, född 6 november 1956 i Lönsboda, är en svensk före detta generalmajor (armén). Han var tidigare chef för Operativa insatsledningen (OPIL) vid Försvarsmaktens högkvarter.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stigsson började sin militära bana som värnpliktig vid Norra skånska regementet (P 6) i Kristianstad som följdes 1975 av Pansartruppernas kadett- och aspirantskola vid Göta livgarde (P 1) i Enköpings garnison. År 1978 utnämndes han till officer efter studier vid Krigshögskolan Karlberg. Åren 1985 och 1988 tog han examen på högre kurser på Militärhögskolan. Stigsson har senare genomgått övriga kurser som United Nations Staff Officers Course 1992, managementutbildning vid Försvarshögskolan 1998 och Högre Operativ Chefskurs 2000. Dessutom har han genomfört en kurs i strategi och operationer i Monterey, Kalifornien, 2001 och CJTF-kurs (Combined Joint Task Force) i Brunssum, Holland, under våren 2002. Stigsson var under åren 1992–1993 ställföreträdande bataljonschef vid den svenska FN-bataljonen i Libanon.
Tony Stigsson invaldes 2001 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[1]
Senare liv[redigera | redigera wikitext]
Tony Stigsson greps tidigt 2005 för misstanke om våldtäkt, misshandel, kvinnofridskränkning och vårdslöshet med försvarshemligheter. Han dömdes, mot sitt nekande, till sex månaders fängelse för två fall av misshandel (senare ändrat i Hovrätten till tre månader) medan övriga åtalspunkter ogillades i båda domstolarna. Stigsson överklagade till Högsta domstolen, som emellertid inte beviljade prövningstillstånd, varför domen stod fast.[2]
Den 7 juli 2006[2] föreslog Statens ansvarsnämnd att Stigsson skulle avskedas från sin anställning och att Officersförbundet gavs möjlighet att kalla till överläggning med ansvarsnämnden. Den 28 april 2008 beslutade nämnden att avskeda Stigsson från tjänsten inom Försvarsmakten.[3] Den 16 oktober 2008 överklagade Tony Stigsson beslutet.[4][5]
Övriga engagemang[redigera | redigera wikitext]
Stigsson var tidigare ordförande för Svenska brottningsförbundet.[6]
Befordringar[redigera | redigera wikitext]
- 1978 Löjtnant
- 1981 kapten
- 1985 Major
- 1991 Generalstabsofficer
- 1994 Överstelöjtnant
- 1995 Överstelöjtnant med särskild tjänsteställning
- Chef Skaraborgsbrigaden (PB 9)
- 1996 Överste
- 1998 Chef Skaraborgs regemente och Skaraborgsbrigaden (MekB 9) och Skövde garnison.
- 1999 Överste 1. graden
- Chef Grundorganisationsledningens utbildningsavdelning vid Högkvarteret (UTB GRO/HKV)
- 2000 Generalmajor
- Chef för Operationsledningen (OpL).
- 2003 Ställföreträdande chef Operativa insatsledningen (OPIL)
- 2004 chef för Operativa insatsledningen (OPIL)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kungliga Krigsvetenskapsakademiens matrikel, läst 2017-03-17.
- ^ [a b] Göteborgsposten 7 juli 2006: Stigssons öde kan bli fall för AD, läst 8 december 2019
- ^ Sydsvenskan. 28 april 2008
- ^ Sverige Radio. 16 oktober 2008. Läst den 25 februari 2012.
- ^ Försvarsmakten 16 oktober 2008: Stigsson vill ha tillbaka jobbet, läst 8 december 2019
- ^ Allmänna försvarsföreningen Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. 19 maj 2008
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Kjellander, Rune (2000). Sveriges regementschefer 1700–2000. Stockholm: Probus bokförlag. ISBN 9187184745