1956

Från Wikipedia

1956 - MCMLVI 53 år sedan
År 1953 | 1954 | 1955 1956 1957 | 1958 | 1959
Årtionde 1930-talet | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1956
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Yngve Brilioth 1950-1958	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1956
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: J. K. Paasikivi president 1946-1956 Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Ilmari Salomies 1951-1964	Statsminister: Urho Kekkonen 1954-1956 K.-A. Fagerholm 1956-1957
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	112 – 113
Buddhistisk kalender	2500
Nengō (Japan)	Shōwa 31
Judisk kalender	5716 – 5717
Muslimsk kalender	1375 – 1376
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1334 – 1335
Sakakalendern (Indien)	1878 – 1879
Thailändsk solkalender	2499

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Källor 3 Födda 4 Avlidna 5 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari-31 december - 4,834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör för Polens regering att maximumlagstadga hur lång barnens skolväg får vara.
• 13 januari - 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland.
• 23 januari - Danmarks första motorväg öppnas med en sträckning mellan Kongens Lyngby och Hørsholm. Uppförandet av motorvägen kostar 35 miljoner danska kronor.^[1]
• 26 januari
  • Vinterolympiaden i Cortina d'Ampezzo i Italien öppnas.
  • Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen.
• 27 januari - Finland inträder i Nordiska rådet.
• 3 februari - Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer.
• 10 februari - Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm.
• 25 februari - Nikita Chrusjtjov håller ett berömt tal där han angriper personkulten av Josef Stalin.
• 26 februari
  • Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare.
  • Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson.
• 1 mars - Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.
• 2 mars - Marocko blir självständigt.
• 20 mars - Tunisien blir självständigt.
• 23 mars - Pakistan blir världens första islamistiska stat.
• 28 mars - På utställningen Konkret realism i Liljevalchs konsthall i Stockholm visar Olle Baertling stora geometriska målningar med starka färger.
• 29 mars - Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger statsbesök i Moskva.
• 23 maj - Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria.
• 24 maj - Riksdagen beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem. TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.
• 8 juni - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige.
• 10-17 juni - Ryttarspelen i sommar-OS hålls i Stockholm.
• 13 juni - De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.
• 25 juni - För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år.
• 28 juni - I Poznań inleds den första massiva folkliga protesten mot den kommunistiska regeringen i Polen.
• 1 juli - Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige.
• 19-20 juli - Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.
• 25 juli - Det italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria går till botten utanför Massachusetts, USA, efter en kollision i svår dimma med det svenska passagerarfartyget M/S Stockholm. 56 personer (51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar) av de sammanlagt 1 600 som finns ombord på de båda fartygen omkommer.
• 26 juli - Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser nationaliserar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA.
• 3 augusti - Volvo Amazon presenteras.
• 15 augusti - Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.
• 21 augusti - En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjets räkning och döms senare till 12 års fängelse.
• 31 augusti - Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén.
• 3 september - Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO.
• 4 september - Svenska, licensbelagda TV-sändingar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker ni rösta?, lett av Lennart Hyland.
• 14 september - Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman.
• 16 september - Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten. Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.
• 22 september - Ove Fundin vinner VM-finalen i speedway på Wembley i London.
• 30 september - Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungviktsboxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.
• 4 oktober - Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO.
• 13 oktober - Harry Martinsons rymdepos Aniara utkommer.
• 20 oktober - J. R. R. Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.
• 23 oktober - I Ungern inleds en revolt mot den kommunistiska regeringen.
• 27 oktober - Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.
• 29 oktober - Israel anfaller Egypten.
• 31 oktober - Franska och brittiska flygplan bombar Egypten för att få Nasser att överge planerna på att nationalisera kanalen.
• 1 november - Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.
• 2 november - FN:s generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.
• 4 november - Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.
• 5 november - Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.
• 7 november - För att avbryta Suezkrisen antar FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten.
• 12 november - Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö.
• 15 november - Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår.
• 2 december - Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.
• 22 november - Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
• 22 november-8 december - Sommar-OS hålls i Melbourne, Australien men på grund av att utländska hästar inte får införas i Australien utan karantän hålls ryttarspelen i Stockholm 10-17 juni.
• 12 december - Japan går med i FN.
• 22 december
  • Sverige skickar en FN-trupp till Suez.
  • De sista brittiska och franska styrkorna lämnar Egypten.
• 31 december - Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt.

[redigera] Okänt datum

• Felix tomatketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige.
• Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland samt lastkaj och oljecistern i Trondheim.
• Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning.
• IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.
• Teskedsgumman kommer ut på svenska.
• Hårddisken uppfinns av IBM.

[redigera] Källor

1. ^ Svend Olav Nielsen; Inger Hansen: Årets störste begivenheder i Billeder, A-S Bogforlaget Dana - Fruens Bøge, 1957, sid. 22. 

[redigera] Födda

• 1 januari - Sergei Avdejev, rysk kosmonaut.
• 3 januari - Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
• 7 januari - David Caruso, amerikansk skådespelare.
• 12 januari - Steffo Thörnqvist, svensk journalist.
• 13 januari - Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.
• 15 januari - Mayawati, indisk politiker.
• 17 januari - Carl Kjellgren, svensk skådespelare.
• 21 januari
  • Geena Davis, amerikansk skådespelare.
  • Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet.
• 31 januari - Johnny Rotten, eg. John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.
• 7 februari - Mark St. John, amerikansk gitarrist.
• 8 februari - Kjersti Holmen, norsk skådespelare.
• 9 februari - Agneta Lagercrantz, svensk författare.
• 13 februari
  • Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare).
  • Jay Nixon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2009-.
• 15 februari - Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.
• 17 februari - Anna von Rosen, svensk skådespelare.
• 18 februari
  • Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare.
  • Ted Gärdestad, svensk artist.
• 21 februari - Charles Boustany, amerikansk republikansk politiker.
• 22 februari - Amy Alcott, amerikansk golfspelare.
• 26 februari - Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.
• 28 februari
  • Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör.
  • Tommy Remengesau, president på Palau.
• 29 februari
  • Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna & After Shave.
  • Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.
• 1 mars - Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999-2003.
• 2 mars - Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.
• 7 mars - Brian Baird, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 mars - David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
• 18 mars - Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare.
• 19 mars - Anders Carell, svensk överste.
• 23 mars
  • José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002-2004.
  • Thomas Wassberg, svensk längdåkare.
• 26 mars - Annika Brunsten, svensk skådespelare.
• 3 april - Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Motley Crue.
• 5 april - Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.
• 7 april
  • Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker.
  • Maria Johansson, svensk skådespelare.
• 9 april
  • Sándor Gáspár, ungersk skådespelare.
  • Lennart Östlund, svensk musikproducent.
• 12 april - Andy Garcia, amerikansk skådespelare.
• 13 april - Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
• 16 april - David Brown, amerikansk austronaut.
• 18 april
  • Bob Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
  • Eric Roberts, amerikansk skådespelare.
• 20 april - Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991-1994.
• 27 april - Kevin McNally, brittisk skådespelare.
• 30 april - Lars von Trier, dansk regissör.
• 1 maj - Catherine Frot, fransk skådespelare.
• 3 maj - Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.
• 4 maj - Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare
• 7 maj - Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.
• 9 maj - Frank Andersson, svensk brottare.
• 13 maj - Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru.
• 14 maj - Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 16 maj - Olga Korbut, sovjetisk gymnast.
• 19 maj
  • James Gosling, programmerare. Han är en av skaparna av programspråket Java.
  • Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.
• 23 maj - Tomas Norström, svensk skådespelare.
• 26 maj - Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.
• 28 maj - Khaled Mashal, ledare för Hamas.
• 29 maj - La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson five.
• 30 maj - Tony Walther, svensk bowlare från Piteå.
• 2 juni - Stefan Jonsson , svensk bodybuildare och tyngdlyftare.
• 6 juni
  • Björn Borg, svensk tennisspelare.
  • Bubbi Morthens, isländsk sångar.
• 9 juni - Patricia Cornwell, amerikansk författare.
• 10 juni - Rolandas Paksas, Litauens president 2003-2004.
• 11 juni - Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.
• 14 juni
  • King diamond, dansk heavy metal-sångare.
  • Gianna Nannini, italiensk sångerska.
• 15 juni - Linda Haglund, friidrottare
• 16 juni
  • Annika Dopping, svensk programledare i TV.
  • Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.
• 20 juni - Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-2009.
• 25 juni - Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999-2004.
• 26 juni - Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.
• 28 juni - Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
• 1 juli
  • Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare.
  • Alan Ruck, amerikansk skådespelare.
• 3 juli - My Skarsgård, svensk skådespelare.
• 9 juli
  • Jörgen Düberg, svensk skådespelare.
  • Tom Hanks, amerikansk skådespelare.
  • Marc Almond, brittisk sångare.
• 11 juli - Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.
• 12 juli - Didi Petet, indonesisk skådespelare.
• 13 juli - Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
• 15 juli - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.
• 18 juli - Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.
• 24 juli - Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.
• 31 juli - Michael Biehn, amerikansk skådespelare.
• 3 augusti - Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna & After Shave.
• 6 augusti - Mike McIntyre, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 augusti - Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.
• 11 augusti - Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
• 13 augusti - René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.
• 15 augusti - Tim Mahoney, amerikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2007-2009.
• 18 augusti
  • John Debney, amerikansk filmmusikkompositör.
  • Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).
• 19 augusti - Adam Arkin, amerikansk skådespelare.
• 20 augusti - Joan Allen, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti - Kim Cattrall, brittisk skådespelare.
• 24 augusti - John Culberson, amerikansk republikansk politiker.
• 26 augusti - Maneka Gandhi, indisk politiker.
• 29 augusti - GG Allin, amerikansk punksångare.
• 31 augusti - Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.
• 2 september - Marcus Wallenberg, svensk företagare, VD för Investor AB.
• 4 september - Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W.A.S.P.
• 5 september - Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music
• 7 september - Diane Warren, amerikansk kompositör.
• 8 september - Stefan Johansson, svensk racerförare.
• 9 september - Anatoli Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.
• 10 september
  • Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Pierre Wilkner, svensk skådespelare.
• 11 september - Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.
• 14 september
  • James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
  • Kostas Karamanlis, grekisk politiker.
• 16 september
  • Mickey Rourke, amerikansk skådespelare.
  • David Copperfield, amerikansk illusionist.
• 18 september - Tim McInnerny, brittisk skådespelare.
• 19 september - Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.
• 20 september - Thomas Gylling, programledare i radio och TV.
• 23 september
  • Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
  • Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
• 26 september - Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.
• 27 september - Lennart Jähkel, svensk skådespelare.
• 29 september - Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.
• 1 oktober - Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.
• 9 oktober
  • Marina Djuzjeva, rysk skådespelare.
  • John O'Hurley, amerikansk skådespelare.
• 13 oktober - Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 14 oktober - Beth Daniel, amerikansk golfspelare.
• 15 oktober - George Hennardl, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.
• 17 oktober - Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 oktober
  • Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
  • Jim Talent, amerikansk republikansk politiker, senator 2002-2007.
• 21 oktober - Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.
• 24 oktober - Jeff Merkley, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
• 27 oktober - Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.
• 28 oktober - Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-.
• 29 oktober - Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.
• 4 november
  • Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment.
  • James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
• 6 november - Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
• 7 november - Jonathan Palmer, brittisk racerförare.
• 8 november - Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent.
• 10 november - Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna & After Shave.
• 16 november - Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
• 19 november - Eileen M. Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.
• 20 november - Bo Derek, amerikansk skådespelare.
• 21 november - Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 25 november - Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
• 27 november - William Fichtner, amerikansk skådespelare.
• 1 december - Sten Fredholm, svensk miljöexpert.
• 5 december - Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.
• 6 december - Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.
• 8 december - Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999-2000.
• 9 december - Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona.
• 9 eller 12 december - Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
• 12 december - Ana Alicia, amerikansk skådespelare.
• 13 december - John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.
• 15 december - Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
• 16 december - Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.
• 19 december - Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.
• 23 december
  • Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
  • Michele Alboreto, italiensk racerförare.
  • Inger Edelfeldt, svensk författare.
• 28 december - Nigel Kennedy, brittisk violinist.
• 30 december - Marty Meehan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-2007.

[redigera] Avlidna

• 5 januari - Mistinguett, fransk sångerska och dansös.
• 13 januari - Lyonel Feininger, tysk målare och grafiker.
• 24 januari - Alexander Korda, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.
• 25 januari - Ivan Bratt, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker.
• 27 januari - Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
• 31 januari - A. A. Milne, brittisk författare, Nalle Puh.
• 2 februari - Axel Frische, dansk teaterledare, dramatiker och författare.
• 27 februari - Ganesh V. Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952-1956.
• 28 februari - Harley M. Kilgore, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941-1956.
• 7 mars - Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
• 9 mars - Anders de Wahl, svensk skådespelare.
• 14 mars - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
• 17 mars - Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 18 mars - Louis Bromfield, amerikansk författare.
• 21 mars
  • Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och -tränare.
  • Raymond E. Willis, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941-1947.
• 13 april - Emil Nolde, tysk expressionistisk målare.
• 29 april - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
• 7 maj - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
• 15 maj - Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
• 6 juni - Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
• 25 juni - Ernest King, amerikansk amiral.
• 5 juli - Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 juli - Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
• 16 juli - Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
• 20 juli - Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
• 27 juli - Ruth Weijden, svensk skådespelare.
• 1 augusti - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
• 11 augusti - Jackson Pollock, amerikansk målare.
• 13 augusti - Zeth "Zäta" Höglund, svensk radikal socialdemokratisk politiker.
• 14 augusti
  • Bertholt Brecht, tysk poet och dramatiker.
  • Konstantin von Neurath, tysk utrikesminister 1932-1938.
• 16 augusti - Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
• 17 augusti - Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
• 25 augusti - Alfred Kinsey, amerikansk biolog och sexolog.
• 30 augusti - Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 6 september - Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
• 27 september - Babe Didrikson Zaharias, amerikansk mångsidig idrottare.
• 16 oktober - Jules Rimet, fransk FIFA-president 1921-1954.
• 17 oktober - Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
• 23 oktober - Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
• 1 november
  • Pietro Badoglio, italiensk politiker och fältmarskalk.
  • Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921-1923.
• 3 november - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
• 4 november - Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
• 10 november - David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.
• 18 november - Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångerska.
• 14 december - Juho Kusti Paasikivi, finsk president.
• 20 december - Paul Bonatz, tysk arkitekt.
• 26 november - Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
• Albert Sézary, fransk dermatolog.
• 26 december - Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • William B Shockley, USA
  • John Bardeen, USA
  • Walter H Brattain, USA
• Kemi
  • Sir Cyril Hinshelwood, Storbritannien
  • Nikolaj Semjonov, Sovjetunionen
• Medicin
  • André F Cournand, USA
  • Werner Forssmann, Västtyskland
  • Dickinson W Richards, USA
• Litteratur - Juan Ramón Jiménez, Spanien
• Fred - Inget pris utdelades