1956
Från Wikipedia
 |
|
| 1956 – MCMLVI 57 år sedan |
|
| År 1953 | 1954 | 1955 1956 1957 | 1958 | 1959 |
|
| Årtionde 1930-talet | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2709 |
| Bahá'í- kalendern |
112 – 113 |
| Buddhistisk kalender |
2500 |
| Etiopisk kalender |
1948 – 1949 |
| Nengō (Japan) |
Shōwa 31 |
| Judisk kalender |
5716 – 5717 |
| Muslimsk kalender |
1375 – 1376 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1334 – 1335 |
| Sakakalendern (Indien) |
1878 – 1879 |
| Thailändsk solkalender |
2499 |
1956 (MCMLVI) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
- 1 januari - Sudan blir självständig stat [1].
- 1 januari-31 december - 4 834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör för Polens regering att maximumlagstadga hur lång barnens skolväg får vara.
- 13 januari - 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland [2].
- 18 januari - Det svenska TV-programmet Hemma, som handlar om hem och matlagning och leds av Ria Wägner, sänds för första gången [3].
- 23 januari - Danmarks första motorväg öppnas med en sträckning mellan Kongens Lyngby och Hørsholm. Uppförandet av motorvägen kostar 35 miljoner danska kronor.[4]
- 25 januari - De 7:e olympiska vinterspelen invigs Cortina d'Ampezzo i Italien med deltagare från 32 länder [5].
- 26 januari - Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen [1].
- 27 januari - Finland inträder i Nordiska rådet.
Februari [redigera]
- 3 februari - Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer [6].
- 10 februari - Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm i regi av Bengt Ekerot. I dramat om familjen Tyrone spelar Inga Tidblad modern och Lars Hanson fadern [3]. Jarl Kulle är också med och spelar pjäsen [2].
- 11 februari - De brittiska diplomaterna Guy Burgess och Donald Maclean, som försvann i Moskva 1951, framträder i Moskva vilket bekräftar rykten om att de spionerat åt Sovjetunionen [2].
- 15 februari - Agrarernas kandidat Urho Kekkonen vinner presidentvalet i Finland [5] .
- 25 februari - Nikita Chrusjtjov hållet ett tal där han angriper personkulten av Josef Stalin, på sovjetiska kommunistpartiets 20:e kongress [5].
- 26 februari
- Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare [6].
- Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson [6].
Mars [redigera]
- 1 mars - Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.
- 2 mars - Marocko blir självständigt vid en ceremoni i Paris [1].
- 20 mars - Tunisien blir självständigt efter att ha stått under franskt protektorat sedan 1883 [6].
- 23 mars - Pakistan blir världens första islamistiska stat.
- 28 mars - 15 personer omkommer då en rälsbuss kör in i ett godståg 6 kilometer norr om Arvidsjaur, Sverige [7].
- 29 mars - Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger statsbesök i Moskva.
April [redigera]
- 3 april - När Sveriges statsminister Tage Erlander är på statsbesök i Sovjetunionen lovar de sovjetiska ledarna att frige Raoul Wallenberg om han finns i Sovjetunionen [3].
- 18 april - Furst Rainer III av Monaco gifter sig med amerikanska filmskådespelerskan Grace Kelley [5].
- 27 april - Rocky Marciano världsmästare i tungviktsboxning, drar sig tillbaka efter att ha gått obesegrad genom 49 proffsmatcher [5].
Maj [redigera]
- 21 maj - Den första flugburna amerikanska vätebomben sprängs över Nauruatollen i Stilla havet [8].
- 23 maj - Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria [6].
- 24 maj - Sveriges riksdag beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem [5]. TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och utan reklam [3], och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.
Juni [redigera]
- 3 juni - Under möbelmässan i Dortmund presenteras den första diskmaskinen för hushållsbruk [5].
- 8 juni - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige, och anländer till Skeppsholmen där svenske politikern Ulla Lindström avskaffar hovningningen i Sverige [9].
- 10 juni - Ryttartävlingarna vid olympiska sommarspelen invigs i Stockholm, då värdorten Melbourne måste avstå från tävlingen på grund av Australiens hårda karantänregler [3]. Tävlingarna pågår till 17 juni.
- 13 juni - De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.
- 14 juni - USA:s arméflagga antas.[10]
- 20 juni – 74 personer omkommer då ett venezolanskt flygplan störtar i havet utanför Asbury Park New Jersey, USA [7].
- 23 juni - Gamal Abdel Nasser väljs till Egyptens president och folkomröstning godkänner hans förslag till ny konstitution för Egypten. De sista brittiska soldaterna har gett sig av [2].
- 25 juni - För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år [6].
- 28 juni - Ett arbetaruppror i Poznań slås ner av militären [5]. 53 personer dödas och över 300 skadas då regimen sätter in militärflygplan och pansar [2].
- 30 juni – 128 personer omkommer då två trafikflygplan kolliderar Grand Canyon, USA [7].
Juli [redigera]
- 1 juli - Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige [6].
- 17 juli - Carl Gustaf von Rosen avgår som chef för Etiopiska flygvapnet, som han i 10 års tid varit med och byggt upp [5].
- 19-20 juli - Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.
- 25 juli - Italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria förliser efter sammanstötning med Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm [5]. Kollisionen inträffar 200 nautiska mil utanför New York på USA:s östkust och 56 av 1 660 ombordvarande personer på Andrea Dorisa omkommer [3]. Olckan inträffar i svår dimma, och av de omkomna är 51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar.
- 26 juli - Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser förstatligar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA [1].
Augusti [redigera]
- 3 augusti - Volvo Amazon presenteras.
- 6 augusti - En sprängämnesfabrik i Colombia exploderar, och över 1 000 personer omkommer [7].
- 8 augusti - I Belgien omkommer 273 personer vid en gruvolycka [7].
- 15 augusti - Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.
- 21 augusti - En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms senare till 12 års fängelse [6].
- 25 augusti
- Sveriges första läroverk för vuxenstuderande invigs i Norrköping.[5]
- Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén.[11]
September [redigera]
- 2 september - 120 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Mahbubnagar, Indien [7].
- 3 september - Metallbasen Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO efter Axel Strand [5].
- 4 september - Svenska licensbelagda TV-sändningar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker ni rösta?, lett av Lennart Hyland.
- 14 september - Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman [6].
- 16 september - Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten [6]. Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.
- 22 september - Ove Fundin blir världsmästare i speedway på Wembley i London.
- 30 september - Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungviktsboxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.
Oktober [redigera]
- 4 oktober - Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO [6].
- 20 oktober - J. R. R. Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.
- 23 oktober - I Ungern inleds ett folkligt uppror mot den kommunistiska regeringen, och den 7 meter höga Stalinstatyn rivs [5].
- 27 oktober - Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.
- 29 oktober - Israel anfaller Egypten [1].
- 31 oktober - Då Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserat Suezkanalen går Frankrike och Storbritannien till militärt anfall mot Egypten [5]. Franska och brittiska bombflygplan slår till.
November [redigera]
- 1 november - Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.
- 2 november - FN:s generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.
- 4 november - Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.
- 5 november - Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.
- 6 november - Republikanen Dwight D. Eisenhower besegrar Demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA.
- 7 november - För att avbryta Suezkrisen antar FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten [5].
- 8 november - FN:s säkerhetsråd beslutar att skicka en internationell fredsstyrka till Egypten [5]. Israel är beredda att lämna Sinai [1].
- 11 november - Sovjetiska styrkor krossar Ungernrevolten [1].
- 12 november - Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö [3].
- 15 november - Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår [6].
- 21 november - FN-styrka landsätts i Egypten [1].
- 22 november - För första gången deltar idrottare från Östtyskland, då de 16:e olympiska sommarspelen invigs i Melbourne [5]. Spelen pågår till 8 december.
- 22 november - Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
- 23 november - Suezkrisen leder till bensinransonering i Storbritannien.[12]
- 30 november - I USA vinner Floyd Patterson, USA mot Archie Moore, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning [5].
December [redigera]
- 2 december - Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.
- 9 december – 62 personer omkommer då ett kanadensiskt trafikflygplan störtar över Chilliwack, Kanada [7].
- 12 december - Japan går med i FN.
- 22 december
- 31 december - Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt.
Okänt datum [redigera]
- Amerikanska marinsoldater evakuerar amerikaner och andra människor från Alexandria i samband med Suezkrisen.[13]
- Felix tomatketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige.[2]
- USA inför dödsstraff vid domstolsjuryns rekommendation för den person som fyllt 18 år och säljer heroin till person under 18 år.[14]
- Göran Assar Oredsson grundar Sveriges nationalsocialistiska kampförbund
- Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland, samt lastkaj och oljecistern i Trondheim.
- Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning.
- IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.
- Hårddisken uppfinns av IBM.
- 180 000 människor står i bostadskö i Stockholm.[15]
- Den första villan i Kortedala är inflyttningskvar.[16]
- Allahelgonakyrkan i Kortedala invigs.[16]
- Friluftsfrämjandet i Sverige startar mulleskola.[17]
Födda [redigera]
- 1 januari - Sergei Avdejev, rysk kosmonaut.
- 3 januari - Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
- 7 januari - David Caruso, amerikansk skådespelare.
- 12 januari
- Steffo Thörnqvist, svensk journalist.
- Peter Dahlqvist, svensk fotbollsspelare.
- 13 januari - Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.
- 15 januari - Mayawati, indisk politiker.
- 17 januari - Carl Kjellgren, svensk skådespelare.
- 21 januari
- Geena Davis, amerikansk skådespelare.
- Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet [6].
- 31 januari - Johnny Rotten, eg. John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.
- 7 februari - Mark St. John, amerikansk gitarrist.
- 8 februari - Kjersti Holmen, norsk skådespelare.
- 9 februari - Agneta Lagercrantz, svensk författare.
- 10 februari - Britt Bohlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1988-2008, gruppledare 2001-2008, landshövding i Jämtlands län 2008-.
- 13 februari
- Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare).
- Jay Nixon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2009-.
- 15 februari - Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.
- 17 februari - Anna von Rosen, svensk skådespelare.
- 18 februari
- Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare.
- Ted Gärdestad, svensk artist.
- 21 februari - Charles Boustany, amerikansk republikansk politiker.
- 22 februari - Amy Alcott, amerikansk golfspelare.
- 23 februari - Michael Olausson, svensk professor i klinisk transplantationskirurgi.
- 26 februari - Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.
- 28 februari
- Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör.
- Tommy Remengesau, president på Palau.
- 29 februari
- Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna & After Shave.
- Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.
- 1 mars - Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999-2003.
- 2 mars - Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.
- 7 mars - Brian Baird, amerikansk demokratisk politiker.
- 9 mars - David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
- 18 mars - Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare [6].
- 19 mars - Anders Carell, svensk överste.
- 23 mars
- José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002-2004.
- Thomas Wassberg, svensk längdåkare.
- 26 mars - Annika Brunsten, svensk skådespelare.
- 3 april - Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Motley Crue.
- 5 april - Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.
- 6 april - Michele Bachmann, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
- 7 april
- Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker.
- Maria Johansson, svensk skådespelare.
- 9 april
- Sándor Gáspár, ungersk skådespelare.
- Lennart Östlund, svensk musikproducent.
- 12 april - Andy Garcia, amerikansk skådespelare.
- 13 april - Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- 16 april - David Brown, amerikansk astronaut.
- 18 april
- Bob Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
- Eric Roberts, amerikansk skådespelare.
- 20 april - Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991-1994.
- 27 april - Kevin McNally, brittisk skådespelare.
- 30 april - Lars von Trier, dansk regissör.
- 1 maj - Catherine Frot, fransk skådespelare.
- 3 maj - Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.
- 4 maj - Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare
- 7 maj - Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.
- 9 maj - Frank Andersson, svensk brottare.
- 13 maj
- Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru.
- Staffan Hellstrand, svensk pop- och rockstjärna.
- 14 maj - Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 19 maj
- James Gosling, programmerare. Han är en av skaparna av programspråket Java.
- Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.
- 23 maj - Tomas Norström, svensk skådespelare.
- 26 maj - Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.
- 28 maj - Khaled Mashal, ledare för Hamas.
- 29 maj - La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson five.
- 2 juni - Stefan Jonsson , svensk bodybuildare och tyngdlyftare.
- 6 juni
- Björn Borg, svensk tennisspelare [6].
- Bubbi Morthens, isländsk sångare.
- 9 juni - Patricia Cornwell, amerikansk författare.
- 10 juni - Rolandas Paksas, Litauens president 2003-2004.
- 11 juni - Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.
- 14 juni
- King diamond, dansk heavy metal-sångare.
- Gianna Nannini, italiensk sångerska.
- 15 juni - Linda Haglund, friidrottare
- 16 juni
- Annika Dopping, svensk programledare i TV.
- Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.
- 20 juni - Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-2009.
- 25 juni - Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999-2004.
- 26 juni - Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.
- 28 juni - Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
- 1 juli
- Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare.
- Alan Ruck, amerikansk skådespelare.
- 6 juli - Bengt Isaksson, svensk motocrossåkare
- 9 juli
- Jörgen Düberg, svensk skådespelare.
- Tom Hanks, amerikansk skådespelare.
- Marc Almond, brittisk sångare.
- 11 juli - Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.
- 12 juli - Didi Petet, indonesisk skådespelare.
- 13 juli - Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
- 15 juli - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.
- 18 juli - Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.
- 24 juli - Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.
- 27 juli - Lacy Clay, amerikansk demokratisk politiker.
- 31 juli - Michael Biehn, amerikansk skådespelare.
- 3 augusti - Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna & After Shave.
- 6 augusti - Mike McIntyre, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 augusti - Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.
- 11 augusti - Frieda von Richthofen, tysk friherrinna.
- 13 augusti - René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.
- 15 augusti - Tim Mahoney, amerikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2007-2009.
- 18 augusti
- John Debney, amerikansk filmmusikkompositör.
- Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).
- 19 augusti - Adam Arkin, amerikansk skådespelare.
- 20 augusti - Joan Allen, amerikansk skådespelare.
- 21 augusti - Kim Cattrall, brittisk skådespelare.
- 24 augusti - John Culberson, amerikansk republikansk politiker.
- 26 augusti - Maneka Gandhi, indisk politiker.
- 29 augusti - GG Allin, amerikansk punksångare.
- 31 augusti - Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.
- 2 september - Marcus Wallenberg, svensk företagare, vd för Investor AB.
- 4 september - Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W.A.S.P.
- 5 september - Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music
- 7 september - Diane Warren, amerikansk kompositör.
- 8 september - Stefan "Lill-Lövis" Johansson, svensk racerförare.
- 9 september - Anatoli Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.
- 10 september
- Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
- Pierre Wilkner, svensk skådespelare.
- 11 september - Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.
- 14 september
- James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
- Kostas Karamanlis, grekisk politiker.
- 16 september
- Mickey Rourke, amerikansk skådespelare.
- David Copperfield, amerikansk illusionist.
- 18 september - Tim McInnerny, brittisk skådespelare.
- 19 september - Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.
- 20 september - Thomas Gylling, programledare i radio och TV.
- 23 september
- Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
- Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
- 26 september - Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.
- 27 september - Lennart Jähkel, svensk skådespelare.
- 29 september - Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.
- 1 oktober - Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.
- 9 oktober
- Marina Djuzjeva, rysk skådespelare.
- John O'Hurley, amerikansk skådespelare.
- 13 oktober - Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 14 oktober - Beth Daniel, amerikansk golfspelare.
- 15 oktober - George Hennardl, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.
- 17 oktober - Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.
- 18 oktober
- Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
- Jim Talent, amerikansk republikansk politiker, senator 2002-2007.
- 21 oktober - Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.
- 24 oktober - Jeff Merkley, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
- 27 oktober - Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.
- 28 oktober - Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-.
- 29 oktober - Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.
- 4 november
- Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment.
- James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
- 6 november - Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
- 7 november - Jonathan Palmer, brittisk racerförare.
- 8 november - Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent.
- 10 november - Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna & After Shave.
- 16 november - Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
- 19 november - Eileen M. Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.
- 20 november - Bo Derek, amerikansk skådespelare.
- 21 november - Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 25 november - Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
- 27 november - William Fichtner, amerikansk skådespelare.
- 1 december - Sten Fredholm, svensk miljöexpert.
- 5 december - Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.
- 6 december - Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.
- 8 december - Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999-2000.
- 9 december - Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona.
- 9 eller 12 december - Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
- 12 december - Ana Alicia, amerikansk skådespelare.
- 13 december - John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.
- 15 december - Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
- 16 december - Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.
- 19 december - Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.
- 23 december
- Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
- Michele Alboreto, italiensk racerförare.
- Inger Edelfeldt, svensk författare.
- 28 december - Nigel Kennedy, brittisk violinist.
- 30 december - Marty Meehan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-2007.
Avlidna [redigera]
- 5 januari - Mistinguett, fransk sångerska och dansös.
- 13 januari - Lyonel Feininger, tysk målare och grafiker.
- 24 januari - Alexander Korda, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.
- 25 januari - Ivan Bratt, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker [6].
- 27 januari - Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
- 31 januari - A. A. Milne, brittisk författare, Nalle Puh.
- 2 februari - Axel Frische, dansk teaterledare, dramatiker och författare.
- 27 februari - Ganesh V. Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952-1956.
- 28 februari - Harley M. Kilgore, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941-1956.
- 7 mars - Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
- 9 mars - Anders de Wahl, 87, svensk skådespelare [5].
- 14 mars - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
- 17 mars - Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
- 18 mars - Louis Bromfield, amerikansk författare.
- 21 mars
- Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- Raymond E. Willis, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941-1947.
- 25 mars - Sam Rydberg, svensk militärmusiker och Sveriges hittills flitigaste kompositör av förbandsmarscher.
- 13 april - Emil Nolde, tysk expressionistisk målare.
- 29 april - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
- 7 maj - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
- 15 maj - Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
- 6 juni - Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
- 25 juni - Ernest King, amerikansk amiral.
- 5 juli - Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 juli - Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
- 16 juli - Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 20 juli - Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
- 27 juli - Ruth Weijden, svensk skådespelare.
- 1 augusti - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
- 11 augusti - Jackson Pollock, amerikansk målare.
- 13 augusti - Zeth "Zäta" Höglund, svensk vänsterpolitiker, chefredaktör, borgarråd [6].
- 14 augusti
- Bertholt Brecht, tysk poet och dramatiker.
- Konstantin von Neurath, tysk utrikesminister 1932-1938.
- 16 augusti - Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
- 17 augusti - Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
- 25 augusti - Alfred Kinsey, amerikansk biolog och sexolog.
- 30 augusti - Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 6 september - Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
- 27 september - Babe Didrikson Zaharias, amerikansk mångsidig idrottare.
- 16 oktober - Jules Rimet, fransk Fifa-president 1921-1954.
- 17 oktober - Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
- 23 oktober - Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
- 1 november
- Pietro Badoglio, italiensk politiker och fältmarskalk.
- Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921-1923.
- 3 november - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
- 4 november - Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
- 10 november - David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.
- 18 november - Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångerska.
- 14 december - Juho Kusti Paasikivi, finsk president.
- 20 december - Paul Bonatz, tysk arkitekt.
- 26 november - Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
- Albert Sézary, fransk dermatolog.
- 26 december - Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.
Nobelpris [18] [redigera]
- Fysik
- William B Shockley, USA
- John Bardeen, USA
- Walter H Brattain, USA
- Kemi
- Sir Cyril Hinshelwood, Storbritannien
- Nikolaj Semjonov, Sovjetunionen
- Medicin
- André F Cournand, USA
- Werner Forssmann, Västtyskland
- Dickinson W Richards, USA
- Litteratur - Juan Ramón Jiménez, Spanien
- Fred - Inget pris utdelades
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1956 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f] 100 år med Aftonbladet – 1956, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1956, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Svend Olav Nielsen; Inger Hansen, red (1957). Årets störste begivenheder i Billeder. A-S Bogforlaget Dana - Fruens Bøge. Sid. 22
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] 20:e århundrades När Var Hur - 1956, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige - 1956, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 173 - Ulla avskaffade hovnigning
- ^ ”Other Flags - World Flags 101 - US Army Flag”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2009. http://www.webcitation.org/5gWo2JMqH. Läst 6 april 2009.
- ^ ”KTH hyllar Vasas upptäckare - NyTeknik”. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article248480.ece.
- ^ ”Motorists panic as petrol rations loom, BBC news”. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/november/29/newsid_3247000/3247805.stm.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”Narkotika”. http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ Hundra år i Sverige - Rekordåren: Förortsliv, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b] Sverige 1900-talet – Med flyttlass till folkhemmet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Den svenska naturkänslans historia, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1956.
