Trinitrotoluen
| Trinitrotoluen | |
| Systematiskt namn | 2-metyl-1,3,5-trinitrobensen |
|---|---|
| Övriga namn | TNT, Trinitrotoluen, Trotyl, Trinitrotoluol, Tritolol, Triton, Trotol, 2,4,6-Trinitrometylbensen, 2,4,6-Trinitrotoluen |
| Kemisk formel | CH3C6H2(NO2)3 |
| Molmassa | 227,13 g/mol |
| Utseende | Blekgul, fast form |
| CAS-nummer | 118-96-7 |
| SMILES | Cc1(N(O)O)cc(N(O)O)cc(N(O)O)c1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,654 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,13 g/l |
| Smältpunkt | 80,35 °C |
| Kokpunkt | 295 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Trinitrotoluen (TNT), 2,4,6-trinitrotoluen, CH3C6H2(NO2)3, är ett explosivt fast ämne med gulaktig färg, brukat som sprängmedel inom militär explosiv pyroteknik. Det kan smältas och gjutas på ett säkert sätt. TNT kallas även Trinitrotoluol eller Trotyl. Föreningen framställs genom att toluen nitreras.Reaktionsformeln är C6H2(NO2)3CH3 → 7C + 5H + 3N + 6O
Genom sin stabilitet och lagringsbeständighet samt sin okänslighet för slag och öppen eld innebar trotylen ett stort steg framåt för militär ammunitionsframställning. Eftersom smältpunkten är relativt låg kan sprängämnet lätt gjutas i till exempel bomber och granater. Granulerat trotyl kan också pressas samman till block; det är då något känsligare.
Trotyl ingår i sprängämnena Baratol, Hexotol och Octol.
[redigera] Sverige
Den första svenska artilleriammunitionen som innehöll trotyl torde ha varit en 15 cm spränggranat m/06 från 1906[källa behövs].
[redigera] Energiinnehåll
Trotyl innehåller kemisk energi som frigörs då ämnet detonerar. 1 kg trotyl motsvarar 4,184 MJ (megajoule).