Försvarsmakten

Försvarsmakten
Information
Nation	Sverige
Grundad	1 januari 1975 (samlingsnamn) 1 juli 1994 (myndighet)
Organisationer	Svenska armén Svenska marinen Svenska flygvapnet
Flygtimmar	21 254
Högkvarter	Stockholm, Sverige
Högste befälhavare	Regeringen
Statsråd	Försvarsminister Sten Tolgfors
Försvarschef	General Sverker Göranson (ÖB & myndighetschef)
Generaldirektör	Ulf Bengtsson (stf. myndighetschef)
Vapenför ålder	16-49 år
Värnplikt	Vilande
Reservstyrkor	?
Ekonomi
Budget	45,3 miljarder SEK (2011)
% av BNP	1,3 % (2008)
Övrigt
Historia	Officiellt namn fram till 1974 var Krigsmakten

Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.

Svenska militärer med AK 5A och Granatgevär m/86.

Svensk musiksoldat med officers tjänsteställning.

JAS 39 Gripen.

Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.

För Försvarsmakten i Finland, se Finlands försvarsmakt

Försvarsmakten (tidigare benämning Krigsmakten) är en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för Sveriges säkerhet och sorterar under Försvarsdepartementet. Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef och har från och med år 2005 en civil generaldirektör som ställföreträdare. Förmågan till väpnad strid är det som framför allt skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

• När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
• Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp).
• Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (Bistå samhället i händelse av kris).
• Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning

Överbefälhavaren (ÖB) och högkvarteret.
Från och med år 2005 fick försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström. En roll hon hade fram till och med 29 augusti 2008, då hon utnämndes av regeringen till "generaldirektör och särskild utredare inom Regeringskansliet"

Sveriges nuvarande ÖB heter Sverker Göranson och från och den 15 oktober 2008 tillträdde Ulf Bengtsson som ny generaldirektör.

För ledning av såväl nationella och internationella instatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS) som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:

• ATS - Arméns taktiska stab
• FTS - Flygvapnets taktiska stab
• MTS - Marinens taktiska stab

Försvarsmaktsledningen

Försvarsmaktens ledning (FML) består av:

• Överbefälhavare: General Sverker Göranson
• Generaldirektör: Ulf Bengtsson
• Chef för ledningsstaben: Generallöjtnant Jan Salestrand
• Chef för planerings- och ekonomiavdelning: Konteramiral Odd Werin
• Ekonomidirektör: Lars Eriksson (från 1 juni 2011 Helena Thunander-Holmstedt)
• Produktionschef: Generallöjtnant Göran Mårtensson
• Personaldirektör: Per-Olof Stålesjö
• Insatschef: Generallöjtnant Anders Lindström
• Chef för Must: Generalmajor Stefan Kristiansson
• Informationsdirektör: Erik Lagersten
• Chefsjurist: Stefan Ryding-Berg

Begreppet Försvarsmakten

Innan 1994 fanns ingen central myndighet för Sveriges militära förband. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centra och skola en egen myndighet. Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f, innan 1975 var samma samlingsnamn Krigsmakten. Försvarsmakten bildades som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av ett stort antal fristående försvarsmyndigheter.

Insatsorganisationen

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Enligt försvarsbeslutet 2004 och det fortsatta budgetunderlaget för år 2005 ska Försvarsmakten fortsätta sin omställning från ett förrådställt invasionsförsvar till hemvärnsförsvar och små insatsförband för i huvudsak internationella insatser. Försvarsmakten ska öka sin internationella närvaro och sätta upp insatsförband som kan användas både i Sverige och utomlands efter beslut från riksdagen. Ett av dessa är Nordic Battlegroup. Det är en av Europeiska unionens stridsgrupper i syfte att agera som snabbinsatsförband för EU:s krishantering. Nordic Battlegroup ställdes i beredskap perioden 1 januari 2008 till 30 juni 2008 tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge. Andra gången den ställdes i beredskap var 1 januari 2011 till 20 juni 2011. Nordic Battlegroup ska kunna påbörja en insats inom 600 mil från Bryssel inom tio dagar. Den enda del som använts ur de två stridsgrupperna är Expeditionary Air Wing (EAW) i samband med Internationella militärinsatsen i Libyen 2011.

Grundorganisationen

Organisationens arbete syftar till att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

• Armén
• Marinen
• Flygvapnet

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband

• Högkvarteret (HKV), Stockholm
• Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm
• Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad
• Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM), Örebro
• Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
• Ledningsregementet (LedR), Enköping.
• Trängregementet (TrängR), Skövde

Försvarsmaktsgemensamma skolor

• Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
• Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
• Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
• Flygvapnets Flygskola (FlygS), Linköping
• Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) , Halmstad
• Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) , Karlsborg
• Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
• Kustjägarskolan (KJS), Berga
• Ledningsskolan (LedS) , Enköping
• Logistikskolan (LogS), Skövde
• Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
• Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
• Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
• Markstridsskolan (MSS), Skövde
• Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
• Tolkskolan (TolkS), Uppsala

Försvarsmaktsgemensamma centra

• Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskorna
• Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC), Enköping
• Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Kungsängen
• Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
• Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) ersätter under 2009 Rekryteringscentrum (RekryC), Stockholm
• Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
• Försvarsmusikcentrum (FöMusC), Kungsängen (Uppgick 2010 i Livgardet)
• Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
• Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå

Försvarsmaktsgemensamma enheter

• Försvarsmaktens Enhet för Konceptutveckling (FMKE), HKV / Enköping
• Combat Camera (SWCOMCAM), Stockholm
• Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad (Slogs samman med FMLOPE 2012)
• Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
• Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
• Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
• Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
• Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
• Managementenheten (ManE), Stockholm

Försvarsmaktens specialförband

Vapen för specialförbanden.

• Särskilda operationsgruppen

Hemvärnet

Hemvärnet - nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall Hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Se även

• Hemvärnet
• Utbildningsgrupper

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

• Försvarsmaktens logistik

Omdaningen till insatsförsvar

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Diagram över försvarets utveckling 1965-2010. Gul linje visar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt amfibieregementet.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omdaningen av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon, idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater. Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006. Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omdaningen till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är vänsterpartiet kritisk till denna process.

Krigsorganisationens utveckling

I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation mellan åren 1966 och 2010. Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (idag kallad insatsorganisationen) reducerades med nästan 90 procent i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.

Krigsförband	1966	1972	1977	1982	1988	1990	1999	2000	2010
Armeförband
Militärområden	6	6	6	6	6	6	3	−	−
Försvarsområden	29	29	25	25	25	25	15	−	−
Försvarsområdesgrupper	−	−	−	−	−	−	12	−	−
Fördelningsstaber	10	10	10	8	8	6	3	1	−
Infanteribrigader org 66 R	20	20	16	9	2	1	−	−	−
Infanteribrigader org 66 M	−	−	−	−	6	6	−	−	−
Infanteribrigader org 77	−	−	4	11	10	10	−	−	−
Infanteribrigader org 2000	−	−	−	−	−	−	4	−	−
Norrlandsbrigader	4	4	4	4	5	5	3	−	−
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland)	7	7	5	5	5	5	−	−	−
Mekaniserad brigad	−	−	−	1	1	1	6	−	−
Marina förband
Jagare och fregatter	17	13	6	2	−	−	−	−	−
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997)	−	−	−	−	2	2	6	6	11
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg)	2	3	3	3	1	1	−	−	−
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg)	−	−	−	−	2	2	?	?	?
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg)	−	−	−	4	4	4	?	?	?
Ubåtar	21	21	14	12	12	12	9	5	5
Fasta spärrbataljoner	22	22	22	22	21	20	?	?	−
Rörliga spärrbataljoner	−	2	6	6	6	4	?	?	−
Kustartilleribataljoner	2	2	2	2	2	2	?	−	−
Amfibiebataljoner	−	−	−	−	−	1	2	3	1
Flygvapenförband
Jakflygdivisioner J 29 F, 32 B, 34	12	−	−	−	−	−	−	−	−
Jaktflygdivisioner J 35 A, B, D,	12	8	4	3	−	−	−	−	−
Jaktflygdivisioner J 35 F, J	3	13	13	6	3	3	−	−	−
Jaktflygdivisioner JA 37	−	−	−	2	8	8	7	?	−
Attackflygdivisioner A 32	12	10	2	−	−	−	−	−	−
Attackflygdivisioner AJ 37	−	−	3½	5½	5½	5½	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 29, 32	6	4	2	−	−	−	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 35	4	6	6	−	−	−	−	−	−
Spaningsflygdivisioner S 37	−	−	4	6	6	6	1	−	−
Stridsflygdivisioner AJS 37	−	−	−	−	−	−	4	1	−
Stridsflygdivisioner JAS 39	−	−	−	−	−	−	2	8	4
Skolflygdivisioner SK 35	?	?	?	?	?	?	−	−	−
Skolflygdivisioner SK 37	−	−	1	1	1	1	1	1	−
Skolflygdivisioner SK 60	?	?	?	?	?	?	?	?	?
Transportflygdivisioner TP 84	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Flygbasbataljoner	~60	~45	~45	36	32	30	?	?	2
Notering: Den 1 juli 2000 gick Försvarsmakten in i Insatsorganisationen

Insatsorganisationen

Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom Krigsorganisationen att istället benämnas för Insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällade från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004. 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 35 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000. Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med Hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.

Insatsorganisation 2001-2010

Insatsförband	2001	2005	2010
Arméstridskrafter
Armédivisionsstab	1	−	−
Brigadstab	6	6	2
Manöverbataljon med bataljonsstridsgruppledning	−	−	7
Mekaniserade bataljoner	16	?	−
Artilleribataljon	4	4	2
Luftvärnsbataljon	4	4	2
Jägarbataljon	2	1	1
Stadsskyttebataljon	6	?	−
Underrättelsebataljon	−	1	1
Ingenjörbataljon	4	?	2
Underhållsbataljoner	4	?	−
Luftburen bataljon	1	1	1
Säkerhetsbataljon	−	?	1
Stridsvagnskompani	−	−	3
Militärpoliskompani	?	?	2
CBRN-kompani	1	1	1
Tungtransportkompani	−	1	1
Marinstridskrafter
Sjöstridsflottiljledning	−	?	2
Ytstridsflottiljer (om 6 fartyg)	2	−	−
Minkrigsflottilj	1	−	−
Korvettdivision	−	?	2
Minröjningsdivision	−	?	2
Underhållsdivision	?	?	2
Röjdykardivision	1	1	1
Ubåtsflottilj med ledning	1	1	1
Ubåtsräddningsfartyg	?	?	1
Signalspaningsfartyg	?	?	1
Amfibiebrigadstab	1	?	−
Amfibiebataljon	3	?	−
Manöverbataljon med bataljonsstridsgruppledning	−	−	1
Bevakningsbåtkompani	?	?	1
Marin basbataljon	?	?	1
Flygstridskrafter
Stridsflygdivision, JAS 39	8	?	4
Helikopterbataljon	2	1	1
Ledningsflyggrupp, ASC 890	?	?	1
Basbataljon	?	?	2
Transportflygdivision, Tp 84	1	1	1
Central transportflygdivision	1	1	1
Signalspaningsdivision, S 102B	?	?	1
Hemvärnet
Hemvärnsgrupp	28	22	22
Hemvärnsbataljoner	60	60	60

Insatsorganisation 2014

Insatsorganisation 2014 (IO 14) avser att bestå av nedanstående förband.

Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort	Kommentar
HKV med stabsförband	METOCC	Stockholm	Delar av förbandet är ständigt insatt
(F)HQ8	Ledningsregementet	Enköping	Förbandet upprättades den 1 juli 2011 med delar från NBG 11.
ROL/FHQ 9	Ledningsregementet	Enköping	Rörlig operativ ledning
11. Ledningsplatsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
12. Sambandsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
13. Telekrigsbataljonen	Ledningsregementet	Enköping
10. PSYOPS-pluton	Ledningsregementet	Enköping	Psykologisk krigföring
FMTM	Försvarsmaktens telenät- och markteleförband	Örebro	Förbandet är ständigt insatt
Nationella underrättelseenheten	Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten		Underrättelseförband

Logistikförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort	Kommentar
1. Logistikbataljonen	Trängregementet	Skövde
1. Sjukhuskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
1. Sjukvårdsförstärkningskompaniet	Försvarsmedicincentrum	Göteborg
1. Teknikbataljonen	Försvarsmaktens Halmstadsskolor	Halmstad
Movcon	Trängregementet	Skövde	Movement Control, ansvarar för att organisera, samordna och kontrollera militära rörelser och transporter samt bistå med tullformaliteter.
NSE	FMLOG	Stockholm	National Support Element, förser Försvarsmakten med logistikstöd vid framför allt internationella insatser.

Arméförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort	Kommentar
2. Brigadstaben	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde
3. Brigadstaben	Norrbottens regemente (I 19)	Boden
Livbataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen
13. Säkerhetsbataljon	Livgardet (LG)	Kungsängen	Består av 131.Säkerhetsskvadron, 133. funktionsskvadron i Stockholm och 132.Säkerhetskompani Sjö i Göteborg
21. Ingenjörsbataljonen	Göta ingenjörregemente (Ing 2)	Eksjö
22. Ingenjörsbataljonen	Göta ingenjörregemente (Ing 2)	Eksjö
31. Luftburna bataljonen	Livgardet (LG)	Kungsängen	7. Manöverbataljon (lätt). Utbildas tillsammans med K 3
31. Luftburna bataljonen	Livregementets husarer (K 3)	Karlsborg	7. Manöverbataljon (lätt). Utbildas tillsammans med LG
32. Underrättelsebataljonen	Livregementets husarer (K 3)	Karlsborg	(lätt)
41. Mekaniserade bataljonen	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde	1. Manöverbataljon (mekaniserad)
42. Mekaniserade bataljonen	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde	2. Manöverbataljon (mekaniserad)
61. Luftvärnsbataljonen	Luftvärnsregementet (Lv 6)	Halmstad
62. Luftvärnsbataljonen	Luftvärnsregementet (Lv 6)	Halmstad
71. Motoriserade bataljonen	Södra skånska regementet (P 7)	Revingehed	5. Manöverbataljon (motoriserad). Vidmakthåller 711. Kompaniet)
72. Mekaniserade bataljonen	Södra skånska regementet (P 7)	Revingehed	6. Manöverbataljon (mekaniserad)
91. Artilleribataljon	Artilleriregementet (A 9)	Boden
92. Artilleribataljon	Artilleriregementet (A 9)	Boden
191. Mekaniserade bataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Boden	3. Manöverbataljon (mekaniserad)
192. Mekaniserade bataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Boden	4. Manöverbataljon (mekaniserad)
193. Jägarbataljonen	Norrbottens regemente (I 19)	Arvidsjaur	(lätt)
1. CBRN-kompaniet	Totalförsvarets skyddscentrum	Umeå	CBRN-krigföring
1. Transportkompaniet	Trängregementet (TrängR)	Skövde
1. Stridsvagnskompaniet	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde
2. Stridsvagnskompaniet	Skaraborgs regemente (P 4)	Skövde
3. Stridsvagnskompaniet	Norrbottens regemente (I 19)	Boden
14. Militärpoliskompaniet	Livgardet (LG)	Kungsängen
15. Militärpoliskompaniet	Livgardet (LG)	Kungsängen
Strategiska reserven	Södra Skånska Regementet (P7)	Revingehed	Förbandet sätts upp av olika utbildningsförband och P7 har ansvar fram till september 2012.

Marinförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort	Kommentar
1. Ubåtsflottilj-ledning	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj)	Karlskrona	Innehåller 4 ubåtar.
HMS Orion	?	Karlskrona	Signalspaningsfartyg
HMS Belos	?	Karlskrona	Ubåtsräddningsfartyg
3. Sjöstridsflottilj-ledning	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona	Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
31. Korvettdivision	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona	Två korvetter typ Stockholmsklass Två korvetter typ Visbyklass Tre vedettbåtar
33 Minröjningsdivision	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona	Två minröjningsfartyg typ Kosterklass Ett röjdykfartyg typ Styrsöklass
34. Underhållsdivision	Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj)	Karlskrona	Ett stödfartyg
4. Sjöstridsflottilj- ledning med MWDC	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga	Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
41 Korvettdivision	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga	Två korvetter typ Göteborgsklass Fyra vedettbåtar
42. Minröjningsdivision	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga	Två minröjningsfartyg typ Kosterklass Ett röjdykfartyg typ Styrsöklass
43. Underhållsdivision	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Berga	Ett stödfartyg.
44 Röjdykardivison	Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj)	Skredsvik	Vidmakthåller EOD förmåga Sjö.
2. Amfibiebataljonen	Amfibieregementet (Amf 1)	Berga	8.Manöverbataljon (amfibie)
17. Bevakningsbåtskompani	Amfibieregementet (Amf 1)	Göteborg	Bevakningsbåtskompani med bordningsstyrka.
132. Säkerhetskompani	Livgardet (LG)	Göteborg	Säkerhetspluton Sjö
Sjöinformationsbataljon	Marinbasen (MarinB)	Karlskrona
Marin basbataljon	Marinbasen (MarinB)	Karlskrona

Flygförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort(er)	Kommentar
71. Transportflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs	Transportflygplan 84 (Tp 84)
72. Ledningsflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Malmslätt	ASC 890
73. Signalspaningsflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Malmslätt	Signalspaningsflygplan 102B (S 102B)
73. Signal och transportflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Stockholm	Transportflygplan 102 (Tp 102)
162. Stridsledningsbataljonen 04	Luftstridsskolan	Uppsala
171. Stridsflygdivisionen	F 17 Kallinge	Ronneby	Upprätthåller Internationell beredskap
172. Stridsflygdivisionen	F 17 Kallinge	Ronneby
172. Flygbasbataljonen 04	F 17 Kallinge	Ronneby
211. Stridsflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå
212. Stridsflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå
212. Regionala transportflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå/Såtenäs	Transportflygplan 100 (Tp 100)
218. Flygbasbataljonen 04	F 21 Luleå	Luleå
Helikopterbataljonen	Helikopterflottiljen	Malmslätt, Såtenäs, Luleå, Ronneby

Hemvärnet
Krigsförband	bataljonsnummer	Ort	Utbildningsgrupp
Lapplandsjägarbataljonen	10	Kiruna	Lapplandsjägargruppen
Gränsjägarbataljonen	11	Kalix	Lapplandsjägargruppen
Norrbottenbataljonen	12	Boden	Norrbottensgruppen
Västerbottenbataljonen	13	Umeå	Västerbottensgruppen
Fältjägarbataljonen	14	Östersund	Fältjägargruppen
Ångermanlands hemvärnsbataljon	15	Härnösand	Västernorrlandsgruppen
Medelpads hemvärnsbataljon	16	Härnösand	Västernorrlandsgruppen
Dalarnas hemvärnsbataljon	17	Falun	Dalregementsgruppen
Gävleborgsbataljon	18	Gävle	Gävleborgsgruppen
Värmlands hemvärnsbataljon	19	Karlstad	Örebro-Värmlandsgruppen
Sannaheds hemvärnsbataljon	20	Örebro	Örebro-Värmlandsgruppen
Upplands hemvärnsbataljon	21	Enköping	Upplands- och Västmanlandsgruppen
Västmanlands hemvärnsbataljon	22	Enköping	Upplands- och Västmanlandsgruppen
Attundaland hemvärnsbataljon	23	Kunsgängen	Livgardesgruppen
Stockholm hemvärnsbataljon	24	Kunsgängen	Livgardesgruppen
Taehlius hemvärnsbataljon	25	Kunsgängen	Livgardesgruppen
Järva hemvärnsbataljon	26	Kunsgängen	Livgardesgruppen
Sörmlands hemvärnsbataljon	27	Strängnäs	Södermanlandsgruppen
Roslagens hemvärnsbataljon	28	Haninge	Södertörnsgruppen
Södertörns hemvärnsbataljon	29	Haninge	Södertörnsgruppen
30.livgrenadjärbataljonen	30	Linköping	Livgrenadjärgruppen
31.livgrenadjärbataljonen	31	Linköping	Livgrenadjärgruppen
Gotlands hemvärnsbataljon	32	Visby/Haninge	Gotlandsgruppen
Norra Smålands bataljon	33	Eksjö	Norra Smålandsgruppen
Kalmarbataljonen	34	Kalmar	Kalmar- och Kronobergsgruppen
Kronobergarbataljonen	35	Växjö	Kalmar- och Kronobergsgruppen
Blekinge västra hemvärnsbataljon	36	Karlskrona	Blekingegruppen
Blekinge östra hemvärnsbataljon	37	Karlskrona	Blekingegruppen
Kåkind hemvärnsbataljon	39	Skövde	Skaraborgsgruppen
Kinne hemvärnsbataljon	38	Skövde	Skaraborgsgruppen
Bohusläns hemvärnsbataljon	40	Skredsvik	Bohusdalgruppen
Göteborg södra hemvärnsbataljon	41	Göteborg	Elfsborgsgruppen
Göteborg norra hemvärnsbataljon	42	Göteborg	Elfsborgsgruppen
Göteborgs skärgård marina hemvärnsbataljon	43	Göteborg	Elfsborgsgruppen
Älvsborg hemvärnsbataljon	44	Göteborg	Elfsborgsgruppen
Hallands hemvärnsbataljon	45	Halmstad	Hallandsgruppen
Södra skånska bataljonen	46	Revingehed	Skånska gruppen
Malmöhus bataljon	47	Revingehed	Skånska gruppen
Skånska dragonbataljonen	48	Revingehed	Skånska gruppen
Norra skånska bataljonen	49	Revingehed	Skånska gruppen

Militära grader

Yrkesofficerare (Officerare och specialistofficerare (SO))
SO		SO		SO			SO
Förste sergeant	Fänrik	Fanjunkare	Löjtnant	Förvaltare	Kapten	Major	Regementsförvaltare	Överstelöjtnant	Överste	Överste 1. graden	Brigadgeneral	Generalmajor	Generallöjtnant	General
Sergeant	Second Lieutenant	Staff Sergeant	Lieutenant	W.O. II	Captain	Major	W.O. I	Lieutenant Colonel	Colonel	Brigdier	Brigadier General	Major General	Lieutenant General	General
Gruppchefer och soldater (GSS)
Menig	Menig 1 klass (ett streck per tjänsteår)				Vicekorpral	Korpral	Sergeant
Private	Private First Class				Lance Corporal	Corporal	Lance Sergeant

Försvarsmaktens personella resurser

Personalutveckling i nordisk jämförelse

Sverige har i dag (2009) den minsta försvarsmakten i Norden.

Den militära insatsorganisationens storlek i de nordiska länderna 1997-2009

Land	1997	2009
Sverige	623 000	37 600 (aktiva: 770)
Finland	531 000	266 000
Norge	267 000	64 000
Danmark	103 000	84 000

Nedan visas en jämförelse över gradstrukturen samt insatsorganisationen år 2009 över de nordiska länderna.

Grad	Sverige	Danmark	Norge	Finland
Generaler och motsvarande	127	17	69	41
Överstar och motsvarande	268	101	183	104
Överstelöjtnanter och motsvarande	1 174	280	879	357
Majorer och motsvarande	3 053	981	1 996	722
Summa högre officerare	4 622	1 379	3 127	1 224
Total aktiv/deltidsaktiv befälskår	18 712	7 977	9 460	7 882
Andel högre officerare i förhållande till total befälskår	33%	17%	33%	16%
Totala antalet personer i de väpnade styrkorna	37 600	84 000	64 000	266 000
Andel högre officerare i förhållande till omfattningen på de väpnade styrkorna	12,5%	1,6%	4,9%	0,5%

Försvarsmaktens personalstruktur

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal. Enligt den inriktning som försvarsmakten har sedan 2008 finns följande personalstruktur med planerat antal personer i varje kategori.

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2009

Kategori	Anställda	Kontrakterade	Reserv
Officer	3 300	-	2 450
Specialistofficer	1 600	-	(inräknas i ovanstående)
Civilanställda	3 450	-	-
Gruppbefäl, soldater och sjömän	6 450	9 200	-
Hemvärn	-	22 000	-

Källa:

Antal anställda 2010

	Yrkesofficerare (inklusive specialistofficerare)	Reservofficerare	Gruppchefer, soldater och sjömän	Rekryter	Civilanställda
Antal anställda 2010-12-31	9 743	8 229	2 310	1 597	6 760

Källa:

Beräknad personaltillgång 2011

	Yrkesofficerare	Specialistofficerare	Reservofficerare	Anställda gruppchefer, soldater och sjömän	Kontraktsanställda gruppchefer, soldater och sjömän	Hemvärnsavtal gruppchefer, soldater och sjömän	Civilanställda
Beräknat läge 2011	6 500	2 800	7 800	3 800	2 800	15 300	5 850
Mål för organisationen	3 900	4 900	2 500	6 900	9 200	16 600	5 300
Skillnad	+ 2 600	- 2 100	+ 4 300	- 3 900	- 6 400	- 1 300	+ 550

+ = Övertalighet - = Brist
Källa:

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020

Kategori	Anställda	Kontrakterade	Reserv
Officer	3 900	-	2 500
Specialistofficer	4 900	-	(inräknas i ovanstående)
Civilanställda	5 300	-	-
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS)	6 600 (GSS/K)	9 500 (GSS/T)	-
Hemvärn	-	22 000	-

Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.

Personalkategorier före 2009

Före 2009 års beslut tillhörde den militära personalen någon av följande grupper.

• Yrkesofficerare
• Reservofficerare
• Beredskaps- och förstärkningssoldater
• Officersaspiranter
• Rekryter från 2010-07-01
• Totalförsvarspliktig personal
• Krigsfrivillig personal
• Hemvärnsmän
• Frivillig personal
• Tjänstepliktig personal
• Personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka
• Värnpliktiga

Försvarets kommunikation

Mediehantering

Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar, kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser." I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning så kunde översten förneka att han fått information om tortyren.

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mailkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till Högkvarteret i Stockholm. Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.^{[uppföljning saknas]}

Marknadsföring

2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv. En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".

Kritik och debatt

Insatsorganisation 2014

Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.

Försvarets författningssamling

Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i Högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i Högkvarteret. Chefen för juridiska staben i Högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Se även

• Försvarsbeslut
• Försvarets underrättelsenämnd
• Nordic Battlegroup
• Sjöbevakning
• Svenska utlandsstyrkan
• Sveriges militärhistoria
• Sveriges militärterritoriella indelning
• Totalförsvarsplikt
• Frivilliga försvarsorganisationer
• Svenska militära uniformer

Externa länkar

• Försvarsmakten
• Instruktion för försvarsmakten
• Livlös livlina till väst Framsyn 2004, Nr. 1 (Försvarsmakten under kalla kriget)
• Hemliga atomubåtar gav Sverige säkerhetsgaranti Framsyn 2005, Nr. 1 (Samarbetet med USA)